Jag brukar roa mig med att på min lediga tid sitta och läsa akvarierelaterade sidor världen över, och en sak är säker, salt är man mycket oense om.
Om man däremot roar sig med att studera hur resultaten är för saltanävndare respektive icke saltanvändare så tror jag följande:
1: Man behöver inte köpa Ektozon eller några andra "magiska" saltmedel. Vanligt koksalt fungerar bra. På många ställen i världen bryr man sig inte om det här med jod heller, men eftersom jodfritt salt står bredvid det med jod i min livsmedelsaffär, och de dessutom kostar lika mycket, så tar jag jodfritt.
2: Salt är något man inte skall ha i karet om alla fiskar är friska. Jag, och en del med mig, är rätt övertygade om att det tagit död på fler fiskar än det hjälpt. Dels får en fisk som gått i saltat vatten svårt att acklimatisera sig till ett vatten utan salt, dels är det många som vid vattenbyten lyckas tillsätta alldeles för mycket salt, och till sist är saltlösningen för stark. En annan fara är att fiskarna äter saltkornen, vilket inte är bra för deras njurar. Många ifrågasätter också fiskarnas hälsa på sikt, och misstänker att näringsupptagningsförmågan minskar, liksom fortplantningsförmågan. Det finns helt enkelt skäl till att man normalt sett inte hittar dessa fiskar i havet, utan i sötvatten.
3: Salt är bra att använda vid olika hudsjukdomar som svamp eller parasitangrepp. Teskedsdoser förslår tyvärr inte alls, utan då handlar det om salthalter på 0,5 - 1%, dvs en liter salt till hundra liter vatten. Många fiskar, framför allt malar, tål inte så mycket salt, utan det kan vara idé att ha de angripna fiskarna i ett behandlingsakvarium. Vid svåra fall kan man låta "doppa" fiskarna i en ännu kraftigare saltlösning. 5% är något som många använt sig av, några förespråkar upp till 10% (men det avråds av en del andra). Där skall man låta fisken gå under någon minut, inte mer, och definitivt inte längre om den lägger sig på sidan.