Hur höja PH-värdet?

#1 - 23 september 2006 09:51
Mina platysar kliar sig - litegranna! Inte mycket så att det liksom "stör" eller verkar sjukligt, utan endast någon enstaka gång ibland. Inga andra symptom - de mår hur bra somhelst. Inge nitrit eller andra konstigheter - vattenvärdena är bra!
De liksom bara studsar till på något blad emellanåt.

Jag börjar fundera på om det kan bero på att jag har för "mjukt vatten" :confused:
I artbeskrivningen står det att PH 7-8 är optimalt för Platys.
Jag har ett värde på c.a 6,2....

Bör jag försöka höja - eller låta bli?
Och går det att is.f höja på något "snällt" vis - d.v.s utan diverse kemikalier?
#2 - 23 september 2006 11:19
Vid så lågt ph är vattnet mycket ostabilt och ingen nitrificering förekommer. Detta innebär att ofarligt amonium accumuleras. Vid ev ph höjning övergår ofarligt amonium tilll mycket giftig amoniak. Du är altså tvungen att höja ph, men en höjning kan leda till att dina fiskar dör. Därför skall man alltid göra ett stort vattenbyte innan man går in och höjer ph.

Innan du ger dig in på några åtgärder överhuvudtaget så är det viktigt att du kontrolerar ditt test, många hobbytest är skrämmande dåliga. Mät ditt kranvatten...Vad har det för ph? Ring din lokala vattenleverantör och fråga vad utvattnet har för ph. Om du har komunalt kranvatten så visar ditt test garanterat fel.

Med ovan i åtanke kan du börja att fundera över vilken metod som passar dig bäst. Bra att veta är att det är omöjligt att höja ph utan kemikalier. Ph är nämligen ett värde som påverkas av....Ja, just det, vattnets inehåll av olika kemikalier.

Metod1: Om du lägger i kalkhaltigt material i karet så höjs ph sakta och stabiliseras till ca 7,2. Med tiden växer det på en biofilm som omöjliggör kontakt mellan det kalkhaltiga materialet och vattnet. För att denna metod skall vara effektiv krävs således kraftig skrubbning av materialet med jämna mellanrum.

Metod 2: Tillsätt bikarbonat vid varje vattenbyte. Denna metoden stabiliserar ph runt 8 och håller det där. Med tanke på dina fiskars ursprung så tycker jag att denna metoden är att föredra. Bikarbonat kan inte överdoseras och är inte på något sätt farligt för fiskarna. Eftersom den buffrar vid ett bra värde behöver man inte använda tester.
MVH
Magnus

PS: Dina fiskar kommer från hårda vatten med höga halter av salter. Om de kliar gälarna kan liite salt i vattnet hjälpa.DS
#3 - 23 september 2006 13:43
Jag använder bikarbonat och har ständigt ett ph på 7,2... är det bra??
#4 - 23 september 2006 13:49
Japp!
MVH
Magnus
#5 - 23 september 2006 13:49
Enligt seras mätsticka, har jag PH någonstans mellan 6.2 - 6.8..

Ska fundera på hur jag ska göra.
Om jag skulle välja metod 1 - vadförslags "material" rekommenderas?
Eller metod 2 - Hur mycket bikarbonat ska man använda (62-liters), och hur ofta? Vid varje vattenbyte?

Salt har jag i vattnet eftersom jag för ett tag sedan hade nå'nslags sjukdomsvända (bra nu!).

- Så det KAN alltså vara därför de liksom "kliar" sig lite? För lågt PH?
#6 - 23 september 2006 15:32
Jag använde seras test stickor tidigare, låg då på ett stabilt ph på 6,8 vilket jag tyckte var OK för mina dvärgciklider. Stickorna tog slut och jag införskaffade mig ett dropp test i stället (också ifrån sera) När jag kom hem o testa med det så var plötsligt mitt ph 7,8.. Asså 1,0 över mätstickans resultat. Sökte lite här på zoopet och konstaterade att det tyvärr inte riktigt går att lita på de där test stickorna! Prova köpa ett annat ph test o se innan du börjar ändra på ph't!
#7 - 24 september 2006 09:18
Enligt seras mätsticka, har jag PH någonstans mellan 6.2 - 6.8..



Gör inget förrän du har testat med någon mer pålitlig mätmetod.

Om jag skulle välja metod 1 - vadförslags "material" rekommenderas?



Kalksten, snäckskal, korallkross, faxekalk, trädgårdskalk OSV. Alla kalkhaltiga material går, ju porösare desto effektivare.

Eller metod 2 - Hur mycket bikarbonat ska man använda (62-liters), och hur ofta? Vid varje vattenbyte?



Läs mitt tidigare inlägg. Bikarbonat kan inte överdoseras. En matsked vid varje vattenbyte lär räcka gott.

- Så det KAN alltså vara därför de liksom "kliar" sig lite? För lågt PH?


Det KAN i vilket fall inte uteslutas som delförklaring.
MVH
Magnus
#8 - 24 september 2006 10:01
Tack så JÄTTEMYCKET för alla svar! :)

Jag tror jag helt enkelt avvaktar. Jag menar:
- Fiskarna mår ju BRA..förutom det lilla kliandet som varken verkar störa DEM eller någon annan. Jag menar - någon enstaka fisk som nå'n gång om dagen studsar till på ett blomblad...det borde väl knappast kunna anses som sjukligt bete'ende...?

Och jag vet inte om mätresultatet är helt tillförlitligt...

Tror mer på att hålla koll på fiskarnas allmäntillstånd - än att stirra sig blind på mätresultat :p
#9 - 28 september 2006 12:11
Har jag fattat det rätt:
- Om alla värden ÄR bra, så gör inte bikarbonaten någon nytta?
Man kan alltså inte få FÖR HÖGT PH, genom att tillsätta det??

Jag testar att tillsätta det i platynas akvarium. Ia.f värt att testa om det lilla klieriet försvinner av det om det nu ia.f inte är någe farligt för fiskarna. Gjort delvattenbyte, och för säkerhets skull tillsatt lite Toxivec. Brukar inte göra det annars..men nu tänkte jag på detdär ni skrev om ammonium - ammoniak.
#10 - 29 september 2006 01:38
Ett pH på drygt 8 är ingen drömvärld för asiaterna och malarna, alltså de dör säkert inte av det, men det är för högt för optimal trivsel. Bio-filmen som Tropfrog pratar om blir knappast hermetisk, även om det kanske kan bromsa bra, kalksten eller kalkgrus tycker jag absolut skulle vara att föredra.
#11 - 29 september 2006 09:27
kalcium kanske men det blir avlagringar på glaset!
#12 - 29 september 2006 18:54
Kalcium höjer inte ph.
MVH
Magnus
#13 - 29 september 2006 19:31
Tropfrog skrev:
Kalcium höjer inte ph.

MVH

Magnus


Menar du att inte kalk höjer pH om det är lågt?
#14 - 29 september 2006 19:35
Den enda i akvariet som ev. skulle "ta skada", är clownplecon..
Kampfirren ska ju klara PH upp till 8. "Clownen" vill tydligen högst ha 7,5...

Jag testar Bikarbonat - det må bära eller brista [:o]
#15 - 29 september 2006 19:43
Jag tycker man ska ta lite bikarbonat om man har lågt pH och sedan testa så inte pH höjs för fort, kan vara känsligt för många arter.
#16 - 29 september 2006 19:45
Kramfors skrev:
Menar du att inte kalk höjer pH om det är lågt?


Läs mitt tidigare inlägg. Kalk höjer ph, calsium gör det inte.
MVH
Magnus
#17 - 29 september 2006 19:46
Kramfors skrev:
Menar du att inte kalk höjer pH om det är lågt?


Såm jag förstår hjälper kalken inte upp karbonathalten direkt. Däremot kan ju kalken, eftersom den är basisk, balansera pH-värdet och därigenom låta filterbakterierna ha karbonatjonerna för sig själva.
#18 - 29 september 2006 19:56
Såm jag förstår hjälper kalken inte upp karbonathalten direkt.


Jodå. Om du har ett vatten med ph under 7 så kommer kalken att lösas och kh öka tills ph ligger stabilt runt 7. Om du har som de flesta här ett kh på 2-3 och ett ph på över 8 så kommer kalken inte att lösas, men finnas där som en säkerhet mot ph fall. Vid ph fall löses kalken som i fallet ovan. Några med hobbytest mätbara resultat kan du säkert inte se då, för de karbonaterna som kommer från stenen ersätter ju det som fanns i vattnet innan.

Däremot kan ju kalken, eftersom den är basisk, balansera pH-värdet och därigenom låta filterbakterierna ha karbonatjonerna för sig själva.


Vad är det exakt i kalken som är basiskt?
MVH
Magnus
#19 - 29 september 2006 20:38
kalk ifrån kalcium/magnesiumbergarter, naturlig kalk har ett pH över 7 och är då basisk.
#20 - 30 september 2006 02:09
Tropfrog skrev:
Läs mitt tidigare inlägg. Kalk höjer ph, calsium gör det inte.

MVH

Magnus


Vad är Calsium? Syftar du på Kalcium, alltså Kalk? Lite rörigt.
#21 - 30 september 2006 02:12
Tropfrog skrev:




Vad är det exakt i kalken som är basiskt?



Vet inte om du känner till det här, men man kalkar sjöar mot försurning, för att höja pH-värdet, alltså göra vattnet mer basiskt, tror inte du är hjälpt av en mer ingående förklaring.
#22 - 30 september 2006 02:17
Tropfrog skrev:
Kalcium höjer inte ph.



Hmmm, dags att reda ut begreppen. basiskt = högt pH, surt = lågt pH.
#23 - 30 september 2006 02:40
Så här tycker jag att du Healena ska göra om du är orolig, ta reda på från vattenverket vad du har för värden i kranvattnet, om det inte är jättekonstiga värden så är allt du behöver göra är att byta vatten.
Om det är väldigt mjukt vatten med mycket lågt KH så gömmer du kalk i form av sten eller grus så att akvarievattnet kommer i kontakt med det, det kommer att ge en broms mot eventuella dopp i pH värdet, till exempel på mornarna innan belysningen tänds då det är som mest kolsyra i vattnet om du inte göder dina växter med Co2. Kolsyran kommer då att lösa lite av gruset/stenarna alltså minskar du risken för koldioxidförgiftning samtidigt som du höjer pH och KH.

Att tillsätta (Natrium)bikarbonat ger antingen ett väl högt pH ca 8,2 eller ett ganska varierande, ca 8,2 är sämre än 6,5 och det är definitivt sämre än vad du får om du slänger i bra med kalksten/grus till exempel i filtret.

Att på ett artificellt sätt höja pH och KH med (natrium)bikarbonat utan att veta om man har kalk (= Kalcium) i vattnet kan ju bli "lite tokigt" eftersom natrium inte kan ersätta kalk för de organismer som behöver kalk, kanske främst då fiskarna, som bekant består fiskars skelett till en stor del av kalk, och den tas ofta till viss del upp genom vattnet.

Att ha ett pH-värde på 8,2 eller att förlita sig på teststickor för att justera in pH-värdet strax under det är verkligen inget jag rekommenderar för dina fiskar.

Hoppas att vi nått klarhet i den här frågan nu.
#24 - 30 september 2006 13:40
kalk ifrån kalcium/magnesiumbergarter, naturlig kalk har ett pH över 7 och är då basisk.


Enig

Vad är Calsium? Syftar du på Kalcium, alltså Kalk? Lite rörigt.


Sorry, för mycket engelska källor. Svenska kalcium är det samma som engelska calsium. Jag ser att jag blandat friskt, skall försöka att skärpa mig.

Kalcium och kalk är inte samma sak.

Vet inte om du känner till det här, men man kalkar sjöar mot försurning, för att höja pH-värdet, alltså göra vattnet mer basiskt, tror inte du är hjälpt av en mer ingående förklaring.


Det känner jag till. Men jag är alltid interesserad av närmare förklaringar....Om de är rättvisande.

Hmmm, dags att reda ut begreppen. basiskt = högt pH, surt = lågt pH.


Enig

Att tillsätta (Natrium)bikarbonat ger antingen ett väl högt pH ca 8,2 eller ett ganska varierande, ca 8,2 är sämre än 6,5 och det är definitivt sämre än vad du får om du slänger i bra med kalksten/grus till exempel i filtret.



Tillsats av natriumbikarbonat görs främst för att få ett stabilt vatten. Att hävda att ph blir varierande av bikarbonattillsats är helt felaktigt. Ju mer bikarbonat i vattnet desto stabilare, dvs mindre varierande, blir pht.

Att det ena deffinitivt skulle vara sämre än det andra anser jag också vara felaktigt. Det är helt och hållet beroende på situationen och målet. Är målet ph runt 7...Använd kalksten. Är målet ph runt 8....använd bikarbonat.

Att på ett artificellt sätt höja pH och KH med (natrium)bikarbonat utan att veta om man har kalk (= Kalcium) i vattnet kan ju bli "lite tokigt" eftersom natrium inte kan ersätta kalk för de organismer som behöver kalk, kanske främst då fiskarna, som bekant består fiskars skelett till en stor del av kalk, och den tas ofta till viss del upp genom vattnet.



Om du har en källa på att fiskar aktivt kan ta upp kalcium från vattnet så är det läge att dela med sig av den. Jag har aldrig hört något liknande. De organismer som kan tillgodogöra sig calsium ur vattnet är koraller, växter och en del blötdjur.
MVH
Magnus
#25 - 30 september 2006 14:07
Efter lite googlande så ser jag att en del saltvattensfisk visar sig ha ett stort kalsiumupptag via vattnet. Ett upptag som verkar öka med salthalten i vattnet. Några liknande klockrena källor från sötvatten är inte lika lätta att hitta. Men vi kan anta att även här spelar salthalten roll, eftersom den mängd vatten fiskarna dricker beror på salthalten.

Hur jag än försöker lycksas jag inte hitta några källor som säger att natriumbikarbonatdocering i vattnet skulle leda till kalciumbrist hos fiskarna. Erfarenhetsmässigt kan jag dock säga att kalciumbrist hos fisk är ett mycket ovanligt problem. Min gissning är att det beror på våra torrfoder som till stor del består av torkad fisk, dvs mycket hög andel kalcium.

Jag har skickat frågan till den som kan svara på det, återkommer med svar.
MVH
Magnus
#26 - 30 september 2006 14:33
Tropfrog skrev:


Sorry, för mycket engelska källor. Svenska kalcium är det samma som engelska calsium. Jag ser att jag blandat friskt, skall försöka att skärpa mig.


Jo jag vet, calsium är en vanlig felstavning på engelska, calcium stavas det på engelska, alla kan stava fel.

Tropfrog skrev:


Kalcium och kalk är inte samma sak.


Kalcium som i kalciumkarbonat CaCO3 som är den vanligaste formen av fast kalk, som i koraller, snäckskal, skelett, tänder, kalksten osv osv. Kan vi bli eniga här?

Tropfrog skrev:


Tillsats av natriumbikarbonat görs främst för att få ett stabilt vatten. Att hävda att ph blir varierande av bikarbonattillsats är helt felaktigt. Ju mer bikarbonat i vattnet desto stabilare, dvs mindre varierande, blir pht.



Att det ena deffinitivt skulle vara sämre än det andra anser jag också vara felaktigt. Det är helt och hållet beroende på situationen och målet. Är målet ph runt 7...Använd kalksten. Är målet ph runt 8....använd bikarbonat.



[SIZE=2]Det finns ingen som helst anledning att sikta på pH 8, (eller ännu värre pH 8,2 som bikarbonat buffarar till) med de fiskarna. Det är snarare en mycket stor risk att höja pH så högt med tanke på det pH-beroende förhållandet mellan ammonium och ammoniak och att flera av frågeställerans fiskar inte skulle må bra av ett så högt pH. Och ingen av dem har nytta av det.[/SIZE]
[SIZE=2]Ja pH blir stabilt om du häller i tillräckligt för att lägga det på pH 8,2 det skrev jag också, men som sagt 8,2 är inte ett bra pH värde i det här fallet. Att försöka stabilisera pH någonstans strax under med hjälp av bikarbonat och pH-stickor vid vattenbyten inser du väl själv att det ger kast. [/SIZE]

Tropfrog skrev:


Om du har en källa på att fiskar aktivt kan ta upp kalcium från vattnet så är det läge att dela med sig av den. Jag har aldrig hört något liknande. De organismer som kan tillgodogöra sig calsium ur vattnet är koraller, växter och en del blötdjur.

MVH

Magnus


Jag förstår att du tycker det är dags att det ska gå att motbevisa mig i något jag säger, jag är ledsen om du får vänta på det, du vill ju ha andra källor, läs den här; http://aquanic.org/publicat/usda_rac/efs/srac/464fs.pdf lite nybörjarnivå, och ibland lite förenklat, men det är nog rätt nivå iaf.
#27 - 30 september 2006 15:34
Har man ett KH på ca 3 i kran och inte överbefolkat och ett "bamse" filter som förbrukar stora mängder karbonater räcker det med vattenbyten för att hålla pH på ca 7,5.
Har man ett lägre KH då är kalkross i en påse i filtret att föredra för att hålla pH.
Jag tycker man främst ska använda bikarbonat för att höja KH till över 3-4.
#28 - 30 september 2006 15:51
Jo jag vet, calsium är en vanlig felstavning på engelska, calcium stavas det på engelska, alla kan stava fel.



hmm jo [:o]

Kalcium som i kalciumkarbonat CaCO3 som är den vanligaste formen av fast kalk, som i koraller, snäckskal, skelett, tänder, kalksten osv osv. Kan vi bli eniga här?



att calsium är en beståndsdel i kalk är jag helt enig om, om det nu är det du menar?? Faktum kvarstår att kalsium är helt ph oberoende, samt att det aldrig förekommer caco3 som löst form i vatten, bara som fast form.

Det finns ingen som helst anledning att sikta på pH 8, (eller ännu värre pH 8,2 som bikarbonat buffarar till) med de fiskarna. Det är snarare en mycket stor risk att höja pH så högt med tanke på det pH-beroende förhållandet mellan ammonium och ammoniak och att flera av frågeställerans fiskar inte skulle må bra av ett så högt pH. Och ingen av dem har nytta av det.

Ja pH blir stabilt om du häller i tillräckligt för att lägga det på pH 8,2 det skrev jag också, men som sagt 8,2 är inte ett bra pH värde i det här fallet. Att försöka stabilisera pH någonstans strax under med hjälp av bikarbonat och pH-stickor vid vattenbyten inser du väl själv att det ger kast.





Att fiskarna skulle må dåligt av ett konstant stabilt ph på runt 8 håller jag inte med om. Det är det absolut vanligaste vattnet i fiskodlingar, såväl för akvaristik som för matproduktion. Undantaget är odling av ett fåtal extremt survattenlevande arter, men där lär kalksten i vattnet inte vara bra heller. Stabilitet är viktigare än exakt rätt ph, därför är basiska vatten med hög alkalinitet (kh) det absolut bästa för nästan alla fiskar.

Förhållandet mellan amonium och amoniak är ph beroende, det stämmer. Men man måste ner i ph under 6 under en tid för att amonium skall accumuleras och riskera amoniakförgiftning vid bikarbonattillsats. Här kommer givetvis kalk i vattnet leda till samma sak, fast inte lika allvarligt. Undantaget är förståss inkörningen, då viss mängd amonium/amoniak tillfälligt accumuleras. För att det skall vara ett relevant bekymmer här så krävs riktigt fett belastade system. I fiskodlingar och vinterförvaring av koi kan amoniakmätning vara nödvändigt, i vanliga akvarium räcker det dock med nitritmätning vid inkörningen, och nitrit är ph oberoende.

Att försöka få ph 7 med bikarbonat och teststickor är ingen god idé, där är vi helt överens.

Jag förstår att du tycker det är dags att det ska gå att motbevisa mig i något jag säger, jag är ledsen om du får vänta på det, du vill ju ha andra källor, läs den här; http://aquanic.org/publicat/usda_rac/efs/srac/464fs.pdf lite nybörjarnivå, och ibland lite förenklat, men det är nog rätt nivå iaf.


Tack!! Som du kanske såg så googlade jag upp ett flertal källor själv. Att man inte har hört talas om något är knappast lika med att det inte existerar, här saknade jag kunskaper som jag nu har tillgodosett mig genom egna och din mycket bra länk.

Däremot så ser jag ingenstans att tillsats av bikarbonat skulle leda till kalsiumbrist hos fiskarna, men där har jag som sagt skickat ut en förfrågan som jag snart får svar på. För de som ändå vill hålla ett högt ph och tror att kalsiumbrist är ett relevant problem vid bikarboanttillsats kan ju köpa kalsiumklorid och kombinera med. Själv tror jag att det är ytterst onödigt, då våra sötvattensfiskar förmodligen har sin största källa till kalsium i maten. Din fyndiga kommentar om min kunskapsnivå bjuder jag på, men hoppas att du inte känner dig nödgad att ta till den igen.
MVH
Magnus
#29 - 30 september 2006 17:45
Tropfrog skrev:


att calsium är en beståndsdel i kalk är jag helt enig om, om det nu är det du menar?? Faktum kvarstår att kalsium är helt ph oberoende, samt att det aldrig förekommer caco3 som löst form i vatten, bara som fast form.


Kalk är vad man skulle kunna kalla populärnamn på Kalcium, sen att ordet kalk används i lite vidare sammanhang, lite slarvigare är en annan sak, att kalk/Kalcium oftast förekommer i föreningar med andra ämnen och man ofta bara säger kalk (som i kalktillskott) eftersom det är det man vill åt, även om det är i förening med andra ämnen. Eller att folk säger kalk om kalkgrus, kalksten, eller vad det nu kan vara. Kalcium är alkaliskt. Men det är alltså det hårklyveri av ordbetydelse att man ofta använder ordet kalk slarvigt du syftar till?


Tropfrog skrev:


Att fiskarna skulle må dåligt av ett konstant stabilt ph på runt 8 håller jag inte med om. Det är det absolut vanligaste vattnet i fiskodlingar, såväl för akvaristik som för matproduktion. Undantaget är odling av ett fåtal extremt survattenlevande arter, men där lär kalksten i vattnet inte vara bra heller. Stabilitet är viktigare än exakt rätt ph, därför är basiska vatten med hög alkalinitet (kh) det absolut bästa för nästan alla fiskar.



Jo det är ju en gammal villfarelse att fiskar från små vattendrag skulle ta skada av pH skiftningar som är mycket mindre än de som förekommer i naturen. pH-värdet skiftar ofta extremt i mindre vattendrag. Det skiftar en del naturligt i större vattendrag också.

Tropfrog skrev:


Förhållandet mellan amonium och amoniak är ph beroende, det stämmer. Men man måste ner i ph under 6 under en tid för att amonium skall accumuleras och riskera amoniakförgiftning vid bikarbonattillsats. Här kommer givetvis kalk i vattnet leda till samma sak, fast inte lika allvarligt. Undantaget är förståss inkörningen, då viss mängd amonium/amoniak tillfälligt accumuleras. För att det skall vara ett relevant bekymmer här så krävs riktigt fett belastade system. I fiskodlingar och vinterförvaring av koi kan amoniakmätning vara nödvändigt, i vanliga akvarium räcker det dock med nitritmätning vid inkörningen, och nitrit är ph oberoende.


Ammonium/ammoniak kan även uppstå vid övermatning, om pumpen går sönder, sätt igen, eller rengörs på ett felaktigt sätt, elavbrott, någon större fisk som dör, osv.

Tropfrog skrev:


Tack!! Som du kanske såg så googlade jag upp ett flertal källor själv. Att man inte har hört talas om något är knappast lika med att det inte existerar, här saknade jag kunskaper som jag nu har tillgodosett mig genom egna och din mycket bra länk.



Däremot så ser jag ingenstans att tillsats av bikarbonat skulle leda till kalsiumbrist hos fiskarna, men där har jag som sagt skickat ut en förfrågan som jag snart får svar på. För de som ändå vill hålla ett högt ph och tror att kalsiumbrist är ett relevant problem vid bikarboanttillsats kan ju köpa kalsiumklorid och kombinera med. Själv tror jag att det är ytterst onödigt, då våra sötvattensfiskar förmodligen har sin största källa till kalsium i maten. Din fyndiga kommentar om min kunskapsnivå bjuder jag på, men hoppas att du inte känner dig nödgad att ta till den igen.

MVH

Magnus


Det var inte menat som en känga, ser nu att det verkar så, klantigt av mig, sorry! Jag var slarvig.
Fortfarande mycket förbryllad och nyfiken på din tolkning av ordet kalk, för om man syftar till Kalcium säger man på svenska just ordet kalk, även om Kalciumkarbonat(tex i form av kalksten) som jag stoppar i akvariet i princip bildar andra ämnen när det kemiskt löser sig i vattnet. Det är fortfarande kalk/Kalcium man är ute efter att tillföra akvariet, de andra ämnena för att bilda nya föreningar finns ju redan normalt i akvarievattnet, om man verkligen behöver behöver höja pH och KH.
#30 - 30 september 2006 18:43
Kalk är vad man skulle kunna kalla populärnamn på Kalcium


Där håller jag inte med. Kalk är föreningar med kalcium som en beståndsdel.

att kalk/Kalcium oftast förekommer i föreningar med andra ämnen och man ofta bara säger kalk (som i kalktillskott) eftersom det är det man vill åt, även om det är i förening med andra ämnen.

I fallet akvariebuffert/ph höjare som vi snackar här är det INTE kalsium vi är ute efter, utan karbonat.

Kalcium är alkaliskt


Det är nog det enda jag har att påpeka i samanhanget. Du har missförstått detta, kalsium är ph neutralt.

Men det är alltså det hårklyveri av ordbetydelse att man ofta använder ordet kalk slarvigt du syftar till?


Nja, om någon vill äta kalktillskott så stör det mig inte ett dugg. Vi snackar akvarium. Där finns kalk i fast form eller kalsium löst i vattnet, någon kalkhalt finns inte.

Jo det är ju en gammal villfarelse att fiskar från små vattendrag skulle ta skada av pH skiftningar som är mycket mindre än de som förekommer i naturen. pH-värdet skiftar ofta extremt i mindre vattendrag. Det skiftar en del naturligt i större vattendrag också.



Visst finns det ph svängningar i naturen, det stämmer. Dumt av mig att dra alla fiskar och biotoper över en kam. Men faktum är att i ett stabilt vatten med högt ph kan nästan alla fiskar trivas. I varierande ph kan vissa fiskar trivas. Några exempel på fiskar som inte gillar ph variationer är riftciklider och korallfisk.

Ammonium/ammoniak kan även uppstå vid övermatning, om pumpen går sönder, sätt igen, eller rengörs på ett felaktigt sätt, elavbrott, någon större fisk som dör, osv.



Det stämmer att amoniak kan uppkomma i kraftigt vanvårdade akvarium. Men problemet som du pratar om när du sätter bikarbonat i samband med amoniak, gäller när amonium accumulerats över tid, pga för lågt ph och fallerande nitrifikation. Om en stor fisk dör så plockar normalakvaristen upp den, om pumpen stannar startar han den igen. Hur många amoniakrelaterade problem har du varit med om? Hur många nitritrelaterade?

Det var inte menat som en känga, ser nu att det verkar så, klantigt av mig, sorry! Jag var slarvig.


godtaget

Fortfarande mycket förbryllad och nyfiken på din tolkning av ordet kalk

Jag tror att det vi tolkar kalk på samma sätt. För mig är kalk: kalksten, kalkmjöl, snäckskal, korallskelett osv. En närmare koll på wikipedia får mig att tro att jag använt ordet lite slarvigt:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalk

Det är fortfarande kalk/Kalcium man är ute efter att tillföra akvariet


I denna tråden snackar vi ph höjare (eller rättare sagt, det var där det började). Om det är en ph höjande effekt av tex kalksten man vill åt så är det INTE kalsiumet man är ute efter utan karbonaterna som ingår i karbonatbuffringsystemet tillsammans med koldioxid och kolsyra.
MVH
Magnus
#31 - 30 september 2006 19:22
Lite fakta

Kalk är kalciumkarbonat - alltså CaCO3. Kalk höjer pH genom att i ett pH under ca 7,8 sönderfaller kalken i kalcium och karbonat. Över pH 7,8 är kalken olöslig i vatten. Det är inte kalciumet som är pH - höjande utan tillsättningen av karbonat som tvingar karbonatbuffringssystemet att gå mot vänster i pH under 7.8-8,3. Den tillsatta karbonaten (CO3) omvandlas till först bikarbonat (HCO3) sedan till kolsyra H2CO3 och till slut till vatten (H2O) och koldioxid (CO2) Som syns av formlerna sker detta genom upptag av vätejoner (H) vilket är pH-höjande. Eftersom kalk (kalciumkarbonat,CaCO3) är olösligt över pH 7,8 så kommer pH sällan upp högre. Om man istället för kalk (kalciumkarbonat,CaCO3) satt till natriumkarbonat Na2CO3 kommer pH stiga i all oändlighet (till pH 14) eftersom denna förening är lösbar oberoende på pH. Om man istället tillför bikarbonat genom tillsättning av natriumbikarbonat (NaHCO3) så får man en intressant utveckling. NaHCO3 sönderfaller i natrium (Na) och bikarbonat (HCO3) i vattnet. Till en början med i pH under 7.8-8,2 (lite beroende på vattnets övriga sammansättning - i saltvatten tenderar det att vara det lägre värdet - i sötvatten det högre) kommer tillsatsen av bikarbonat (HCO3) medföra att buffringssystemet går åt vänster - bikarbonaten (HCO3) blir kolsyra (H2CO3) - blir vatten (H2O) och koldioxid (CO3). Detta höjer pH (upptag av vätejoner) upp till det pH intervall som jag nämnde tidigare. Där vänder nämligen karbonatbuffringssystemet och vill gå mot höger istället - alltså det tillsatta bikarbonaten (HCO3) blir karbonat (CO3). Denna process är pH sänkande!!!! Resultatet blir att bikarbonaten kommer att stabilisera pH någonstans kring 8 i genomsnitt (i saltvatten ca 7.8)

Vilken metod väljer man hels då? Jag håller helt med TropFrog att normalt spelar det ingen roll för fiskarna vilket pH (7,5 eller 8) man hamnar på - huvudsaken är att man får ett visst KH (alkanitet) i vattnet. Erik du behöver heller inte vara så orolig för ammoniakbildning i pH runt 8 om KH är relativt högt eftersom nitrifikationen brukar vara kraftigare vid hög alkanitet. Ett KH i vattenkranen på 2-3 är ofta beroende på tillsättning av hydroxid - det är ingen buffrande alkanitet. Att du får ett KH beror på att testerna bygger på att man tillsätter en syra för att få färgomslaget och mycket hydroxid i vattnet stör mätningarna och brukar visa ett KH kring 2-3. Det kan tyckas att en buffring med kalk (kalciumkarbonat, CaCO3) skulle vara det bästa. Kalkhaltig grus eller kalksten. Det finns tyvärr en nackdel med detta och det är att det i ett normalt vatten fort växer en mikrohinna över kalken som gör att kalken skyddas från vattnet. Jag har varit med om akvarium som varit fulla av kalk men på grund av denna effekt så har ingen buffringsförmåga funnits i vattnet och pH har droppat ner mot 6. För kalkning av sjöar löser man detta genom att sprida en slurry av finmald kalk som löser sig direkt i kalcium och karbonater. I akvarier kan man lägga lite kalkross i ett filter och filtrera över - men mät KH - KH är den viktigaste parametern i ett sötvattensakvarium och skall ligga kring 4 som min.

Natriumbikarbonat är lättare att hantera och man kan lägga i en mängd vid varje vattenbyte. Man får prova sig fram och ha min KH=4 som riktlinje.

Sen till frågan om fiskars upptag av kalcium från vattnet. Om detta var en viktig källa till kalcium för så skulle du inte ha någon fisk i våra "sur" tjärnar, för att inte tala om hela amazonområdet. Den viktigaste (och många gånger enda källan) för kalcium är via fodret. Men det finns några konstigheter här. Precis som hos oss så tolererar fisk en ganska snäv nivå av kalcium i blodet. Blir den för låg så tar man från benstommen och blir den för hög så har man två sätt att reglera detta. En är genom utsöndrin i gälarna och den andra är genom lagring i skelettet. I vatten med hög kalcium så verkar det som utsöndringen genom gälarna inte är effektiv nog utan fisken tvingas att lagra i skelettet. Här finns troligtvis också artanpassningar som rör framförallt saltvattensfisk och de fiskar som lever i kalciumrika vatten eftersom lite joner (om konc är hög i vattnet) läcker in i blodet via gälarna. Om jag får spekulera lite så kan det för mjukvattenfisken vara så att kalciumhalten inom rätt så snäva ramar kan vara en nackdel för fisken. De har troligtvis inte så väl utbyggd förmåga att reglera kalciumnivån i blodet.

Alltså så kan det vara precis tvärtom vad Erik säger att det är en nackdel med kalcium i vattnet för vissa arter och mer tyder på att man skall höja det nödvändiga KH med natriumbikarbonat. Natrium är oftast en bristvara för mjukvattenfisk och den kan tas upp genom en mekanism som heter jonpump. Natrium in och ammonium ut.

MVH Lasse

Edit
Såg inte TropFrogs inlägg innan jag publicerade detta. Håller med honom i alla fall
#32 - 1 oktober 2006 08:34
Hejsan :)

Tack för all hjälp och information! Jag har lärt mig jättemycket av denna läsning.
Jag fattar inte riktigt allt - men det mesta iallafall :p
Kemi är inte min starkaste sida s.a.s..

Jag valde att tillsätta c.a 1 rågad tsk bikarbonat - för några dagar sedan.
Allt har gått bra och firrarna är pigga och verkar trivas.
Alla fenor "i givakt", och de är piggelin - förutom slöa clownplecon.
Men han har alltid varit jätteslö på dagarna. Han brukar signalera "färgmässigt" om han mår pyton, men han är jättefin i färgen fortfarande.
Det "lilla kliandet" - har blivit ÄNNU mindre :D

Testade alldeles nyss värdena, och jag har nu ett PH på 7,2 och KH 3-4..
Vad jag fattar det som, så är det ganska OK värden?

Så om jag nu vill behålla dessa:
- Är det bara att fortsätta tillsätta samma mängd bikarbonat vid varje vattenbyte eller?
#33 - 1 oktober 2006 09:40
Tack Lasse !!

Det här börjar nästan likna ett samarbete ;) .

Om det kan vara svårt att se buffringssystemet så kommer här de kemiska formlerna, korsläs gärna med Lasses inlägg:

co2 + h2o <> h2co3 <> h + hco3- <> co3 + 2h

När lasse anger att "buffertsystemet går åt höger" så menar han höger i denna jämviktstabell.

Som ni säkert ser är kalcium (ca) inte en del av detta huvudsakliga buffertsystemet. Det är inte heller en del av något underordnat buffertsystem.

Men kalciumtillsats kan vara ph sänkande om man ligger på gränsen för vad vattnet klarar. Om vattnet är fullt av karbonater och kalcium kan ytterligare kalciumtillsats fälla ut karbonater och föra buffertsystemet åt vänster, dvs sänka ph. Detta är nog bara ett relevant problem i vissa saltvattenskar, för normalakvaristen är det inget att bry sig om. Men det är altså inte kalcium som sänker ph, utan utfällningen av karbonater. Kalcium är ph neutralt.
MVH
Magnus
#34 - 1 oktober 2006 09:47
Testade alldeles nyss värdena, och jag har nu ett PH på 7,2 och KH 3-4..

Vad jag fattar det som, så är det ganska OK värden?



Så om jag nu vill behålla dessa:

- Är det bara att fortsätta tillsätta samma mängd bikarbonat vid varje vattenbyte eller?



Om du har tillsatt en matsked till hela akvariets volym så skall du ta hälften av det vid varje (50%) vattenbyte för att nå ca samma resultat, dvs en halv matsked.

Har du ordnat bra tester nu?
MVH
Magnus
#35 - 1 oktober 2006 10:09
Hoppas att jag inte bara rört till det för dig Healena.

Så länge du byter vatten regelbundet, och inget annat händer med akvariet så kan du göra så, eller tillsätta lite drygt för den mängd vatten som du byter. Det tror vi alla är eniga om.
#36 - 1 oktober 2006 10:29
Tropfrog skrev:


co2 + h2o <> h2co3 <> h + hco3- <> co3 + 2h



Magnus


Skall väl bara vara h efter co3 va......

Den där om sammarbete var roligare än de flesta här fattar....

MVH Lasse
#37 - 1 oktober 2006 10:53
Healena vilket pH, KH har du i kran?
Om du haft ca 15-20 gram bikarbonat i ditt lilla akvarium och gjort vattenbyte före och har kommunalt vatten verkar ett pH på 7,2 och KH 3-4 lite konstigt.
Vad testar du med.
#38 - 1 oktober 2006 11:18
Om man byter vatten sällan, hur mycket ska man ha i då? En vetenskap detta :)
Kanske borde köpa en KH-test.
#39 - 1 oktober 2006 11:41
Daniel_N skrev:
Om man byter vatten sällan, hur mycket ska man ha i då? En vetenskap detta :)

Kanske borde köpa en KH-test.


Du ska kolla vilket KH kranvattnet har, spola några minuter först.
Är det lägre än KH 4 sätt till 2-3 gram bikarbonat per 100 liter vatten för att höja KH med 1.
Vad pH blir får du mäta.
#40 - 1 oktober 2006 12:09
Tack för svaret, jag skrev ett längre inlägg i en annan tråd ifall du vill förklara lite andra saker :)
http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=92926
#41 - 1 oktober 2006 16:04
Kramfors skrev:
Healena vilket pH, KH har du i kran?

Om du haft ca 15-20 gram bikarbonat i ditt lilla akvarium och gjort vattenbyte före och har kommunalt vatten verkar ett pH på 7,2 och KH 3-4 lite konstigt.

Vad testar du med.


Kramfors

Jag upprepar - det KH du mäter från de flesta kommunala reningsverk där vattnet inte gått igenom några kalklager (dvs de visar KH mellan 2-3) är inte den typ av alkanitet som buffrar. Man sätter till hydroxid för att få upp vattnet till ca 8 - 8,5. Denna hydroxid kommer att göra utslag på KH testen men har ingeting med buffringssystemet att göra. Du kan prova genom att ta pH först i kranen - ta sedan lite vatten i en petflaska och skaka kraftigt ett tag. Ta pH igen. Har pH:t sjunkit ner mot 7 så har du haft en hydroxidbuffring. Ta KH nu. Då får du det KH som ingår i kabonatbuffringssystemet. Samma är att du kan ta KH dagen efter vattenbyte (i karet) om du inte tillsatt något.

MVH Lasse
#42 - 1 oktober 2006 16:38
Lasse skrev:
Skall väl bara vara h efter co3 va......





Jag tog formlen från Diana Wahlstadt. Menar du att den är fel? #pinsamt#, det är den jag alltid använt. Steget till vänster inehåller ju två h, var tar den ena vägen?
MVH
Magnus
#43 - 1 oktober 2006 17:08
Tillförlitligheten av pH testen kan påverkas om KH är för låg därför ska KH vara över 4 för att vara tillförlitlig.

Många vattenverk har kalk.
#44 - 1 oktober 2006 17:47
Tropfrog skrev:
Jag tog formlen från Diana Wahlstadt. Menar du att den är fel? #pinsamt#, det är den jag alltid använt. Steget till vänster inehåller ju två h, var tar den ena vägen?

MVH

Magnus


Du förlorar ett h när kolsyra blir bikarbonat och ett h när bikarbonat blir karbonat. Såsom du skrivit så ger förändringen H2CO3 - HCO3 - CO3 ett tillskott på 3 h. Frågan är nog inte vart något tog vägen utan vart det tredje h kommer ifrån.

MVH Lasse
#45 - 1 oktober 2006 18:01
Kramfors skrev:
Tillförlitligheten av pH testen kan påverkas om KH är för låg därför ska KH vara över 4 för att vara tillförlitlig.



Många vattenverk har kalk.


Vad bygger du detta på - har aldrig sett den uppgiften förut. pH är svårt att mäta i väldigt mjuka vatten med en pH mätare men det beror inte på saknaden av alkanitet utan på att du har ett i allmänhet jonssvagt vatten.

Jag kan mäta pH på destilerat vatten som jag lagt i natriumhydroxid eller saltsyra i utan någon som helst svårighet och få ett stabilt värde. Vad du säger är att alla mätningar under ca 7,5 i pH kan vara behäftade med fel.

De flesta vattenverk sätter inte till kalciumkarbonat om det inte redan finns naturligt. Man vill nämligen inte riskera utfällning av kalksten i ledningar eller rör. Man höjer pH med någon form av hydroxid - oftast natriumhydroxid. Du får då något som kallas för hydroxidalkanitet och kan mäta detta med en KH test. Det har dock bara inderekt att göra med karbonatsystemet så sådant vatten buggrar inte överhuvud taget. Om du har möjlighet. Ta en pH mätare och dest vatten. Mät pH och KH. Tillsätt någon droppe natriumhydroxid. Mät ph och KH. Gå till pH 12 Tillsätt sedan saltsyra i motsvarande mängd. Mät pH och KH. Gå till pH 4. Mät.

Nästa försök - ta dest vatten mät pH och KH. Tillsätt lite bikarbonat - mät pH och KH. Gå till pH 8,2 Tillsätt sedan saltsyra droppvis och mät kontinuerligt. Du kommer att finna lite intressanta iaktagelser här.

MVH Lasse
#46 - 1 oktober 2006 18:24
Tillförlitligheten av pH testen kan påverkas om KH (karbonathårdheten) är för låg (dålig buffertverkan) Det beror på att de påverkande ämnena (sura och alkaliska) inte finns i tillräcklig mängd för att registreras av testen.

Källa Aqua Interiör

Om Karbonathårdhet består av vätekarbonater (bikarbonater) och karbonater av kalcium- och magnesium.
Om Kalcium och magnesium bildar salter med den kolsyra som i sin tur bildas i jordlager genom oxidering av organisk materia.
Om det därvid uppstår kalciumbikarbonat Ca(HCO3)2 och magnesiumbikarbonat Mg(HCO3)2.
Det är ointressant för de flesta med Akvarium, bara det fungerar.
#47 - 1 oktober 2006 19:36
Kramfors skrev:
Tillförlitligheten av pH testen kan påverkas om KH (karbonathårdheten) är för låg (dålig buffertverkan) Det beror på att de påverkande ämnena (sura och alkaliska) inte finns i tillräcklig mängd för att registreras av testen.






Detta stämmer inte. Det är precis tvärtom. Ett pH på 2 finns inget KH kvar i - det är förbrukat sedan länge. Det är dock väldigt, väldigt mycket "sura" ämne det vill säga vätejoner i förhållande till hydroxidjoner. Detta är själva definitionen på pH och det har inget med karbonatbuffringssystemet att göra - under pH 6,5 är karbonatbuffringssystemet ur spel - det är andra humusbaserade buffringssystem som går in här. Det är absolut inga problem att läsa pH under 6,5 däremot är det svårt i mjuka, jonsvaga naturliga vatten att mäta med elektrod.

Resten av ditt inlägg förstår jag inte - vad är det svar på?

MVH Lasse
#48 - 1 oktober 2006 20:05
Varför ska det enkla var så svårt, om kranvattnet är under KH 4, justera med bikarbonat till det blir över 4, testa PH, justera med bikarbonat eller annat pH höjande medel på flaska till pH är rätt för fiskarna.
#49 - 1 oktober 2006 20:10
Kramfors skrev:
Varför ska det enkla var så svårt, om kranvattnet är under KH 4, justera med bikarbonat till det blir över 4, testa PH, justera med bikarbonat eller annat pH höjande medel på flaska till pH är rätt för fiskarna.

Låter lättare ;)
Kan man tillsätta bikarbonat när det behövs utan att byta vatten?
T.ex om man ser att KH:t börjar bli förbrukat men inte tänkt å byta vatten?
#50 - 1 oktober 2006 20:25
Visst går det att tillsätta bikarbonat utan att byta vatten. Vi snackar om en risk, inte en given fiskdöd. Men det är en risk som är onödig att ta, byt vatten innan.
MVH
Magnus
#51 - 1 oktober 2006 20:28
Hur ska man då göra om man försöker köra lowtech och byta vatten så sällan som möjligt?
#52 - 1 oktober 2006 21:17
Daniel_N skrev:
Hur ska man då göra om man försöker köra lowtech och byta vatten så sällan som möjligt?


Har du kört länge utan vattenbyte och har haft ett lågt KH (under eller kring 2) så skulle jag inte våga lägga i bikarbonat i det läget. Byt vatten (minst en fjärdedel) och justera upp KH till ca 4. Sedan mäter du KH regelbundet (minst en gång i veckan) och justerar om nödvändigt upp det löpande till 4. Här behöver du inte vara rädd för att sätta in bikarbonat utan vattenbyte - under en vecka kan normalt inte så myckett ammonium lagras så det skulle vara skadligt. Men första gången nu - skulle jag i alla fall byta vatten.

Kramfors - det är inte jag som krånglar till det - jag försöker bara säga att allt som glimmar är inte guld.
#53 - 2 oktober 2006 01:53
Lasse, jag tror dina teoretiska kemikunskaper är på en helt annan nivå än mina, allstå att du kan mer, jag fick läsa vissa saker ett par gånger för att "hänga med", men en del av din argumantation vad gäller praktisk tillämpning tycker jag biter sig själv lite i svansen. För övrigt tror jag att även Tropfrog är mer påläst vad det gäller kemi än vad jag är.

Mycket intresant diskussion :)

Lasse, i de akvarier där de trots att de varit "fulla med kalksten" "pH har droppat ner mot 6" (6,0-nånting? eller 6,9-nånting?) har det inte varit en ganska extrem miljö i övrigt? Lägger du inte väl mycket vikt vid mikrohinnan för normala akvarier? Jag är helt med på att man inte kan slänga i en knippe kalkstenar och sen börja kyffla i mat i tätt packade uppväxtakvarier och tro att man är säker på alla sätt, men i ett vanligt glest befolkat sällskapsakvarium. Vad består mikrohinnan av? är det någon kemisk förening som bildas om inte jag känner till, eller syftar du till den biofilm som uppstår och som man lite grovt uttryckt bildas i relation till den biologiska belastnigen i akvariet och som i glest befolkade akvarier oftast blir minimal, är den så tät?

Jag skulle ju kunna ha helt fel, men det "svenska" namnet, populärnamnet för ämnet kalciumkarbonat är väl ändå krita?

Att det inte skulle fisk fisk i "sur"tjärnar är väl inget argument? Blir det för illa dör fisken. Fisks existens i Amazonas är inte heller ett argument, påstår du att det inte finns kalk alls i dessa vatten? Klart och tydligt växer även diskus-ungfisk bättre i ett lite mer kalkhaltigt vatten, (allstå syftar jag med ordet kalk till kalciumföreningar, där kalciumet är den viktiga beståndsdelen) är Amazonas helt kalkfritt? eller är det snarare så att det vanligaste vattnet har mycket låga kalkhalter, och att alla fiskar som lever där är anpassade till detta vatten men att de flesta(alla?) skulle må bättre av ett lite högre innehåll av kalciumföreningar, bortsett för vissa arter då för rommens befrukning/utveckling. Är det inte så att att amazonas-vattnets låga mineral-innehåll är någonting som i princip är negativt för fiskar som de har blivit tvungna att anpassa sig till som de konstant måste arbeta mot, inte bara natrium, utan även kalcium? Att vatten med högre kalkhalt än amazonas vatten är mer produktiva med alla andra faktorer är givna kan vi väl vara överens om? Amazonasområdets artrikedom beror ju på systemets storlek och ålder.

Lasse, angående dina spekulationer om fiskars tolerans av kalciumföreningar i blodet kontra vattnet;
Fiskar som kommer från extremt mjuka vatten, hålls i kalciumföreningsrikt vatten, och i övrigt sköts väl, lever gör de, år ut och år in, om de som art kan leva länge, och de är inte mer sjukdomsbenägna än i mjukt vatten heller, och de dör inte av amoniak även om filtret stannar.

Ok, 7,8 - 8,2 med natriumbikarbonat, och 7,8 i saltvatten, gissar jag helt fel om jag gissar att det rör sig närmre 8,2 i ett i övrigt mineralfattigt vatten? 8,2 som inte är farligt för de flesta fiskar så länge pumpen fungerar som den ska och allt annat fungerar som det ska, men kan göra en skillnaden mellan liv och död till exempel vid ett lite längre strömavbrott.

Att fiskar som är anpassade till och lever i surt vatten normalt inte tar upp majoriteten av sitt kalcium via vattnet kan jag hålla med om att det låter rimligt, men som sagt, det är ju inte särskilt produktiva vattendrag, och visst, fiskar som är anpassade att leva i vatten med extremt lite kalciumföreningar klarar ju det, med det gäller inte alla fiskar, det inte finns kaciumföreningar alls i vattnet i naturliga vattendrag, vart ska fiskarna då få det ifrån, nedfallande insekter innehåller ju inte direkt mycket kalk.

Ett par saker jag har emot slentrianmässigt användande av natriumbikarbonat, vid låga halter av kalciumföreningar.

Ett, pH på 8,2 är inte lämpligt, om det finns en chans att filtret stannar några timmar tex vid strömavbrott, eller att det börjar fungera så dåligt vid tex tilltäppning, att det släpper ifrån sig Ammoniak. det kan ju hända andra saker också.

Om man inte "tar sig hela vägen" med natriumbikarbonat och häller i mer än vad som behövs för att komma till pH >8, så finns det ingen reserv, kalkkross kan fortsätta att lösa sig, det är ett mycket bättre pH för de allra flesta akvariefiskar, att lägga sig mellan 6,5 och 7,5 i normalfall och ganska extrema fall hamnar, än att lägga sig på pH >8. Ja vad händer då vid vattenbyte om man använder natriumbikarbonat? KH har sjunkit, det tillsätts natriumbikarbonat, som löser sig snabbt, osmoschock.

Ok, alla fiskar behöver inte stora mängder kalciumföreningar i vattnet, jag är helt med på det, växterna då, hur gör dom när det inte finns kalcium alls att tillgå?

Jo, Lasse, du nämner fiskodlingar, man kan visst hitta bra information genom att titta på hur "proffsen" gör, men fiskodling och sällskapsakvarium är inte riktigt samma sak, klart att biofilmen växer fortare i en behållare vars volym upptas 20% eller i liknande storleksordning av fisk under maximal tillväxt, klart att man har högre kvalitet på filtreringen ofta även reservkraftsystem för eventuella strömavbrott, och att fiskarna bara får foder anpassat för maximal tillväxt. Klart att man inte har växter. Appropå att förlita sig på proffsen utan att tänka själv, proffsen tänker fel ibland de också, titta bara på växthusen, mest ljus per krona för det mänskliga ögat = högtrycksnatrium. Mest ljus per krona som växterna har nytta av = metallhalogen, de flesta kommersiella växthusen väljer högtrycksnatrium, alltså lägger man pengarna på ljus som är effektivast på att blända personalen. Litet stickspår, men jag tror alla förstår vad jag menar.

Det är jättepraktiskt att fiskar fungerar så bra som de gör i kommersiella fiskodlingar, 1 till 5 % av sin potentiella livslängd, jag tror Healena vill att fiskarna ska må bra lite längre än så. Men du Lasse, som kan det här med kommersiella fiskodlingar, är det verkligen Natriumbikarbonat man brukar använda för att få upp pH eller KH? Det trodde jag mer var kemister med eller utan akvarium som brukar vara för det och rekommendera till "nybörjare"? Fast jag kan ju ha fel...

Lasse, om det nu är så vanligt att du till och med underförstått utgår ifrån att kranvattnet är natriumhydroxidbehandlat, kommer då fiskarna lida av brist på natrium i vattnet i ett normalt sällskapsakvarium med kalksten/kalkkross istället för natriumbikarbonat?

Daniel, om du ska köra lowtech, då är du beroende av växter, växter som är beroende av kalcium, då vill du verkligen inte höja pH med något annat som hindrar kalksten/kalkgrus att lösa sig i vattnet, lägg du lugnt i kalkgrus i filtret, så ordnar det sig.
#55 - 2 oktober 2006 10:32
Erik... skrev:


Daniel, om du ska köra lowtech, då är du beroende av växter, växter som är beroende av kalcium, då vill du verkligen inte höja pH med något annat som hindrar kalksten/kalkgrus att lösa sig i vattnet, lägg du lugnt i kalkgrus i filtret, så ordnar det sig.

Jag har ju redan ph 8, blir det ännu högre med bikarbonat eller kalk?
Har tyvärr inget ytterfilter att lägga kalk i.
#56 - 2 oktober 2006 14:08
Daniel_N skrev:
Jag har ju redan ph 8, blir det ännu högre med bikarbonat eller kalk?

Har tyvärr inget ytterfilter att lägga kalk i.



Har du verkligen pH 8 i akvariet och för lågt KH, låter knepigt, kalksten/kalkgrus kommer inte att lösa sig i pH 8.

Min första gissning är att du inte har pH 8 akvariet samtidigt som du har för lågt KH, någon eller båda testerna borde visa fel.

När du kommit på det klara med vad du egentligen har för värden i akvariet vet du vad du behöver göra, växterna behöver kalcium, det går inte att diskutera, tom jag som har ett hårt, basiskt vatten i kranen får kalciumbrist på växterna om jag inte byter vatten ofta och inte tillsätter kalk i akvariet eller filtret.

Och som sagt, tillsätter man natriumbikarbonat för att få ett stabilt högt pH löser sig inte kalket.

Växterna gillar inte pH 8.

En säck foderkalk kostar en bråkdel av vad en tillförlitlig pH-mätare kostar, och du kan gömma en hög foderkalk direkt i akvariet, det fungerar det också.

Kalk fungerar i praktiken. Även till annat än växtlösa akvarier.
#57 - 2 oktober 2006 20:48
Ojdå, det var ambitiöst Erik. Den som skriver mest vinner ;)

Jag testar med lite mindre text.

Den microhinnan som bildas på kalk är främst bakterier. Och...nej jag tror inte att Lasse överdriver dess effekt.

Det känns lite som att bita sig i foten att först slänga upp källor om fiskodling för att i nästa inlägg förkasta fiskodlares kunskap och dumförklara dem med helt orelevanta anektoter. Angående högtrycksnatrium kontra mh (som är ett sidospår) så tror jag nog att växtodlare har ganska så goda kalkyler på vilket som blir mest lönsamt i längden. Värmen är sällan spill i växthus.

Vad trodde du att fiskodlare använde för att höja ph? Med min ringa kemikunskap kan jag inte se något som kan fungera bättre. Det är karbonaterna filterna behöver, då är det självklart att det är karbonater man ger dem, oavsett om man är kemist eller inte.

Varför blandar du in osmosschock i diskussionen?? Osmosschock sker vid snabb sänkning av salthalten i vatten, det lär knappast hända vid bikarbonattillsats....Eller??

Bikarbonattillsats fungerar i praktiken. Även till annat än växtlösa burkar. Precis som kalk. Bara för att man själv har valt ett sätt finns det ingen anledning att såga de andra som också funkar.

Vill man ha ph runt 7, använd kalksten, men skrubba den ibland för säkerhets skull. Vill man ha ph runt 8 använd bikarbonat. Inte i något av fallen behövs ph mätas.
MVH
Magnus
#58 - 2 oktober 2006 21:32
Tropfrog skrev:
Ojdå, det var ambitiöst Erik. Den som skriver mest vinner ;)



Jag testar med lite mindre text.



Jo jag hade fått en del text att besvara, :)

Tropfrog skrev:


Den microhinnan som bildas på kalk är främst bakterier. Och...nej jag tror inte att Lasse överdriver dess effekt.



Den växer säkert jättefort i extremt hårt belastade system, typ kommersiella fiskodlingar, kalkmetoden fungerar bevisligen alldeles ypperligt i vanliga akvarier, inklusive ganska hårtbelastade akvarier.

Tropfrog skrev:


Det känns lite som att bita sig i foten att först slänga upp källor om fiskodling för att i nästa inlägg förkasta fiskodlares kunskap och dumförklara dem med helt orelevanta anektoter. Angående högtrycksnatrium kontra mh (som är ett sidospår) så tror jag nog att växtodlare har ganska så goda kalkyler på vilket som blir mest lönsamt i längden. Värmen är sällan spill i växthus.



Jo som du själv kanske läste så tyckte jag att man kan hämta kunskap från proffesionella fiskodlingar, men man måste tänka själv också!

Tropfrog skrev:


Vad trodde du att fiskodlare använde för att höja ph? Med min ringa kemikunskap kan jag inte se något som kan fungera bättre. Det är karbonaterna filterna behöver, då är det självklart att det är karbonater man ger dem, oavsett om man är kemist eller inte.



Diverse kalciumföreningar.

Tropfrog skrev:


Varför blandar du in osmosschock i diskussionen?? Osmosschock sker vid snabb sänkning av salthalten i vatten, det lär knappast hända vid bikarbonattillsats....Eller??



Visst jag kan hålla med om att en plötslig höjning inte alls är lika allvarlig som en sänkning, fortfarande en snabb omställning till för fiskarna.

Tropfrog skrev:


Bikarbonattillsats fungerar i praktiken. Även till annat än växtlösa burkar. Precis som kalk. Bara för att man själv har valt ett sätt finns det ingen anledning att såga de andra som också funkar.



Jajjamen, klart att natriumbikarbonat i tillräcklig mängd lägger pH på drygt 8 i ett i mineralfattigt vatten även om det finns växter i akvariet, så natriumbikarbonatet fungerar, men växterna mår inte bra av det!

Tropfrog skrev:


Vill man ha ph runt 7, använd kalksten, men skrubba den ibland för säkerhets skull. Vill man ha ph runt 8 använd bikarbonat. Inte i något av fallen behövs ph mätas.

MVH

Magnus
#59 - 2 oktober 2006 21:48
BTW, Jag har inget emot iden att använda natriumbikarbonat som extra kolkälla till växter och/eller filterbakterier så länge man vet att man har tillräckligt med kalciumföreningar för andra funktioner, där natrium inte kan ersätta kalcium, men i normalfallet och för relativa nybörjare innebär det bara onödiga risker.
#60 - 2 oktober 2006 23:40
Erik... skrev:




Mycket intresant diskussion :)



Lasse, i de akvarier där de trots att de varit "fulla med kalksten" "pH har droppat ner mot 6" (6,0-nånting? eller 6,9-nånting?) har det inte varit en ganska extrem miljö i övrigt? Lägger du inte väl mycket vikt vid mikrohinnan för normala akvarier? Jag är helt med på att man inte kan slänga i en knippe kalkstenar och sen börja kyffla i mat i tätt packade uppväxtakvarier och tro att man är säker på alla sätt, men i ett vanligt glest befolkat sällskapsakvarium. Vad består mikrohinnan av? är det någon kemisk förening som bildas om inte jag känner till, eller syftar du till den biofilm som uppstår och som man lite grovt uttryckt bildas i relation till den biologiska belastnigen i akvariet och som i glest befolkade akvarier oftast blir minimal, är den så tät?



Erik - Jag har ca 15 års erfarenhet med Tanganyikaciklider. Jag odlade ganska mycket av dessa under en 10 års period 1976-1986. Jag har haft ca 40 - 50 akvarium med dessa fiskar. På den tiden var det ganska vanligt med faxekalk som inredning och det vi märkte, framförallt i våra l å g belastade "moderkar" där lekföräldrarna gick var att alkaniteten och pH inte hölls uppe av kalken. Förklaringen kom i många undersöknigar ute i naturen varför den påbörjade kalkningen av våra vattendrag inte fick den effekt som man väntat. Förklaringen var mikrohinnan av alger och bakterier. Vi gick helt över till att använda bikarbonat för att hålla uppe pH och alkanitet.

Erik... skrev:
Jag skulle ju kunna ha helt fel, men det "svenska" namnet, populärnamnet för ämnet kalciumkarbonat är väl ändå krita?


Synonymer och poppulärnamn till kalciumkarbonat:
1) Kalciumkarbonat, kalcium, kalk, kalkjord, kritvitt, krita, pulveriserad kalksten, kolsyrad kalk, kolsyrad kalkoxid
2) Krita, tandkrita, skrivkrita, pärlvitt, wienervitt, danskvitt
3) Fälld krita, fälld kolsyrad kalk, fälld kalciumkarbonat

Grundämnet heter inte kalk det är kalcium. Kalk är kalciumkarbonat.

Erik... skrev:
Att det inte skulle fisk fisk i "sur"tjärnar är väl inget argument? Blir det för illa dör fisken. Fisks existens i Amazonas är inte heller ett argument, påstår du att det inte finns kalk alls i dessa vatten? Klart och tydligt växer även diskus-ungfisk bättre i ett lite mer kalkhaltigt vatten, (allstå syftar jag med ordet kalk till kalciumföreningar, där kalciumet är den viktiga beståndsdelen) är Amazonas helt kalkfritt? eller är det snarare så att det vanligaste vattnet har mycket låga kalkhalter, och att alla fiskar som lever där är anpassade till detta vatten men att de flesta(alla?) skulle må bättre av ett lite högre innehåll av kalciumföreningar, bortsett för vissa arter då för rommens befrukning/utveckling. Är det inte så att att amazonas-vattnets låga mineral-innehåll är någonting som i princip är negativt för fiskar som de har blivit tvungna att anpassa sig till som de konstant måste arbeta mot, inte bara natrium, utan även kalcium? Att vatten med högre kalkhalt än amazonas vatten är mer produktiva med alla andra faktorer är givna kan vi väl vara överens om? Amazonasområdets artrikedom beror ju på systemets storlek och ålder.


Jo det är relevant när du hävdar att huvudvägen för fiskens kalciumupptag är via vattnet. Om vattnet skulle vara huvudkällan för fiskens kalciumbehov så skulle det i princip inte finnas några fiskar i surtjärnar eller amazonas eftersom kalciumnivån där mycket nära 0

Kalcium är en jon - den kan läcka in i små mängder om kalciumhalten i vattnet är för hög men det finns ingen aktiv väg in för denna jon såsom det finns för några andra joner.

Erik... skrev:
Lasse, angående dina spekulationer om fiskars tolerans av kalciumföreningar i blodet kontra vattnet;

Fiskar som kommer från extremt mjuka vatten, hålls i kalciumföreningsrikt vatten, och i övrigt sköts väl, lever gör de, år ut och år in, om de som art kan leva länge, och de är inte mer sjukdomsbenägna än i mjukt vatten heller, och de dör inte av amoniak även om filtret stannar.



Ok, 7,8 - 8,2 med natriumbikarbonat, och 7,8 i saltvatten, gissar jag helt fel om jag gissar att det rör sig närmre 8,2 i ett i övrigt mineralfattigt vatten? 8,2 som inte är farligt för de flesta fiskar så länge pumpen fungerar som den ska och allt annat fungerar som det ska, men kan göra en skillnaden mellan liv och död till exempel vid ett lite längre strömavbrott.


Jag redogjorde bara för en del zoofysiologiska principer vad gäller kalcium i blodet och de regleringsmekanismer som används för att hålla koncentrationerna på rätt nivå. En fisk som har utvecklats i en kalciumrik miljö har med 99 % säkerhet anpassat och utvecklat regulatorer som gör att de klarar de kraven som finns där. Att en art som utvecklats under lång tid i en stabil miljö med m y c k e t låga kalciumnivåer skulle ha utvecklat (eller ens bibehållet) en effektiv regleringsmekanism mot inträngande kalcium är däremot ganska ottroligt. Det går i så fall emot de flesta av evolutionens lagar.

Om ammoniak förgiftning på grund av ett stannat filter återkommer jag till lite längre ner

Erik... skrev:
Att fiskar som är anpassade till och lever i surt vatten normalt inte tar upp majoriteten av sitt kalcium via vattnet kan jag hålla med om att det låter rimligt, men som sagt, det är ju inte särskilt produktiva vattendrag, och visst, fiskar som är anpassade att leva i vatten med extremt lite kalciumföreningar klarar ju det, med det gäller inte alla fiskar, det inte finns kaciumföreningar alls i vattnet i naturliga vattendrag, vart ska fiskarna då få det ifrån, nedfallande insekter innehåller ju inte direkt mycket kalk.


Ett par saker jag har emot slentrianmässigt användande av natriumbikarbonat, vid låga halter av kalciumföreningar.



Ett, pH på 8,2 är inte lämpligt, om det finns en chans att filtret stannar några timmar tex vid strömavbrott, eller att det börjar fungera så dåligt vid tex tilltäppning, att det släpper ifrån sig Ammoniak. det kan ju hända andra saker också. .


Detta är märkligt. Ett biologiskt nitrifikationsfilter i KH över fyra fungera mycket bra vad gäller snabb omvandling av ammonium till nitrat. Det är riktigt att en större del av utgångskvävet föreligger som ammoniak i pH 8,2 jämfört med pH 7. Ca 10 % av ammonium/ammoniak komplexet finns som ammoniak vid pH 8,2. Vid pH 7 är det i stort sett 0%. Vid pH 7,5 ligger procenten ammoniak någonstans kring 2-3%. Om man ser till ett normalt akvarium med fullständig fungerande nitrifikation vid pH 8,2 och filtret skulle stanna så behöver fiskarna utsöndra så mycket ammonium som 1 mg/l för att ammoniakinnehållet i vattnet skulle bli 0,1 mg/l. Dödlig nivå ligger kring 0,3 mg/l för de flesta fiskar. Så här mycket ammonium utsöndrar fiskarna i ett normalakvarium med normal matning inte på några timmar - det rör sig snarare om dagar. Dödsfall i samband med filterstopp är till nästa 100% beroende på svavelvätebildning i filtren och att de sedan går igång utan föregående rengöring - inte ammoniakförgiftning. Om Erik skulle har rätt så hade mycket av min "hög" pH fisk dött vid det här laget inklusive mina saltvattensfiskar.

Erik... skrev:
Om man inte "tar sig hela vägen" med natriumbikarbonat och häller i mer än vad som behövs för att komma till pH >8, så finns det ingen reserv, kalkkross kan fortsätta att lösa sig, det är ett mycket bättre pH för de allra flesta akvariefiskar, att lägga sig mellan 6,5 och 7,5 i normalfall och ganska extrema fall hamnar, än att lägga sig på pH >8. Ja vad händer då vid vattenbyte om man använder natriumbikarbonat? KH har sjunkit, det tillsätts natriumbikarbonat, som löser sig snabbt, osmoschock.



Ok, alla fiskar behöver inte stora mängder kalciumföreningar i vattnet, jag är helt med på det, växterna då, hur gör dom när det inte finns kalcium alls att tillgå? .


Osmoschocken har TropFrog besvarat.

Erik... skrev:
Jo, Lasse, du nämner fiskodlingar, man kan visst hitta bra information genom att titta på hur "proffsen" gör, men fiskodling och sällskapsakvarium är inte riktigt samma sak, klart att biofilmen växer fortare i en behållare vars volym upptas 20% eller i liknande storleksordning av fisk under maximal tillväxt, klart att man har högre kvalitet på filtreringen ofta även reservkraftsystem för eventuella strömavbrott, och att fiskarna bara får foder anpassat för maximal tillväxt. Klart att man inte har växter. Appropå att förlita sig på proffsen utan att tänka själv, proffsen tänker fel ibland de också, titta bara på växthusen, mest ljus per krona för det mänskliga ögat = högtrycksnatrium. Mest ljus per krona som växterna har nytta av = metallhalogen, de flesta kommersiella växthusen väljer högtrycksnatrium, alltså lägger man pengarna på ljus som är effektivast på att blända personalen. Litet stickspår, men jag tror alla förstår vad jag menar.



Det är jättepraktiskt att fiskar fungerar så bra som de gör i kommersiella fiskodlingar, 1 till 5 % av sin potentiella livslängd, jag tror Healena vill att fiskarna ska må bra lite längre än så. Men du Lasse, som kan det här med kommersiella fiskodlingar, är det verkligen Natriumbikarbonat man brukar använda för att få upp pH eller KH? Det trodde jag mer var kemister med eller utan akvarium som brukar vara för det och rekommendera till "nybörjare"? Fast jag kan ju ha fel....


Nu är jag inte kemist utan till yrket före detta fiskodlare och vattenreningstekniker. Jag har arbetat på ett antal recirkulerande fiskodlingar där vi höjt alkaniteten på olika sätt. Eftersom man endast är intresserad av alkaniteten så har jag aldrig använd någon typ av kalciumföreningar eller hört talas om att man använder det. Man vill inte ha för mycket kalcium i vattnet på grund av risken för utfällning av kalksten i systemen och i pumpar. Vad vi användt är natriumkarbonat (när vi har haft tillgång till pH styrningar), Natriumbikarbonat när vi inte haft tillgång till pH styrningar eftersom det finns en övre gräns för pH samt en metod där vi använde fiskens utsöndring av koldioxid. Inte en kalciumjon i sikte vid Vinga ens.

Erik... skrev:
Lasse, om det nu är så vanligt att du till och med underförstått utgår ifrån att kranvattnet är natriumhydroxidbehandlat, kommer då fiskarna lida av brist på natrium i vattnet i ett normalt sällskapsakvarium med kalksten/kalkkross istället för natriumbikarbonat?

Jag har inte sagt att fiskarna har brist på natrium i ett normalt akvarium - bara konstaterat att för natrium har fisken i motsatts till kalcium en aktiv transport in i kroppen via en natrium/ammonium pump

Erik... skrev:
Daniel, om du ska köra lowtech, då är du beroende av växter, växter som är beroende av kalcium, då vill du verkligen inte höja pH med något annat som hindrar kalksten/kalkgrus att lösa sig i vattnet, lägg du lugnt i kalkgrus i filtret, så ordnar det sig.


Nu var det ju inte så att denna debatt rörde växternas kalciumbehov utan att fisken behövde kalcium i vattnet för att få sitt kalcium tillgodosett. Lägg du gärna lite kalk (kalciumkarbonat) i gruset för växternas upptag genom rötterna (nu är jag inte växtfysiolog men jag misstänker att det är ytterst få växter som klarar att ta löst kalcium från vattnet) men förvänta dig inte att du automatiskt kommer att höja alkaniteten (KH) i vattnet. Inte ens om du har kalkgruset i filtret. Nu är det så att pH i gruset är betydligt lägre (i ett väl fungerande akvarium) än i vattnet så risken att växternas rötter inte kan tillgodogöra sig kalciumet är väldigt liten.

MVH Lasse
#61 - 3 oktober 2006 02:17
Lasse skrev:
Erik - Jag har ca 15 års erfarenhet med Tanganyikaciklider. Jag odlade ganska mycket av dessa under en 10 års period 1976-1986. Jag har haft ca 40 - 50 akvarium med dessa fiskar. På den tiden var det ganska vanligt med faxekalk som inredning och det vi märkte, framförallt i våra l å g belastade "moderkar" där lekföräldrarna gick var att alkaniteten och pH inte hölls uppe av kalken. Förklaringen kom i många undersöknigar ute i naturen varför den påbörjade kalkningen av våra vattendrag inte fick den effekt som man väntat. Förklaringen var mikrohinnan av alger och bakterier. Vi gick helt över till att använda bikarbonat för att hålla uppe pH och alkanitet.



Fiskar från Tanganyika-sjön och fiskar från mjuka vatten har ju lite olika "önskemål" om livsmiljö... Frågeställaren hade inte en enda fisk från Tanganyikasjön. Och visst, biofilmen kan växa om man inte har ordentlig filtrering även i rimligt belastade burkar. Att kalk-kross inte alltid löser sig som man önskar vid spridning i sjöar är inte så konstigt, solljus och ofta en enorm ammuniumtillgång, slam som lägger sig ovanpå osv.

Lasse skrev:


Synonymer och poppulärnamn till kalciumkarbonat:

1) Kalciumkarbonat, kalcium, kalk, kalkjord, kritvitt, krita, pulveriserad kalksten, kolsyrad kalk, kolsyrad kalkoxid

2) Krita, tandkrita, skrivkrita, pärlvitt, wienervitt, danskvitt

3) Fälld krita, fälld kolsyrad kalk, fälld kalciumkarbonat



Grundämnet heter inte kalk det är kalcium. Kalk är kalciumkarbonat.



Man syftar normalt till kalciumet i kalciumföreningen med ordet kalk, och struntar i vilken form det är, bland annat eftersom det som bekant i praktisk tillämpning ofta ändrar form, sen att det mesta du nämnt huvudsakligen innehåller kalciumkarbonat är en annan sak

Lasse skrev:


Jo det är relevant när du hävdar att huvudvägen för fiskens kalciumupptag är via vattnet. Om vattnet skulle vara huvudkällan för fiskens kalciumbehov så skulle det i princip inte finnas några fiskar i surtjärnar eller amazonas eftersom kalciumnivån där mycket nära 0



Nej, jag har inte hävdat att det är "huvudvägen för fiskens kalciumupptag", eller liknande, jag har inte hävdat att alla fiskar tar upp kalk via vattnet, eller ens kan det, vissa fiskar kan och gör det.

Lasse skrev:


Jag redogjorde bara för en del zoofysiologiska principer vad gäller kalcium i blodet och de regleringsmekanismer som används för att hålla koncentrationerna på rätt nivå. En fisk som har utvecklats i en kalciumrik miljö har med 99 % säkerhet anpassat och utvecklat regulatorer som gör att de klarar de kraven som finns där. Att en art som utvecklats under lång tid i en stabil miljö med m y c k e t låga kalciumnivåer skulle ha utvecklat (eller ens bibehållet) en effektiv regleringsmekanism mot inträngande kalcium är däremot ganska ottroligt. Det går i så fall emot de flesta av evolutionens lagar.



Då får du anse det, bevisligen lever utpräglade extrem-mjukvattensfiskar bra i hårt något basiskt vatten såsom till exempel uppsalavatten, de lever vid i övrigt god skötsel sina potetiella livslängder ut, det är vid befruktande av äggen och utvecklingen av rommen det brukar kunna uppstå problem. Jag kan inte svara för exakt alla arter som finns, det är möjligt att det finns undantag, men alla de kända arterna fungerar bra.

Jo insekter kan innehålla en del kalk, om det finns kalkrik föda för insekterna att äta! Normalt i Amazomas, jag ber att få spekulera... Insekter är mycket effektiva på att utnyttja föda, de behöver inte äta särskilt mycket mer näring än vad de bygger biomassa, om de äter föda med ett kalciuminnehåll som bäst räknas i mikrogram/kg kommer deras eget kalciuminnehåll att bäst räknas i mikrogram/kg. Och appropå ditt nästa stycke, kom inte och säg att insektivorerna kan tillgodogöra sig kalciumet i insekternas skelett, ty insekter har något skelett.[/quote]

Lasse skrev:


Och snälla - replikera inte med att fiskarna dricker det kalkhaltiga vattnet ty sötvattensfisk dricker inte på grund av osmosförhållandena.



Oj! Fritt fram för grova förolämpningar nu ser jag!

Lasse skrev:


Detta är märkligt. Ett biologiskt nitrifikationsfilter i KH över fyra fungera mycket bra vad gäller snabb omvandling av ammonium till nitrat. Det är riktigt att en större del av utgångskvävet föreligger som ammoniak i pH 8,2 jämfört med pH 7. Ca 10 % av ammonium/ammoniak komplexet finns som ammoniak vid pH 8,2. Vid pH 7 är det i stort sett 0%. Vid pH 7,5 ligger procenten ammoniak någonstans kring 2-3%. Om man ser till ett normalt akvarium med fullständig fungerande nitrifikation vid pH 8,2 och filtret skulle stanna så behöver fiskarna utsöndra så mycket ammonium som 1 mg/l för att ammoniakinnehållet i vattnet skulle bli 0,1 mg/l. Dödlig nivå ligger kring 0,3 mg/l för de flesta fiskar. Så här mycket ammonium utsöndrar fiskarna i ett normalakvarium med normal matning inte på några timmar - det rör sig snarare om dagar. Dödsfall i samband med filterstopp är till nästa 100% beroende på svavelvätebildning i filtren och att de sedan går igång utan föregående rengöring - inte ammoniakförgiftning. Om Erik skulle har rätt så hade mycket av min "hög" pH fisk dött vid det här laget inklusive mina saltvattensfiskar.



Svavelväte ja, tur att ammoniaken kommer in som en räddande ängel, eller kanske var det tvärt om....

Lasse skrev:


Nu är jag inte kemist utan till yrket före detta fiskodlare och vattenreningstekniker. Jag har arbetat på ett antal recirkulerande fiskodlingar där vi höjt alkaniteten på olika sätt. Eftersom man endast är intresserad av alkaniteten så har jag aldrig använd någon typ av kalciumföreningar eller hört talas om att man använder det. Man vill inte ha för mycket kalcium i vattnet på grund av risken för utfällning av kalksten i systemen och i pumpar. Vad vi användt är natriumkarbonat (när vi har haft tillgång till pH styrningar), Natriumbikarbonat när vi inte haft tillgång till pH styrningar eftersom det finns en övre gräns för pH samt en metod där vi använde fiskens utsöndring av koldioxid. Inte en kalciumjon i sikte vid Vinga ens.



Inte en kalciumjon i sikte vid Vinga ens? Så det var kalkfritt vatten ni utgick ifrån, eller var det så enkelt vattnet hade en del kalciumförenigar från början och att ni i princip matade filtret med bikarbonat?

Lasse skrev:


Nu var det ju inte så att denna debatt rörde växternas kalciumbehov utan att fisken behövde kalcium i vattnet för att få sitt kalcium tillgodosett. Lägg du gärna lite kalk (kalciumkarbonat) i gruset för växternas upptag genom rötterna (nu är jag inte växtfysiolog men jag misstänker att det är ytterst få växter som klarar att ta löst kalcium från vattnet) men förvänta dig inte att du automatiskt kommer att höja alkaniteten (KH) i vattnet. Inte ens om du har kalkgruset i filtret. Nu är det så att pH i gruset är betydligt lägre (i ett väl fungerande akvarium) än i vattnet så risken att växternas rötter inte kan tillgodogöra sig kalciumet är väldigt liten.



Härligt att du berättar hur det ligger till, så nu kan jag rätta dig, att det blev en intressant debatt av tråden berodde på att jag tyckte att man i ett normalt sällskapsakvarium utan säkert känt kalciuminnehåll inte bara kan "vräka ner" (mitt uttryck ja,) natriumbikarbonat och tycka att man löst allting. Tråden handlade om Healenas akvarium och värden. Sällskapsakvarium, okänt kalciuminnehåll, vare sig saltvattensfiskar eller Tanganyikafiskar. Är det ett bra standrardråd till "nybörjare"? Förutom alla andra nackdelar, vad händer om de för tillfället redan råkar ha höga Co2 halter och tillsätter natriumbikarbonat?

Eftersom jag fortfarande tycker att jag har innestående sen ditt antydande om att jag skulle ha en teori om drickande sötvattensfiskar så ska jag passa på, Vad hände 1986? Slutade folk köpa Tanganyikaciklider, eller var det inte konkurenskraftigt att använda natriumbikarbonat? Tanganyika och saltvatten, akvaristisk analfabet, är det för att du inte klarar att hålla högre växter vid liv?

Nog med barnsligheter nu från mitt håll tills du kommer med något liknande igen, själv är jag ingen växtfysiolog heller, och det är inte ens 30 år sedan jag skaffade mitt första akvarium, jag har inte levt på att odla fisk, det har bara råkat vara en hygglig bi-inkomst oftast bara hobbykostnadsreducerande periodvis, oavsett om det varit ciklider från Sydamerika, Centralamerika, Malawisjön, Tanganyikasjön, andra Afrikanska ciklider, eller ungfödare, labyrintfiskar, barber och andra karpartade fiskar osv, så även med akvarieväxtodlingen, och räkodlingen, äppelsnäckorna däremot är det lite mer jobb att få avsättning för, de flesta butikerna har svårt att hålla dem vid liv, men det är mycket trevliga djur, fast de när de hålls riktigt tätt kräver extrema mängder kalk. Då duger det inte med stenar som har liten yta i förhållande volymen och är bäst på att ta upp plats, då får man använda foderkalk i form av snäckskalskross.

Visst fortsätter vi tisdag dag? Nu måste jag gå och sova.:)
#62 - 3 oktober 2006 10:25
Erik, Erik, Erik. Du faller i personangreppsfällan hela tiden. Det tycker jag är synd. Även om man med mycket dåligt humör kan tolka Lasses inlägg som taskigt på något sätt så bör man inte ge igen med samma mynt.

Angående erfarenhet så vet jag akvarister som har haft akvarium i 40 år utan att någonsin ifrågasatt sina metoder och aldrig någonsin förändrat dom. Att vara gammal i gaemet innebär inte per automatik att man förstår samband, eller är en duktig akvarist. Men om det är viktigt för dig så kan jag säga att jag har sysslat med akvarium i 25 år. Jag har haft erfarenhet från både hightec och lowtec växtakvarium, odling av malawi, tanganyika, killis och lite annat smått och gott. Jag har dessutom haft två saltvattensakvarium, ett fish only och ett rev med fokus på mjukkoraller. Jag har arbetat med vattenrening i ett år nu och har via jobbet även viss erfarenhet från stenkorallskar. Men det spelar som sagt ingen roll. Det som spelar roll är att jag alltid funderat över de bakomvarande faktorerna och sambanden. Det som spelar roll är att jag fortfarande försöker att förklara allt och köper inte generella regler om de inte har en mycket god grund. Det som spelar roll är att jag fortfarande brinner för hobbyn och vill lära mig mer. Man är aldrig fullärd.

Nog om det.....

All din diskussion bygger på ett enda stort missförstånd som jag och Lasse försöker att hjälpa dig att komma till rätta med. Jag gör det för att jag vill undvika felaktigheter på ett forum som är kunskapskällan för många akvarister. Lasse gör det för att han vill ha rätt ;) (vi känner varandra väl så därför kommer han nog inte att ta illa upp).


Calsium är inte på något sätt ph påverkande, det påverkar endast gh som inte har något som helst sätt har samband med ph. Det som kan ha fått dig in på fel väg är att man mäter calsiumhalten i ett vatten som caco3 ekvivalenter. Anledningen till att man gör det är för att ca oftast kommer från just caco3 (kalk), det är då helt enkelt ett mått på hur mycket kalk som lösts i vattnet. Ibland händer det att akvarister använder annat än kalk för att höja kalciumhalten, då räknar man fortfarande i caco3 ekvivalenter även om co3 helt saknas i vattnet. När kalk är löst i vattnet så finns det som ca och co3 i jonform som inte på något sätt påverkar varandra (om det inte fälls ut igen). ca höjer gh och co3 höjer kh. kh har ett intimt samband med ph, gh har det inte överhuvudtaget.

Eftersom alla fiskar har ett slemlager som skyddar mot miljön runt är det helt omöjligt att de kan ta upp ca på något sätt via huden. Kvar står då möjligheten att de tar upp ca genom att dricka. I såna fall så kan saltvattensfisk ta upp ca den vägen, men inte sötvattensfisk. Detta för att saltvattensfisk dricker stora mängder vatten, medans sötvattensfisk i princip aldrig dricker. OBS att det senare är en teoretisk diskussion, jag har inte en aning hurvidare saltvattensfisk kan ta upp ca oralt eller inte, men misstänker att svaret är nej på den frågan också.

Ca är ett salt som vid tillsats påverkar osmosbalansen hos fisken, co3 är det inte. Det vill säga: Varken en ökning eller sänkning av kh kommer till att leda till osmostisk stress. Men en ökning eller sänkning av ca kan leda till osmotisk stress, en sänkning avsevärt mer än en ökning. I fallet där det kommer från kalk som löst sig går det dock så sakta (både upp via upplösning och ner via vattenbyten) att risken förefaller mycket liten.

Jag hoppas att jag rättat ut en del frågetecken.
MVH
Magnus
#63 - 3 oktober 2006 17:04
Tropfrog skrev:
Erik, Erik, Erik. Du faller i personangreppsfällan hela tiden. Det tycker jag är synd. Även om man med mycket dåligt humör kan tolka Lasses inlägg som taskigt på något sätt så bör man inte ge igen med samma mynt.


Inte hela tiden, men visst det blev några stycken, jag tyckte det var ganska grovt, och jag ville visa att jag också kan sänka nivån kraftigt, jag hoppas och tror att Lasse inte tar åt sig, jag tydliggjorde att mitt larveri var för att påpeka att jag inte gillade Lasses tilltag. Vad vet jag, han kan förutom det han nämnt hållt på med en massa andra miljöer än extremhög-pH miljöer.


Tropfrog skrev:


Angående erfarenhet så vet jag akvarister som har haft akvarium i 40 år utan att någonsin ifrågasatt sina metoder och aldrig någonsin förändrat dom. Att vara gammal i gaemet innebär inte per automatik att man förstår samband, eller är en duktig akvarist. Men om det är viktigt för dig så kan jag säga att jag har sysslat med akvarium i 25 år. Jag har haft erfarenhet från både hightec och lowtec växtakvarium, odling av malawi, tanganyika, killis och lite annat smått och gott. Jag har dessutom haft två saltvattensakvarium, ett fish only och ett rev med fokus på mjukkoraller. Jag har arbetat med vattenrening i ett år nu och har via jobbet även viss erfarenhet från stenkorallskar. Men det spelar som sagt ingen roll. Det som spelar roll är att jag alltid funderat över de bakomvarande faktorerna och sambanden. Det som spelar roll är att jag fortfarande försöker att förklara allt och köper inte generella regler om de inte har en mycket god grund. Det som spelar roll är att jag fortfarande brinner för hobbyn och vill lära mig mer. Man är aldrig fullärd.


Vi är inte helt olika, vad gäller mängd erfarnehet och brinnande intresse, Lasse hade redogjort iaf för en del av den erfarenhet han har och tycker är relevant, det tycker jag var öppet och ärligt, jag tänkte att jag skulle göra samma sak.


Tropfrog skrev:


All din diskussion bygger på ett enda stort missförstånd som jag och Lasse försöker att hjälpa dig att komma till rätta med. Jag gör det för att jag vill undvika felaktigheter på ett forum som är kunskapskällan för många akvarister. Lasse gör det för att han vill ha rätt ;) (vi känner varandra väl så därför kommer han nog inte att ta illa upp).


Min diskussion bygger på att du tyckte det var att föredra att tillföra natriumbikarbonat till ett sällskapsakvarium med fiskar som definitivt inte föredrar ett pH på drygt 8, framför drygt 7 och dessutom utan säker tillgång till relavanta halter av kalciumföreningar.

Sen har det förts in en massa i mitt tycke irrelevanta och missvisande/vinklade argument i tråden för att du inte bara kunde ge dig och erkänna att det inte var det bästa sättet direkt, och jag bjöd på att hänga på och köra samma stil, och sen mosa argumenten ett och ett. Det är kul att diskutera.

Tropfrog skrev:


Calsium är inte på något sätt ph påverkande, det påverkar endast gh som inte har något som helst sätt har samband med ph. Det som kan ha fått dig in på fel väg är att man mäter calsiumhalten i ett vatten som caco3 ekvivalenter. Anledningen till att man gör det är för att ca oftast kommer från just caco3 (kalk), det är då helt enkelt ett mått på hur mycket kalk som lösts i vattnet. Ibland händer det att akvarister använder annat än kalk för att höja kalciumhalten, då räknar man fortfarande i caco3 ekvivalenter även om co3 helt saknas i vattnet. När kalk är löst i vattnet så finns det som ca och co3 i jonform som inte på något sätt påverkar varandra (om det inte fälls ut igen). ca höjer gh och co3 höjer kh. kh har ett intimt samband med ph, gh har det inte överhuvudtaget.



En av de saker som fått in mig "på fel väg", Är text som denna från wikipedia tex:
Kalcium är ett [COLOR=#0000ff]atomslag[/COLOR] och ett [COLOR=#0000ff]grundämne[/COLOR]. Kalcium, som tillhör gruppen [COLOR=#800080]alkaliska jordartsmetaller[/COLOR], är ett av de vanligaste ämnena i [COLOR=#0000ff]jordskorpan[/COLOR]

Och att i all praktisk betydelse för nomalt akvariebruk bildar kalcium föreningar med andra ämnen som påverkar pH mot över 7.

Tropfrog skrev:


Eftersom alla fiskar har ett slemlager som skyddar mot miljön runt är det helt omöjligt att de kan ta upp ca på något sätt via huden. Kvar står då möjligheten att de tar upp ca genom att dricka. I såna fall så kan saltvattensfisk ta upp ca den vägen, men inte sötvattensfisk. Detta för att saltvattensfisk dricker stora mängder vatten, medans sötvattensfisk i princip aldrig dricker. OBS att det senare är en teoretisk diskussion, jag har inte en aning hurvidare saltvattensfisk kan ta upp ca oralt eller inte, men misstänker att svaret är nej på den frågan också.


Att alla fiskar skulle ha ett slemlager som i sig skulle omöjliggöra kalciumupptag via huden får stå för dig, jag känner inte samma övertygelse, men jag vet inte. Det är dessutom helt ovidkommande, när du glömt en mycket viktig sak för fiskar när det gäller att ta upp och ge ifrån sig ämnen till och från det omgivande vattnet, nämligen gälarna.
Jag har bara läst i den vetenskapliga utredningen som jag länkade till tidigare i denna tråd om att fiskar kan ta upp kalcium från det omgivande vattnet, de reder inte ut exakt hur det går till, men en rimlig gissning är att det sker via gälarna. Huruvida alla fiskarter i världen tar upp kalcium via gälarna är också ett irrelevant sidospår som inte startades av mig,


Som sagt, frågeställningen handlade om ett sällskapsakvarium med okänt kalkinnehåll, resten av diskussionen tycker jag mest har handlat om att du skyddat dina egna fel som du kommit med för att dölja det första felet, och Lasse i viss mån era bådas fel, som skyddar fel osv. Mycket ni har sagt är sant, men det ni sagt emot mig har antingen inte varit relevant i frågeställningen eller osant/ogrundat. Sen har jag aldrig förnekat, till och med poängterat att man kan mata filterbakterierna och eventuella växter med natriumbikarbonat under vissa specifika men viktiga förutsättningar till exempel:

#1 Man inte höjer pH för mycket för någon inblandad önskvärd organism eller funktion.

#2 Man säkert vet att man ändå har den halt/mängd lösta kalciumföreningar som behövs i det specifika fallet.

Jag har för mig att jag själv har sagt i den här tråden att man kan använda natriumbikarbonat för att hålla ett stabilt högt pH i de specialfall där det är önskvärt/man vet att inget önskvärt kan ta någon direkt skada, men det är ju specialfall, en av förutsättningarna för att det ska vara lämpligt är ju att det inte är ett vanligt sällskapsakvarium, såsom tråden handlar om, som till exempel normalt innehåller växter.

För att sammanfatta; jag tyckte det inte var det bästa "lösningen" för frågeställaren att tillsätta natriumbikarbonat.

Om nu någon förhoppningsvis fortfarande tycker att jag har fel ser jag fram mot en intressant fortsatt diskussion.

Att det finns specialfall där man kan ha nytta av natriumbikarbonat har jag som sagt aldrig förnekat.

Och du Tropfrog, jag tycker du kan ta det lite lugnt med dina påpekanden om ohyffsat sätt, du behöver inte vara orolig, "min sida" ska inte ta över monopolet. :)
#64 - 3 oktober 2006 17:34
Min diskussion bygger på att du tyckte det var att föredra att tillföra natriumbikarbonat till ett sällskapsakvarium


Då har du nog missförstått mig ordentligt. Vad jag säger är att det finns två metoder. Använder du den ena så blir ph runt 7 och den andra runt 8. Den ena metoden kräver skrubbande av sten, den andra tillsättande av kemikalier. Båda är användbara i sötvattensakvarium och ingen av dem leder till att fiskarna mår dåligt på något sätt, sen är det upp till var och en att värdera det efter sitt eget huvud. Vilket du tydligt redan gjort, det är upp till dig. Diskussionen som jag ser det handlar om rena faktafel som jag försöker att utan framgång rätta till.

En av de saker som fått in mig "på fel väg", Är text som denna från wikipedia tex:

Kalcium är ett atomslag och ett grundämne. Kalcium, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller, är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan



Helt enig med wikipedia. Däremot är jag inte lika enig med ditt sätt att likställa kalcium med kalk. Kalk existerar inte i löst form i vattnet.

Och att i all praktisk betydelse för nomalt akvariebruk bildar kalcium föreningar med andra ämnen som påverkar pH mot över 7.



Här är jag inte enig. Jag känner inte till en enda calsiumförening löst i vatten som påverkar ph. Men istället för att nämna att det finns kanske du har några förslag på vilka dessa föreningar är?

Jag har bara läst i den vetenskapliga utredningen som jag länkade till tidigare i denna tråd om att fiskar kan ta upp kalcium från det omgivande vattnet, de reder inte ut exakt hur det går till


Jaha, reder inte ut hur.... vadå vetenskaplig??

Som sagt, frågeställningen handlade om ett sällskapsakvarium med okänt kalkinnehåll, resten av diskussionen tycker jag mest har handlat om att du skyddat dina egna fel som du kommit med för att dölja det första felet, och Lasse i viss mån era bådas fel, som skyddar fel osv. Mycket ni har sagt är sant, men det ni sagt emot mig har antingen inte varit relevant i frågeställningen eller osant/ogrundat. Sen har jag aldrig förnekat, till och med poängterat att man kan mata filterbakterierna och eventuella växter med natriumbikarbonat under vissa specifika men viktiga förutsättningar till exempel:



Om detta inlägg har som mål att sänka min trovärdighet så tycker jag att det är helt irrelevant i diskussionen. Om det har som mål att rätta ut eventuella fel så tycker jag att det är bättre att peka på felen så att vi kan rätta till det i fortsättningen. Men jag tar inte ordsvador som i princip säger samma saker igen och igen och igen. Visa mig dessa ph höjande calsiumföreningar som finns löst i vattnet istället.

#1 Man inte höjer pH för mycket för någon inblandad önskvärd organism eller funktion.



Om man skall odla extrema survattenlevare så kan ph tänkas gå för högt (eller kanske kh, gh??). I annat fall är båda de ph värden som fås med de två metoderna bra för de fiskar som frågan avser.

#2 Man säkert vet att man ändå har den halt/mängd lösta kalciumföreningar som behövs i det specifika fallet.


Hur vet man hur mycket lösta kalciumföreningar som behävs då?? För fiskar troligtvis noll. För de flesta växter räcker det med calsium i kalkgrus. För sniglar och räkor....Hmmm, men kanske.

Jag har en känsla av att denna diskussionen inte är slut riktigt ännu. Men jag ser fram emot fortsättningen. Nu skall jag ut med flickvännen och fira mitt nya jobb med tapas och öl.
Ha det!!
Magnus
#65 - 3 oktober 2006 18:42
Erik... skrev:
Fiskar från Tanganyika-sjön och fiskar från mjuka vatten har ju lite olika "önskemål" om livsmiljö... Frågeställaren hade inte en enda fisk från Tanganyikasjön. Och visst, biofilmen kan växa om man inte har ordentlig filtrering även i rimligt belastade burkar. Att kalk-kross inte alltid löser sig som man önskar vid spridning i sjöar är inte så konstigt, solljus och ofta en enorm ammuniumtillgång, slam som lägger sig ovanpå osv.


Nu var inte exemplet för att visa att några särskilda fiskars behov utan att visa att kalk efter ett tag inte löses upp även vid låga pH:n i kalcium och karbonat i ett lågt belastat akvarium. Och att jag har stor erfarenhet av detta. Samt osaken till det.



Erik... skrev:
Man syftar normalt till kalciumet i kalciumföreningen med ordet kalk, och struntar i vilken form det är, bland annat eftersom det som bekant i praktisk tillämpning ofta ändrar form, sen att det mesta du nämnt huvudsakligen innehåller kalciumkarbonat är en annan sak


Du får använda vilken definition du vill men när jag kommunicerar med folk vill jag använda språkligt och vetenskapligt rätt uttryck. Ordet Kalk definieras i Svenska Akademins ordlista som
1 kalk = bägare
2 kalk = kopia
3 kalk = kalksten m.m
I vårat fall är definitionen kalksten det vill säga kalciumkarbonat.
Samma ordlista ger definitionen på kalcium som kem och grundämne.
Du säger inte kalkklorid om kalciumklorid, inte kalksulfat om kalciumsulfat, du säger inte kalkkarbonat om kalciumkarbonat.



Erik... skrev:
Nej, jag har inte hävdat att det är "huvudvägen för fiskens kalciumupptag", eller liknande, jag har inte hävdat att alla fiskar tar upp kalk via vattnet, eller ens kan det, vissa fiskar kan och gör det.


Ursäkta huvudväg men står du inte fast vid nedstående citat?

Då får du anse det, bevisligen lever utpräglade extrem-mjukvattensfiskar bra i hårt något basiskt vatten såsom till exempel uppsalavatten, de lever vid i övrigt god skötsel sina potetiella livslängder ut, det är vid befruktande av äggen och utvecklingen av rommen det brukar kunna uppstå problem. Jag kan inte svara för exakt alla arter som finns, det är möjligt att det finns undantag, men alla de kända arterna fungerar bra.


Frågan gällde inte om mjukvattensfiskar klarade sig bra eller inte utan om fisk var beroende på kalciumupptag från vattnet. Din referens i svar nummer 26 hävdar detta helt utan vidare. Artikeln har också uppgifter om kalciumnivåer i naturliga vatten och rekommendationer som jag inte känner igen. Ett av argumenten är att kalcium i vattnet kan innebära att fisken inte förlorar natrium. Natriums väg in i fiskkroppen är en aktiv väg via en jonpump. Iofs kan de förlora joner gen utläckning men då är jonpumparna för de v i k t i g a jonerna deras räddning tillbaka. Jag har frenetiskt sökt i mina zoofysiologiska böcker efter aktiva jonpumpar för calcium i gälarna hos fisk. Kan inte hitta en enda referens till detta. Däremot hittar jag som jag sagt tidigare att fisk har utvecklat metoder att hålla nere blodkalciumnivåerna när de är i vatten där de riskerar att kalcium läcker in. Normal blodkalciumnivå är ca 100 mg kalcium/l. Detta motsvarar ca 14 i GH. Saltvatten har ca 400 mg fritt kalcium så där kan läckaget in vara relativt stort. Det har också visats att lax som vandrar ut i saltvatten har en extremt bra variant av det enzym (calcitonin) som är aktivt i exkretionen av kalcium från blodet och deposition av kalcium i skelettet. I extremt låga nivåer av kalcium i vattnet så utgör skelettet den resovar varifrån blodkalciumnivån vidmakthålles om födan har för lågt innehåll av kalcium.

Att födodjuren i ett normalt ekosystem inte skulle ha tillräckligt med kalcium för att tillgodose fisks behov av kalcium får stå för dig. Liksom din beräkning nedan


Erik... skrev:
Jo insekter kan innehålla en del kalk, om det finns kalkrik föda för insekterna att äta! Normalt i Amazomas, jag ber att få spekulera... Insekter är mycket effektiva på att utnyttja föda, de behöver inte äta särskilt mycket mer näring än vad de bygger biomassa, om de äter föda med ett kalciuminnehåll som bäst räknas i mikrogram/kg kommer deras eget kalciuminnehåll att bäst räknas i mikrogram/kg. Och appropå ditt nästa stycke, kom inte och säg att insektivorerna kan tillgodogöra sig kalciumet i insekternas skelett, ty insekter har något skelett.




Erik... skrev:
Oj! Fritt fram för grova förolämpningar nu ser jag!







Svavelväte ja, tur att ammoniaken kommer in som en räddande ängel, eller kanske var det tvärt om.....


????? - fattar inte ett jota


Erik... skrev:
Inte en kalciumjon i sikte vid Vinga ens? Så det var kalkfritt vatten ni utgick ifrån, eller var det så enkelt vattnet hade en del kalciumförenigar från början och att ni i princip matade filtret med bikarbonat?


I ett fall var kalciumkoncentrationen ca 35 mg/l, i ett annat fall var den under 10 och i ett tredje var den ca 21 mg/l (motsvarar ett GH på ca 5, 1 resp 3 tyska hårdhetsgrader. Spelar ingen roll här eftersom blodkoncentrationen är ca 100 mg/l och skulle något läcka här så är det u t från fisken och inte in. Precis som i alla vatten med ett KH under ca 14 tyska hårdhetsgrader. Eftersom det inte tycks finnas någon aktiv jonpump som kan pumpa in kalciumjoner m o t en koncentration kan inte fisk som lever i vatten under 100 mg kalcium per liter (= ca 14 i GH) tillgodogöra sig något kalcium från vattnet. Om jag skall ändra mig på detta så får du bevisa existensen av en aktiv transport genom cellmembranen av kalcium i gälarna hos fisk.

Erik... skrev:
Härligt att du berättar hur det ligger till, så nu kan jag rätta dig, att det blev en intressant debatt av tråden berodde på att jag tyckte att man i ett normalt sällskapsakvarium utan säkert känt kalciuminnehåll inte bara kan "vräka ner" (mitt uttryck ja,) natriumbikarbonat och tycka att man löst allting. Tråden handlade om Healenas akvarium och värden. Sällskapsakvarium, okänt kalciuminnehåll, vare sig saltvattensfiskar eller Tanganyikafiskar. Är det ett bra standrardråd till "nybörjare"? Förutom alla andra nackdelar, vad händer om de för tillfället redan råkar ha höga Co2 halter och tillsätter natriumbikarbonat?


Att använda bikarbonat vid vattenbytena för att garantera ett KH kring 4 är fortfarande den enklaste metoden och den säkraste. Användandet av kalciumkarbonat (kalk) i gruset eller i inredningen garanterar fortfarande inte att den nödvändiga karbonaten finns tillgänglig och är du orolig för låg kalciumnivå så finns det andra metoder som direkt höjer kalciumnivån. Märk väl - det är inte så länge sedan som varenda växtakvarist skrek kalkfritt om allt som skulle användas i ett växtakvarium. Nu är kalcium nödvändig.... Sanningen ligger nog någonstans mitt i mellan.

Erik... skrev:
Eftersom jag fortfarande tycker att jag har innestående sen ditt antydande om att jag skulle ha en teori om drickande sötvattensfiskar så ska jag passa på, Vad hände 1986? Slutade folk köpa Tanganyikaciklider, eller var det inte konkurenskraftigt att använda natriumbikarbonat? Tanganyika och saltvatten, akvaristisk analfabet, är det för att du inte klarar att hålla högre växter vid liv?


Vilken förolämpning? Det var väl den sista tänkbara vägen för upptag eftersom du inte gått emot mina påstående om avsaknad av aktiva pumpar för kalcium i gälregionen. Vad vet jag vad du kan....

Erik... skrev:
Nog med barnsligheter nu från mitt håll tills du kommer med något liknande igen, själv är jag ingen växtfysiolog heller, och det är inte ens 30 år sedan jag skaffade mitt första akvarium, jag har inte levt på att odla fisk, det har bara råkat vara en hygglig bi-inkomst oftast bara hobbykostnadsreducerande periodvis, oavsett om det varit ciklider från Sydamerika, Centralamerika, Malawisjön, Tanganyikasjön, andra Afrikanska ciklider, eller ungfödare, labyrintfiskar, barber och andra karpartade fiskar osv, så även med akvarieväxtodlingen, och räkodlingen, äppelsnäckorna däremot är det lite mer jobb att få avsättning för, de flesta butikerna har svårt att hålla dem vid liv, men det är mycket trevliga djur, fast de när de hålls riktigt tätt kräver extrema mängder kalk. Då duger det inte med stenar som har liten yta i förhållande volymen och är bäst på att ta upp plats, då får man använda foderkalk i form av snäckskalskross.



Visst fortsätter vi tisdag dag? Nu måste jag gå och sova.:)


Snäckskalskross - vad får du då - jo ett fint pulver som ganska omgående löses i kalcium och karbonat. Prova kalkmjöl - då får du en än bättre effekt. Snäckskal som legat länge i vatten - värdelöst om du vill ha kalcium och karbonat i ditt vatten däremot.

MVH Lasse
#66 - 3 oktober 2006 20:01
OK vad ska vi som läst det här tro.
I innedammen där jag har mina Koi under vintern (även sommar tid) är det kalkkross i filterna men då jag har lågt KH i kranvattnet räcker det inte utan buffra med bikarbonat till KH 4, det gör att pH håller sig på ca 7,0-7,5.
Man får den uppfattningen av det ni skriver att pH alltid blir över 8 med bikarbonat.
#67 - 3 oktober 2006 21:16
Kramfors skrev:
OK vad ska vi som läst det här tro.

I innedammen där jag har mina Koi under vintern (även sommar tid) är det kalkkross i filterna men då jag har lågt KH i kranvattnet räcker det inte utan buffra med bikarbonat till KH 4, det gör att pH håller sig på ca 7,0-7,5.

Man får den uppfattningen av det ni skriver att pH alltid blir över 8 med bikarbonat.


Då har du missförstått mig i alla fall. Att buffra med natriumbikarbonat till KH 4 brukar just ge omkring 7,5. Du får inte upp Kh och pH med kalkkross i filtret och det är just detta jag varnat för eftersom man invaggas i en falsk säkerhet - jag har kalkkros så pH:t och KH kan inte droppa. Det pH kring 8 som jag iofs jag inte tror jag nämnt är den övre gränsen för bikarbonat - kommer man över detta pH så får bikarbonat en pH sänkande effekt istället och hur mycket du än trycker i så blir det inte högre. I saltvatten som har pH 8,3 som ideal medför tillsatts av natriumbikarbonat ett drop på pH till ungefär 7,8. Man måste därför där många gånger balansera tillsatsen med ca 25 % natriumkarbonat också.

MVH Lasse
#68 - 3 oktober 2006 21:32
Kramfors skrev:
OK vad ska vi som läst det här tro.

I innedammen där jag har mina Koi under vintern (även sommar tid) är det kalkkross i filterna men då jag har lågt KH i kranvattnet räcker det inte utan buffra med bikarbonat till KH 4, det gör att pH håller sig på ca 7,0-7,5.

Man får den uppfattningen av det ni skriver att pH alltid blir över 8 med bikarbonat.



En av fördelarna med natriumbikarbonat är att pH inte går över 8,2 utan hamnar mellan 7,8 och 8,2 beroende på vilket vatten man använder det i, om man tillsätter tillräckligt mycket, sen höjs inte pH för att man tillsätter mer, vilket är jättebra om man vill ha så högt pH. I vatten som är mineralfattigt i övrigt hamnar pH nära 8,2 med tillräcklig natriumbikarbonat tillsats. Klart att man får ett lägre pH-värde om man inte tillsätter så mycket som krävs för att komma upp i maxvärdet.

Nu är jag verkligen inte expert på Koi, framförallt inte jämfört med sällskapet, men om Koi skulle trivas bra med ett pH på 8,2 (vilket jag gissar att Koi gör, fritt fram att rätta mig om jag har fel) kan man i teorin hälla på natriumbikarbonat tills pH blir drygt 8, och sen lika mycket till, och man skulle ha ett stabilt pH-värde ganska länge. Men kalkkrosset i filtret skulle i princip sluta lösa sig, och personligen skulle jag aldrig riskerna en enda fin koi på att testa om de mår lika bra i ett kalkfritt vatten.

Magnus och Lasses inlägg får tyvärr återkomma till i morgon. Grattis till nya jobbet Magnus!
#69 - 3 oktober 2006 21:34
TropFrog

Jag kan nämna två: kalciumoxid och kalciumhydroxid men det är inte i något fall kalciumet som höjer pH utan det medföljande ämnet. Kalciumoxiden bildar kalciumhydroxid i kontakt med vatten och det är i båda fallen hydroxiden som ger pH höjningen. Inget av dessa två ger en buffrande alkanitetshöjning direkt. Dock gör det höga pH:t att koldioxid sugs ner från luften och vandrar åt höger och bildar en buffrande alkanitet som bikarbonat och karbonat. Processen är pH sänkande vilket gör att den stabiliserar sig självt.

För ytterligare disk om begreppet kalk - se http://www.svenska-mineral.se/se_lexikon.htm

Erik jag fattar inte att du inte inser att i Kramfors fall har kalkstenen redan slutat att lösa upp sig innan han lagt i bikarbonaten. Han får ju inte upp KH och pH. Detta innebär att kalkstenen inte släpper ut några karbonater men då släpper det heller inte ut någon kalcium. Han måste ju lägga i bikarbonat för att få pH 7-7,5 och KH 4. Hadde kalkkrossen löst sig så hade han varit där utan tillsättning av bikarbonat.

MVH Lasse
#70 - 4 oktober 2006 06:13
TropFrog



Jag kan nämna två: kalciumoxid och kalciumhydroxid men det är inte i något fall kalciumet som höjer pH utan det medföljande ämnet. Kalciumoxiden bildar kalciumhydroxid i kontakt med vatten och det är i båda fallen hydroxiden som ger pH höjningen. Inget av dessa två ger en buffrande alkanitetshöjning direkt. Dock gör det höga pH:t att koldioxid sugs ner från luften och vandrar åt höger och bildar en buffrande alkanitet som bikarbonat och karbonat. Processen är pH sänkande vilket gör att den stabiliserar sig självt


Japp, det vet jag väl ;) fast löst i vattnet är det varken kalciumoxid eller kalciumhydroxid, utan calcium och karbonat. Precis som i fallet med eventuellt löst kalk. Jag frågade efter de kalciumföreningar som Erik hävdar är ph höjande som finns löst i vattnet.
MVH
Magnus
#71 - 4 oktober 2006 06:19
Tropfrog skrev:
Japp, det vet jag väl ;) fast löst i vattnet är det varken kalciumoxid eller kalciumhydroxid, utan calcium och karbonat. Precis som i fallet med eventuellt löst kalk. Jag frågade efter de kalciumföreningar som Erik hävdar är ph höjande som finns löst i vattnet.

MVH

Magnus


Jag kom på att jag missuppfattat dig efter jag skickat in inlägget .... du har helt rätt - nästan :) .

Erik, jag ansluter till TropFrogs fråga - vilka är de kalciumföreningar som är pH höjande och som finns lösta i vattnet?

MVH Lasse
#72 - 6 oktober 2006 07:17
Lasse skrev:
Jag kom på att jag missuppfattat dig efter jag skickat in inlägget .... du har helt rätt - nästan :) .



Erik, jag ansluter till TropFrogs fråga - vilka är de kalciumföreningar som är pH höjande och som finns lösta i vattnet?



MVH Lasse


Ok, vi hackar på språkliga detaljer.

Om vi ska vara riktigt petiga så är det väl bara kalciumhydroxid som är en kalciumförening vars mängd ingår i pH mätandet, att kalk löser i vatten har andra pH höjande funktioner.
#73 - 6 oktober 2006 07:20
Lasse skrev:




Erik jag fattar inte att du inte inser att i Kramfors fall har kalkstenen redan slutat att lösa upp sig innan han lagt i bikarbonaten. Han får ju inte upp KH och pH. Detta innebär att kalkstenen inte släpper ut några karbonater men då släpper det heller inte ut någon kalcium. Han måste ju lägga i bikarbonat för att få pH 7-7,5 och KH 4. Hadde kalkkrossen löst sig så hade han varit där utan tillsättning av bikarbonat.



MVH Lasse



Självklart måste du inse att en koi-damm är väldigt extrem företeelse jämfört med ett sällskapsakvarium, och att det förbrukas karbonater i för hög takt, klart att det fortfarande löser sig, bara inte i tillräcklig takt.
#74 - 6 oktober 2006 07:26
Angående kalkbegreppsfrågan, Antar att ni hört begreppen kalkfattigt kalkrikt vatten? Det är mycket vanliga uttryck, man syftar oftast inte på att det är dåligt eller gott om kalkstenar i det vattnet.
#75 - 6 oktober 2006 18:09
Pust, jag har gett upp den här tråden nu, detta är beyond my limits...
Gör nog en ny tråd när jag köpt ett KH-test :)
#76 - 6 oktober 2006 19:00
Om vi ska vara riktigt petiga så är det väl bara kalciumhydroxid som är en kalciumförening vars mängd ingår i pH mätandet, att kalk löser i vatten har andra pH höjande funktioner.


Kalciumhydroxid förekommer inte heller löst i vattnet, det är en ytterst tillfällig förening som inte förekommer i våra akvarium. Ditt påstående om att calsium bildar ph höjande föreningar i akvarium kan vi altså spola??

Angående kalkbegreppsfrågan, Antar att ni hört begreppen kalkfattigt kalkrikt vatten? Det är mycket vanliga uttryck, man syftar oftast inte på att det är dåligt eller gott om kalkstenar i det vattnet


Visst stämmer det att jag hört begreppet kalkfritt respektive kalkfattigt vatten. Som akvarist tycker jag dock att man bör höja nivån åtminstonde till att kalla det för mjukt respektive hårt vatten. Jag kräver inte av någon att känna till mer än så, men jag vill gärna rätta till felaktigheter när de dyker upp så att de som vill lära mer ges en rimlig schans att göra det utan att förvirras.

Sidospår är ett välkänt sätt att förvirra folk. Vi söker fortfarande bevis för att calsium är ph höjande samt att natriumbikarbonattillsats leder till calsiumbrist hos fiskarna. Detta är påstående som jag inte tycker kan avfärdas med "språkliga detaljer" eller "Om vi ska vara riktigt petiga så...". Var snäll och använd inte ordet vetenskaplig i ett inlägg till om du inte kan backa upp det. Det är ett mycket kraftfullt ord som inte bör missbrukas, det förvirrar bara för de som vill lära mer.

Jag ser i din profil att du bor i uppsala, inte så konstigt att du tror att kalksten skyddar dig mot ph fall. Uppsala vatten + kalksten garanterar att du aldrig får ph fall. Enbart uppsalavatten likaså.

Pust, jag har gett upp den här tråden nu, detta är beyond my limits...

Gör nog en ny tråd när jag köpt ett KH-test


Detta är inte kunskap som krävs av den genomsnittliga akvaristen. Men jag tror nog att svaret på dina frågor står att finna i tråden ialafall.
MVH
Magnus
#77 - 7 oktober 2006 10:07
Tropfrog skrev:
Kalciumhydroxid förekommer inte heller löst i vattnet, det är en ytterst tillfällig förening som inte förekommer i våra akvarium. Ditt påstående om att calsium bildar ph höjande föreningar i akvarium kan vi altså spola??


Det var klumpigt uttryckt av mig, det som är intressant i grundfrågan är att upplösning av kalkgrus höjer låga pH-värden.


Tropfrog skrev:


Visst stämmer det att jag hört begreppet kalkfritt respektive kalkfattigt vatten. Som akvarist tycker jag dock att man bör höja nivån åtminstonde till att kalla det för mjukt respektive hårt vatten. Jag kräver inte av någon att känna till mer än så, men jag vill gärna rätta till felaktigheter när de dyker upp så att de som vill lära mer ges en rimlig schans att göra det utan att förvirras.


Det är fortfarande inget spåkfel att kalla kalciumföreningar för kalk, och syfta på kalciumet, och strunta vad det är bundet till eftersom det är det brukliga.


Tropfrog skrev:


Sidospår är ett välkänt sätt att förvirra folk. Vi söker fortfarande bevis för att calsium är ph höjande samt att natriumbikarbonattillsats leder till calsiumbrist hos fiskarna. Detta är påstående som jag inte tycker kan avfärdas med "språkliga detaljer" eller "Om vi ska vara riktigt petiga så...". Var snäll och använd inte ordet vetenskaplig i ett inlägg till om du inte kan backa upp det. Det är ett mycket kraftfullt ord som inte bör missbrukas, det förvirrar bara för de som vill lära mer.


Att lösa kalciumförenigar i surt vatten eller svagt basiskt ger en pH höjande effekt, det behöver vi inte leta bevis för, det är ett välkänt fenomen.

Tropfrog skrev:


Jag ser i din profil att du bor i uppsala, inte så konstigt att du tror att kalksten skyddar dig mot ph fall. Uppsala vatten + kalksten garanterar att du aldrig får ph fall. Enbart uppsalavatten likaså.


Jag får pH-fall i en del av mina akvarier, även om jag byter vatten enligt de vanliga rekommendationerna, men inte i de akvarier jag har tillräckligt med snäckskalskross.
#78 - 8 oktober 2006 18:35
Det var klumpigt uttryckt av mig, det som är intressant i grundfrågan är att upplösning av kalkgrus höjer låga pH-värden.



Ja, du anser precis som jag att frågeställaren har fått svar på frågan för länge sedan. Den saken är nog avsevärt fler än du och jag överens om. De sista sidorna har däremot närts av felaktiga påståenden och en total ovilja att inse felaktigheterna och lära sig nya grejor för ökad förståelse.

Angående ursprungsfrågan så finns det två metoder, den ena ger ph runt 7, den andra runt 8. Den ena kräver att man skrubbar sten, den andra tillsats av kemikalier. Vilken man väljer är upp till var och en, fiskarna lär inte klaga i något av fallen. Men detta har jag nog redan redovisat minst två gånger i tråden?

Det är fortfarande inget spåkfel att kalla kalciumföreningar för kalk, och syfta på kalciumet, och strunta vad det är bundet till eftersom det är det brukliga.



Hurvidare det är ett språkfel eller inte vill jag inte gå in på, jag är ingen lingvist. Det var du som tog upp "både ordet "språkligt" och "brukligt". Att kalla kalciumföreningar för kalk är väl oftast rätt, eftersom den absolut vanligaste kalciumföreningen är just kalk. I vattnet finns det dock inget som heter ''kalkhalt", och det är väl vatten vi diskuterar? Calsium är inte ph höjande oavsett vad din lingvist skulle säga, försök att kolla med en kemist istället.

Att lösa kalciumförenigar i surt vatten eller svagt basiskt ger en pH höjande effekt, det behöver vi inte leta bevis för, det är ett välkänt fenomen.





Inte alla kalciumföreningar höjer ph när de löses i vattnet. Varför...Jo, för att det är karbonater som höjer ph INTE kalcium. Mer rätt skulle vara att säga att lösta karbonatföreningar i vattnet höjer ph.

Sen har vi ju problemet med microhinnan som består av alger och bakterier, detta är också ett välkänt fenomen. Men ändå vägrar du att se att så är fallet.

Jag får pH-fall i en del av mina akvarier, även om jag byter vatten enligt de vanliga rekommendationerna,


Jag vet inte vad "de vanliga rekomendationerna" är. Men jag antar vattenbyte var 14e dag eller oftare. Med kh 14-16 så misstänker jag mätfel som en klart mer trolig anledning till ph fallet. En så bra buffert förbrukas knappast inom ett par veckor i ett normalbelastat akvarium, ialafall inte så mycket att ph faller till kalklösande nivåer.
MVH
Magnus
#79 - 8 oktober 2006 19:32
Jag funderar i framtiden göra om mitt 100l till snäcklekare-kar och tänkte läsa denna tråd men blev huuu mer förvirrad:) Jag har lågt ph 6,5 och alkalinitet HCO3 är 35 (den bör vara över 60).kalcium 29, magnesium 2,2. Jag har med andra ord ostabilt mjukt och surt vatten.
Jag tycker snäcklekare verka häftiga fiskar men det behövs göras något med vattnet då. Tips? Är natriumbikarbonat det bästa?
#80 - 8 oktober 2006 20:25
Tropfrog skrev:
Ja, du anser precis som jag att frågeställaren har fått svar på frågan för länge sedan. Den saken är nog avsevärt fler än du och jag överens om. De sista sidorna har däremot närts av felaktiga påståenden och en total ovilja att inse felaktigheterna och lära sig nya grejor för ökad förståelse.



Nu är det du som sysslar med personangrepp igen, det ska alltså vara ditt monopol, eller ska jag börja igen?


Tropfrog skrev:


Angående ursprungsfrågan så finns det två metoder, den ena ger ph runt 7, den andra runt 8. Den ena kräver att man skrubbar sten, den andra tillsats av kemikalier. Vilken man väljer är upp till var och en, fiskarna lär inte klaga i något av fallen. Men detta har jag nog redan redovisat minst två gånger i tråden?


Det kräver inte att man skrubbar kalket, om man har tillräcklig yta. Ja, det är upp till var och en, om man behöver höja pH och KH för vanliga fiskar eftersom man har ett extremt mjukt surt vatten finns ju risken att man inte kan hålla växter, och huruvuda alla fiskar mår bra helt utan kalciumföreningar i vattnet har du inte bevisat någonting, du/ni har gissat. Det kanske inte är så att fiskarna behöver "en aktiv jonpump" för att ta upp kalciumföreningar via gälarna, kalcium är ju i sötvatten ofta betydligt vanligare än natrium.

Tropfrog skrev:


Hurvidare det är ett språkfel eller inte vill jag inte gå in på, jag är ingen lingvist. Det var du som tog upp "både ordet "språkligt" och "brukligt". Att kalla kalciumföreningar för kalk är väl oftast rätt, eftersom den absolut vanligaste kalciumföreningen är just kalk. I vattnet finns det dock inget som heter ''kalkhalt", och det är väl vatten vi diskuterar? Calsium är inte ph höjande oavsett vad din lingvist skulle säga, försök att kolla med en kemist istället.


Har du för lågt pH och behöver komma upp i ca 7 kan du använda kalkkross, om du använder tillräckligt mycket

Tropfrog skrev:


Inte alla kalciumföreningar höjer ph när de löses i vattnet. Varför...Jo, för att det är karbonater som höjer ph INTE kalcium. Mer rätt skulle vara att säga att lösta karbonatföreningar i vattnet höjer ph.



Har du för lågt pH och behöver komma upp i ca 7 kan du använda kalkkross, om du använder tillräckligt mycket
Tropfrog skrev:


Sen har vi ju problemet med microhinnan som består av alger och bakterier, detta är också ett välkänt fenomen. Men ändå vägrar du att se att så är fallet.


Har du för lågt pH och behöver komma upp i ca 7 kan du använda kalkkross, om du använder tillräckligt mycket + mikrohinnan/biofilmen blir minimal vid allt annat än extrem belastnig om biofiltret fungerar som det ska.

Tropfrog skrev:


Jag vet inte vad "de vanliga rekomendationerna" är. Men jag antar vattenbyte var 14e dag eller oftare. Med kh 14-16 så misstänker jag mätfel som en klart mer trolig anledning till ph fallet. En så bra buffert förbrukas knappast inom ett par veckor i ett normalbelastat akvarium, ialafall inte så mycket att ph faller till kalklösande nivåer.



Du verkar missta mig för ett klantskalle med en bit handsvettig pH-remsa, jag vet vad som händer, jag har hög konsumtion av kalciumkarbonater i flera av mina akvarier. Trots regelbundna vattenbyten utgörs skillnaden mellan snabbt eroderande snäckskal och helt erosionsfria snäckskal på mina levande snäckor av just tillsats av snäckskalskross.

Ha de!
#81 - 8 oktober 2006 20:27
solbacka skrev:
Jag funderar i framtiden göra om mitt 100l till snäcklekare-kar och tänkte läsa denna tråd men blev huuu mer förvirrad:) Jag har lågt ph 6,5 och alkalinitet HCO3 är 35 (den bör vara över 60).kalcium 29, magnesium 2,2. Jag har med andra ord ostabilt mjukt och surt vatten.

Jag tycker snäcklekare verka häftiga fiskar men det behövs göras något med vattnet då. Tips? Är natriumbikarbonat det bästa?


Det är inte så konstigt att du blir förvirrad, det förekommer en del felaktigheter i tråden och flera försök att sväva ifrån huvudfrågan.

Det finns två sätt för dig att hålla upp ph´t. Det ena är kalkhaltig material som kan lösa sig till ph strax över 7, det andra är natriumbikarbonattillsats som höjer ph till strax över 8. När man förlitar sig på kalk så kan det bildas en microhinna av alger och bakterier som gör att kalken inte löser sig. Därför är det bra att skrubba rent en eller två stenar vid varje vattenbyte. Oavsett vilket du väljer så är det noga att ta reda på om det förekommer kväve i ditt vatten. Det kan hända att det finns kväve i form av amonium i ett sånt vatten du har. Då måste det elimineras innan du höjer ph, för att amoniakutfällning kan ske.

Lycka till med dina snäcklekare, roligare fisk finns knappt i sötvatten.
MVH
Magnus
#82 - 8 oktober 2006 20:56
solbacka skrev:
Jag funderar i framtiden göra om mitt 100l till snäcklekare-kar och tänkte läsa denna tråd men blev huuu mer förvirrad:) Jag har lågt ph 6,5 och alkalinitet HCO3 är 35 (den bör vara över 60).kalcium 29, magnesium 2,2. Jag har med andra ord ostabilt mjukt och surt vatten.

Jag tycker snäcklekare verka häftiga fiskar men det behövs göras något med vattnet då. Tips? Är natriumbikarbonat det bästa?


Natriumbikarbonat är väldigt effektivt på att höja kh och pH snabbt, vilket är jättebra om det är allt man är ute efter.

Använder du natriumbikarbonat är risken mycket stor att du kommer att få problem att hålla växter, men natriumbikarbonatet ersätter vissa av de funktioner som kalciumkarbonater normalt sett står för, så du får inte alls samma förlust av den lilla mängd kalciumföreningar du har som du skulle fått utan natriumbikarbonat. Man kan ju tillsätta lite kalciumklorid också, det är minst sagt snabbt, men det har ingen praktisk spärr, så man måste vara mer säker på hu rmycket man ska tillsätta.
Med någon liter snäckskalskross skulle du ganska snart komma upp i pH 7, och KH följer med, sen löser sig det lite långsammare. Efter ett tag räcker det för de flesta domesticerade Tanganyikor, särskilt om du har så pass låg belastning som några snäcklekare innebär, och håller dig till mycket små vattenbyten.

Fast med din beskrivning av ditt vatten får man lätt intrycket att du redan är väl insatt i ämnet.
#83 - 9 oktober 2006 05:57
Man kan ju tillsätta lite kalciumklorid också, det är minst sagt snabbt, men det har ingen praktisk spärr, så man måste vara mer säker på hu rmycket man ska tillsätta.



Vad menar du med snabb? Vad kan hända vid överdosering?

Solbacka:

Det finns ingen risk för växterna att tillsätta natriumbikarbonat, de behöver både natrium och bikarbonat.

Om du väljer att använda kalksten så glöm inte att skrubba en del av materialet nogrant vid varje vattenbyte.

Ph och kh i Tanganyikasjön är avsevärt mycket högre än vad du kan nå med upplösning av kalksten. Men dina snäcklekare kommer inte att klaga.
MVH
Magnus
#84 - 9 oktober 2006 06:16
Till snäcklekarna skulle jag inte ha växter bara finsand och snäckskal inget annat. Jag har för mycket nitrat i vattnet 50-60 något. Nitratkväve 14.
#85 - 9 oktober 2006 06:18
Vi har egen grävd brunn så vi testar vattnet varje år för det blir lätt förändringar om det händer något. Fast på dessa 10 åren har det hållt ungefär samma.
#86 - 9 oktober 2006 07:41
Jag körde nyligen igång ett 54 l snäcklekarkar med kalksten och fin sand blandat med korallkross, desutom tillsätter jag bikarbonat, kh ligger nu på ca 11 och ph ca 8.

Både fiskar och växter, javaormbunke och hornsärv mår bara bra så inte behöver du vara rädd för bikarbonat.

Ett tips kan ju vara att du blandar en kraftig lösning av bikarbonat och vatten i tex en flaska och pytsar i eftersom och mäter dig fram till lämpligt värde och utifrån det räknar ut hur mycket du behöver tillsätta vid varje vattenbyte.
I mitt fall verkar det räcka med ca 2-3 kryddmått per 10 l vid vattenbyte eftersom mitt komunala vatten har ca kh 5 och ph 7,5, det är i och med det säkert ej nödvändigt med bikarbonat men jag tillsätter det i alla fall inte minst för att lära mig hur det fungerar.

Obs byt vatten före du börjar pytsa i eller gör det före fiskarna kommer.
#87 - 9 oktober 2006 08:29
solbacka skrev:
Till snäcklekarna skulle jag inte ha växter bara finsand och snäckskal inget annat. Jag har för mycket nitrat i vattnet 50-60 något. Nitratkväve 14.


Nitratvärdet är inte på något sätt alarmerande, men jag skulle nog rekomendera att plantera några växter i karet. Plantera dem i krukor med grova stenar ovanpå så att snäckisarna inte kommer åt att gräva upp dem. Med en sådan lösning skulle varje vattenbyte innebära mer nitrat i vattnet, altså bör man göra endast små vattenbyten.

Du har inte funderat på växtakvarium?
MVH
Magnus
#88 - 9 oktober 2006 09:01
Jag har växter i mitt 100l nu som växer på bra. Fast jag slarvat med övriga näringsämnen. Vilket gör växterna lite ljusa. Bifogar också bild på mitt gamla 375 som är sålt, bilden är dålig men man ser att det är fullt med växter, en enda ihoptrasslad gröt. Jag körde där med Pelle och Miriam + extra av något kommer ej ihåg nu. Mitt nya skalare akvarium ska vara växtakvarie 275l, det är helt nyplanterat och jag ska få balans där innan jag börjar göda. Även hos diskusarna 350l ska jag ha växter men de har varit lite krassliga så jag vågar inte göda där ännu.
Därför skulle jag vilja senare ha något nytt i mitt 100l, helt annorlunda.

Stackars silverhajar och övriga fiskar i mitt 375l höll på att få en ljuschock när jag rensade bort alla växter:)
#89 - 9 oktober 2006 09:08
Grymt vatten för växtakvarium, inte annat än att man är lite avundsjuk.
MVH
Magnus
#90 - 10 oktober 2006 02:08
Lasse och Magnus, nu slog det mig, efter att ha läst era inlägg står det klart att ni inte känner till så grundläggande fakta som att att det blir en nitratreducerande process i anaeroba miljöer, nitrat blir till nitrit och ammonium/ammoniak och kvävgas, Ni tjatar om svavelväte, men på ett tidigare stadium uppstår bland annat ammoniak, om man har högt pH. Inte konstigt att ni inte fattar att det är en så stor onödig risk att ha ett onödigt högt pH.

Ha de! :)
#91 - 10 oktober 2006 06:10
Om jag höjer ph med för mycket nitrat i vattnet, blir det då omvänd process då? Nitrat-nitrit-ammoniak?
#92 - 10 oktober 2006 07:10
solbacka skrev:
Om jag höjer ph med för mycket nitrat i vattnet, blir det då omvänd process då? Nitrat-nitrit-ammoniak?


Läs om denitrifikation.
#93 - 10 oktober 2006 10:08
solbacka skrev:
Om jag höjer ph med för mycket nitrat i vattnet, blir det då omvänd process då? Nitrat-nitrit-ammoniak?


Jag kanske ska utveckla det, de vanliga aeroba (syrekrävande) filterbakterierna bryter ner ammonium/ammoniak till nitrit sedan till nitrat. Uppstår det en syrefri miljö så som när ett skitigt filter stannar, eller om botten blir alldeles för skitig til exempel så tar anaeroba bakterier över, de kan inte leva i miljöer rika på fritt syre, men de kan till exempel plocka syret från nitrat, och då bildas nitrit, och ammonium eller ammoniak beroende på pH-värdet. När nitrat och nitrit är slut bildas svavelväte, det var så många år sedan jag läste om det här så jag kommer inte ihåg vad den (de?) föreningen heter som ger svavelväte, det känns irrelevant.

Jag tog tyvärr för givet att Lasse och Magnus kände till detta mycket viktiga och grundläggande fenomen, jag såg det som så självklart att jag inte någonstans ifrågasatte det, jag blev bemött med totalt oförstånd när jag varnade om ammoniakbildning vid längre pumpstopp vid höga pH värden, (vid låga pH värden bildas det ammonium).

Om man har buffrat upp pH med natriumbikarbonat så att det säkert ligger kvar över 8 även om pumpen stannar och den Co2 som fiskarna producerar inte luftas ut så kan fiskarna få det riktigt jobbigt om pumpen startar efter för många timmar igen och formligen pumpar ut ammoniak i akvariet, även om svavelväteproduktion inte har hunnit uppstå.

Jag försökte påpeka denna risk tidigare i tråden, men Lasse och Tropfrog ville inte kännas vid det alls, jag fick bara frågetecken, nu vet jag varför, de kännde helt enkelt inte till fenomenet, de har inte fullständig bild av de viktiga grundläggande fenomen som praktisk kan uppstå och uppstår i ett akvarium, nu kanske de får det om det här var deras sista allvarliga kunskapslucka.
#94 - 10 oktober 2006 12:17
Denitrifikation kan nog det inte bli i ett akvarium, och skulle det kunna är nog fiskarna död innan.
Den som vill veta med Googla på denitrifikation
#95 - 10 oktober 2006 13:26
Kramfors skrev:
Denitrifikation kan nog det inte bli i ett akvarium, och skulle det kunna är nog fiskarna död innan.

Den som vill veta med Googla på denitrifikation


Till exempel i ett vanligt skitigt om det står stilla för länge eller i syrefria zooner i bottensubstratet uppstår denitrifikation. Men där det finns gott om syre så uppstår inte anaerob denitrifikation, det har du alldeles rätt i.
#96 - 10 oktober 2006 15:36
Lasse och Magnus, nu slog det mig, efter att ha läst era inlägg står det klart att ni inte känner till så grundläggande fakta som att att det blir en nitratreducerande process i anaeroba miljöer


Jag känner till dessa processer....Gör du? Om du inte vet hur denitrificering fungerar så tycker jag inte att du skall sticka ut näsan på detta sättet. Lasse är aldeles för glad för att utnyttja sånt.

nitrat blir till nitrit och ammonium/ammoniak och kvävgas, Ni tjatar om svavelväte, men på ett tidigare stadium uppstår bland annat ammoniak, om man har högt pH. Inte konstigt att ni inte fattar att det är en så stor onödig risk att ha ett onödigt högt pH



Varken amonium, amoniak eller nitrit är restprodukter i nitrifikation. Kvävgas är den enda restprodukten och den är totalt ofarlig för fiskarna. Det finns en annan process som kallas för nitratrespiration som sker innan denitrifikationen sätter igång. Restproduktten vid nitratrespiration är nitrit, varför man måste vara ytterst försiktig vid igångsättningen av anaeroba filter. För att bägge processerna skall komma igång krävs det organisk kol som mat till bakterierna. Jag har använt mig av alkohol och denibollar med gott resultat. Båda processerna är ph höjande, men ingen av dem gör högt eller lågt ph farligt.

Vad jag vet har svavelväte endast tagits upp en enda gång i denna tråden och då handlade det om stillastående filter, tjata...nja inte.

När nitrat och nitrit är slut bildas svavelväte, det var så många år sedan jag läste om det här så jag kommer inte ihåg vad den (de?) föreningen heter som ger svavelväte, det känns irrelevant.



Denitrifikation förvandlar nitrat till kvävgas, varken nitrit eller amonium/amoniak är resultatet av denitrifikation. Irrelevant eller ej, den föreningen som reduceras till svavelväte är sulfat. Men innan sulfatreducering sker måste mangan och järn reduceras. När nitrat, mangan, järn och sulfat är reducerat så sker fermentering och metanproduktion. Vad som händer sedan kanske Lasse kan svara på, men jag misstänker att de reducerande bakterierna helt enkelt dör.

Jag tog tyvärr för givet att Lasse och Magnus kände till detta mycket viktiga och grundläggande fenomen, jag såg det som så självklart att jag inte någonstans ifrågasatte det, jag blev bemött med totalt oförstånd när jag varnade om ammoniakbildning vid längre pumpstopp vid höga pH värden, (vid låga pH värden bildas det ammonium).



Amoniak produceras i karet vid pumpstopp av fiskarna, ingen annan stans. Det krävs flera dagars stillastående filter för att amoniakmängderna skall bli livshotande i ett normalakvarium. Det som oftast tar livet av fiskarna innan är syrebrist och temperaturfall. Amoniak förgiftning är ett vanligt problem vid långa transporter av saltvattensfisk, då rör det sig om 1 dygn i väldigt liten vattenmängd. Vi pratar känslig fisk dessutom.

Om man har buffrat upp pH med natriumbikarbonat så att det säkert ligger kvar över 8 även om pumpen stannar och den Co2 som fiskarna producerar inte luftas ut så kan fiskarna få det riktigt jobbigt om pumpen startar efter för många timmar igen och formligen pumpar ut ammoniak i akvariet, även om svavelväteproduktion inte har hunnit uppstå.



Istället för att gång på gång hävda att du har fel så vill jag nu ge dig schansen att ytterligare en gång bevisa dina påståenden. Förutom det du nu säger, att denitrifikation bildar amoniak så vill jag fortfarande ha källor på att natriumbikarbonattillsats ger kalciumbrist hos fiskarna samt att calcium eller eventuellt lösta kalciumföreningar) är ph höjande. Snälla Erik, fortsätt inte att slänga ur dig saker i forumet som du inte kan föra till bevisning. Denna tråden kan bli en otroligt bra källa för den som söker att lära, ta och dra ditt strå till stacken istället för att göra påhopp med kränkande utalanden om andras kunskapsnivå.

Jag försökte påpeka denna risk tidigare i tråden, men Lasse och Tropfrog ville inte kännas vid det alls, jag fick bara frågetecken, nu vet jag varför, de kännde helt enkelt inte till fenomenet, de har inte fullständig bild av de viktiga grundläggande fenomen som praktisk kan uppstå och uppstår i ett akvarium, nu kanske de får det om det här var deras sista allvarliga kunskapslucka.


Det är just detta jag menar. Trots att jag sett att du på flertalet ställen har missupfattat befintlig vetenskap grovt har jag inte på ett enda stället anklagat dig för att sakna "grundläggande" kunskaper, jag har heller aldrig påstått öppet att du har allvarliga kunskapsluckor. Jag vill hålla en så god stämmning som möjligt på forumet, för att det ger en bättre miljö för lärande.

Angående ordet praktiskt så är det klart missvisande i samanhanget. Både jag och Lasse har tillräckligt med praktisk erfarenhet av akvarium både i hemmet och på jobbet, vi vet båda att amoniak sällan är ett problem i ett akut skede vid filterstopp. Där det faktiskt är ett problem är fiskbelastningen så stor att det knappast går att likna vid ett hemakvarium. Om du har några trovärdiga källor som bekräftar ditt påstående så hosta upp dem nu.

Nu har jag sträckt ut hakan lite också, får väl se vem Lasse väljer att smälla till först.
MVH
Magnus
#97 - 10 oktober 2006 16:03
Temperatur överstigande 30 grader kan orsaka syrebrist, med reduktion av nitrat till nitrit.
Källa: arkenbutikerna.se

Bakterier i livsmedel kan omvandla nitrat till nitrit. Även nitrat-reducerande bakterier förekommer mag-tarmkanalen hos människa och man har i olika studier visat att ca 5-20% av nitrat kan omvandlas till nitrit.
Källa: Livsmedelverket.

Grävda brunnar innehåller nitrat oftare än borrade, men inom vissa områden i Kristianstads kommun är det vanligt att även borrade brunnar innehåller mycket nitrat.
Nitrit och ammonium förekommer inte lika ofta som nitrat. När det förekommer är det ofta i borrade brunnar eller spetsrörsbrunnar. l sådana brunnar är syrehalten ofta låg och det kan också finnas järn i vattnet. Då omvandlas nitrat lätt till nitrit och ammonium.
Källa: Kristianstads kommun
#98 - 10 oktober 2006 16:52
Erik... skrev:
Jag kanske ska utveckla det, de vanliga aeroba (syrekrävande) filterbakterierna bryter ner ammonium/ammoniak till nitrit sedan till nitrat. Uppstår det en syrefri miljö så som när ett skitigt filter stannar, eller om botten blir alldeles för skitig til exempel så tar anaeroba bakterier över, de kan inte leva i miljöer rika på fritt syre, men de kan till exempel plocka syret från nitrat, och då bildas nitrit, och ammonium eller ammoniak beroende på pH-värdet. När nitrat och nitrit är slut bildas svavelväte, det var så många år sedan jag läste om det här så jag kommer inte ihåg vad den (de?) föreningen heter som ger svavelväte, det känns irrelevant.



Jag tog tyvärr för givet att Lasse och Magnus kände till detta mycket viktiga och grundläggande fenomen, jag såg det som så självklart att jag inte någonstans ifrågasatte det, jag blev bemött med totalt oförstånd när jag varnade om ammoniakbildning vid längre pumpstopp vid höga pH värden, (vid låga pH värden bildas det ammonium).



Om man har buffrat upp pH med natriumbikarbonat så att det säkert ligger kvar över 8 även om pumpen stannar och den Co2 som fiskarna producerar inte luftas ut så kan fiskarna få det riktigt jobbigt om pumpen startar efter för många timmar igen och formligen pumpar ut ammoniak i akvariet, även om svavelväteproduktion inte har hunnit uppstå.



Jag försökte påpeka denna risk tidigare i tråden, men Lasse och Tropfrog ville inte kännas vid det alls, jag fick bara frågetecken, nu vet jag varför, de kännde helt enkelt inte till fenomenet, de har inte fullständig bild av de viktiga grundläggande fenomen som praktisk kan uppstå och uppstår i ett akvarium, nu kanske de får det om det här var deras sista allvarliga kunskapslucka.


Erik

Du skall få en chans att gå tillbaka och läsa på och sansa dig och ändra vad du skrivit. Du kan också googla lite på mitt namn, Lasse Forsberg, Lars-Erik Forsberg eller söka på mitt namn i detta forum eller saltvattensguiden innan du anklagar mig för att inte känna till nitrifikation och denitrifikation. Denitrifikation går aldrig tillbaka till ammonium/ammoniak - den kan ta ett steg till nitrit i vissa lägen. Beskyll inte andra som jobbat som proffs med dessa frågor för att ha kunskapsluckor. Jag orkar inte nu ta tag i alla dina tokigheter. Jag vill bara ställa dig frågan - I saltvatten har man pH 8,3 som mål och man jobbar med många olika variationer av denitrifikation och aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig någon visat en ammonifiering av nitrat-nitrit. Varför om nu detta är grundläggande som du påstår att ammonium kan bildas via denitrifikation ingen annan än du som känner till det? Denitrifikationen ger kvävgas som restprodukt inte ammonium/ammoniak

MVH Lasse
#99 - 10 oktober 2006 16:59
Dina källor är ett mycket gott försök Kramfors. Vi som har arbetat praktiskt med denitrifikation vet att den inte leder till vare sig nitrit eller amonium/amoniak. Däremot så resulterar nitritrespiration till nitrit vilket många av dina källor bekräftar. Kristianstads komun får gärna förklara sig närmare vilka processer som de menar. Jag gissar att de helt enkelt gör en generalisering som är för vanligare mäniskor lättare att förstå. DVS, lågt syre=ingen nitrifikation, vilket för jordbruksbyggd innebär att amonium accumuleras. Ännu lägre syrehalt leder till nitratrespiration som har nitrit som restprodukt. Men som sagt, den som skrev det får nog ge vettiga källor om jag skall tro på det. Kristianstads komun har tyvärr inte tillräckligt trovärdighet för mig så att jag skulle omvärdera alla de andra källlorna jag läst som hävdar anorlunda.
MVH
Magnus
#100 - 10 oktober 2006 17:08
Kristianstad har för mycket nitrat i sitt kranvatten eller hur? jag som har för mycket nitrat i min grävda brunn och barn under 1 år ej får dricka detta. anledningen är att (vad jag fått höra) är att nitraten omvandlas till nitrit och gör att små barn (under 1 år) får dåligt syreupptag i blodet?
#101 - 10 oktober 2006 17:11
Nitrat kan precis som tropfrog skrev under speciella förhållanden omvandlas till nitrit - det är anledningen till att man har ett gränsvärde på nitrat. Denna omvandling kan ske i dina tarmar och speciellt hos spädbarn. Spädbarn (upp till 2 år ålder) är väldigt känsliga för nitrit, därav rekomendationer att aldrig ge mindre barn nitritinnehållande mat som spenat och rödbeter. Men uppgiften om ammoniumproduktion från nitrat i dricksvatten via denitrifikation har jag aldrig stött på varken i vetenskaplig literatur eller någonstans annars. Skulle gärna vilja ha den webbadress som du tagit uppgifterna från Kramfors. Däremot så finns dett ammonium i dricksvatten i skånes lantbruksdistrikt på grund av användandet av framförallt ammoniumnitrat, NH4NO3 (huvudingridiensen i konstgödsel) inom jordbruket.

MVH Lasse

EDIT: Såg inte ditt inlägg Solbacka, men det är helt riktigt att det är så. Men ammonium blir det aldrig. Nitritbildningen är en produkt av en inte fullgången denitrifikation - oftast pga bristande kolkällor. Inte alltid men oftast. Det är det som Tropfrog menat med nitritrespiration. Inom parantes så är ett sätt för dig att bli av med den höga nitrathalten (både för dina akvarium och ev. spädbarn) att skaffa en enkel RO anläggning och späda ditt kranvatten med (1 del kranvatten - 9 delar RO-vatten minskar nitrathalten med 90 %)

Såg att du i ett tidigare inlägg angav nitratkvävet till 14. Multiplicera det med 4,43 så får du nitrathalten som vi brukar uttrycka den dvs ca 62 ppm.
#102 - 10 oktober 2006 17:39
Min man säger att man kan tillsätta salt??för att bli av med/minska nitratet. Fast det gör man ju med hårt vatten för att få det mjukare???Jag fattar nadda:):) Vårt ph låga vatten borde väll bli ännu lägre om man tillsatte salt????
Vi har funderat på att borra brunn för vi har lite problem med för lite vatten på sommaren. Inte i år för att vi tänkte inan vi använde vattnet och blev räddade av regnet i slutet av juli - aug. men de 2 somrarna tidigare hade vi problem. Fast vårt vatten är så gott och barnen är stora nu 8 och 11 år.
#103 - 10 oktober 2006 18:08
Varifrån kommer nitratet?
Allt jordbruk orsakar att mer eller mindre nitrat läcker ner till grundvattnet. Mark som plöjs på hösten och får ligga bar under vintern läcker mycket. Mark som täcks av gräsvall läcker ganska lite. Hur mycket av nitratet som så småningom når brunnar eller vattendrag beror sedan mycket på jordtyp och grundvattnets rörelser. Under vägen kan nitratet omvandlas till nitrit och ammonium och tillbaka. Det kan också "försvinna" till luften som ofarligt kvävgas.
Nitrit och ammonium förekommer inte lika ofta som nitrat. När det förekommer är det ofta i borrade brunnar eller spetsrörsbrunnar. l sådana brunnar är syrehalten ofta låg och det kan också finnas järn i vattnet. Då omvandlas nitrat lätt till nitrit och ammonium.
http://www.vetlanda.se/sw18294.asp
#104 - 10 oktober 2006 21:08
Kramfors skrev:
Varifrån kommer nitratet?

Allt jordbruk orsakar att mer eller mindre nitrat läcker ner till grundvattnet. Mark som plöjs på hösten och får ligga bar under vintern läcker mycket. Mark som täcks av gräsvall läcker ganska lite. Hur mycket av nitratet som så småningom når brunnar eller vattendrag beror sedan mycket på jordtyp och grundvattnets rörelser. Under vägen kan nitratet omvandlas till nitrit och ammonium och tillbaka. Det kan också "försvinna" till luften som ofarligt kvävgas.

Nitrit och ammonium förekommer inte lika ofta som nitrat. När det förekommer är det ofta i borrade brunnar eller spetsrörsbrunnar. l sådana brunnar är syrehalten ofta låg och det kan också finnas järn i vattnet. Då omvandlas nitrat lätt till nitrit och ammonium.

http://www.vetlanda.se/sw18294.asp


Kramfors

Jag har nu letat igenom all den vetenskapliga litteratur som jag har tillgång till - Det enda stället jag har hittat om detta har varit ett arbete om blågröna alger http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2006-12.pdf som är väldig ny och från denna har jag hämtat följande citat


[LEFT][SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]Låga nitrathalter i sedimentet innebär brist på elektronacceptorer vid bakteriell nedbrytning av organiskt material. Sulfat kan då användas som elektronacceptor istället vilket resulterar i bildning av svavelväte. Svavelväte orsakar i sin tur att fosfat frigöres från sedimentet. När svavelväte produceras stoppas kvävgasbildningen och nitratet omvandlas till ammonium vilket tas upp av algerna.[/FONT][/SIZE][/LEFT]



[LEFT][SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]samt ett längre citat[/FONT][/SIZE][/LEFT]

[SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular][FONT=Avenir-Heavy][SIZE=4]


[LEFT][SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]5.5 Ammoniak &#8211; istället för kvävgas[/FONT][/SIZE]

[SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]&#8211; om sulfid produceras[/FONT][/SIZE][/LEFT]



[LEFT][SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]I anoxiska miljöer har två processer av dissimilatorisk nitratreduktion identifierats. Den ena är dentrifikation, genom vilken nitrat och nitrit reduceras till dikväveoxid eller kvävgas. Den andra är dissimilatorisk[/FONT][/SIZE]

[SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]nitratreduktion till ammoniak, då ammoniak produceras genom reduktion från nitrat eller nitrit. Koncentrationen av svavelväte har visats ha en avgörande[/FONT][/SIZE]

[SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]betydelse för om den dissimilatoriska nitratreduktionen slutar i produktion av kvävgas eller i produktion av ammoniak. Genom experiment i anaeroba,[/FONT][/SIZE]

[SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]eutrofa sjösediment visades att nitrat reducerades genom denitrifikation till kvävgas vid extremt låga halter fri sulfid. Då sulfidhalterna ökades resulterade[/FONT][/SIZE]

[SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]nitratreduktionen i produktion av ammonium istället för kvävgas (Brunet & Garcia-Gil 1996). Forskarna fann att svavelväte inhiberade det enzym[/FONT][/SIZE]

[SIZE=3][FONT=AGaramondPro-Regular]som katalyserar reduktionen av NO (g) till N[/FONT][/SIZE][FONT=AGaramondPro-Regular][SIZE=1]2[/SIZE][/FONT][FONT=AGaramondPro-Regular][SIZE=3]O (g).[/SIZE][/FONT][/LEFT]

[/SIZE][/FONT][/FONT][/SIZE]

Det här är ganska ny forskning men som båda citaten säger så förutsätter denna ammoniumbildning att svavelväte produceras så Eriks modell stämmer inte överhuvud taget. Det är inte nitratets syre som de anaeroba bakterierna vill åt vid en denitrifiering utan hela nitratmolekylen utgör den elektronacceptor som citronsyracykeln (krebs cykel) behöver för förbränningen.

Oavsett vad Erik påstår så är inte frisläppande av ammonium/ammoniak någon större fara vid annaeroba processer speciellt inte om nitratkoncentrationen är hög och det inte finns något svavelväte närvarande. Det bildas heller inget svavelväte när nitratkoncentrationen är hög eftersom de anaeroba bakterierna i första hand kommer att använda nitraten som elektronacceptorer och först när nitraten kommit ner mot noll eller kommer i låga nivåer som bakterierna går över att använda sulfat som elektronacceptor och svavelväte produceras som i sin tur hindrar kvävgasbildningen från den lilla rest av denitrifikation som finns kvar och en liten mängd ammonium/ammoniak kan bildas. Jag garanterar att fiskarna är döda i svavelväteförgiftning långt innan ammonium/ammoniakhalten blir så hög att den är dödlig i ett pH kring 8-8,3.

Att organiskt material bryts ner till ammonium under syrefria förhållanden är dock ett välkänt faktum men det är en helt annan femma. Det görs också under syrerika förhållanden och kallas ammonifiering. Under syrerika förhållanden och rätt kvot mellan oorganiskt kol och organiskt kol (vilket det är i ett normalt akvarium med KH kring 4) är det ingen fara eftersom detta nitrifieras snabbt. Att det kan ske under syrefria förhållanden kan synas som en risk men är det inte i ett normalt akvarium med en ganska begränsad tillgång till organiskt kol och med syrerika delar där nitrifikation sker. Återstår då totalt stopp i filtret som gör att den organiska nedbrytningen förbrukar så mycket syre att filtret blir syrefritt. Kan ske men här går nedbrytningen av den lilla mängd nitrat (som då finns i samma filter) så fort att det snabbt går över till svavelväteproduktion och det är svavelväte som slår ihjäl fisken. Skulle det vara snabb nedbrytning i själva akvariet så kommer det snabbt bli syrefritt och fisken dör av det långt innan ammonium/ammoniak koncentrationen blir för hög.

Jag vet inte vart Kristianstads och Vetlandas miljöinspektorer har fått sina uppgifter från i djuppborrade brunnar men jag har letat som en besatt efter något som styrker deras uppgifter men inte funnit något annat än den nya rapporten som jag lämnat referens till ovan. Den processen som beskrivs där verkar ganska osanolik i en djupborrad brunn eftersom den förutsätter svavelvätebildning.

MVH Lasse

Edit:

Glömde en referens som kan vara bra att läsa från rubriken "N-näringsämne som kan reglera primärproduktionen" och neråt. Nämligen http://www.amc.chalmers.se/research/sedimentresearch/forskning.htm
#105 - 11 oktober 2006 19:00
Vackert Lasse!!
Att svavelväteproduktion blockerar denitrifikation av den sista spåren av nitrat kände jag inte till. Logiskt har jag också väldigt svårt att ta det till mig, men det kräver nog en del tänk innan det sätter sig.

Fantastiskt att denna mobbingtråden kunde ge upphov till lärande på så hög nivå, Tack!!

Som praktisk kunskap för genomsnittsakvaristen tror jag dock inte att det har så mycket att tillföra. Redan kunskapen om denitrifikation är långt över vad en akvarist behöver veta, sen får Erik säga vad han vill om grundläggande kunskap.

Då det handlar om de sista spåren av nitrat som går tillbaka till amonium/amoniak så kan det väl knappast nå för akvariefiskar giftiga nivåer (om vi bortser från att de redan är döda av svavelväte)?
MVH
Magnus
#106 - 12 oktober 2006 13:43
Ja, vackert Lasse!

Nitrat är inte den största eller ens betydande källa till ammonium/ammoniak, i ett akvarium med pumphaveri. Synd att jag var tvungen att provocera så hårt innan du själv kunde erkänna att det uppstår ammonium/ammoniak i anoxiska situationer.

Även om man inte uppnår ammoniakhalter som i sig är dödliga så är de knappast en positiv företeelse i kombination med syrebrist och eventuellt svavelväte. Så jag tycker att du ganska väl bevisat att jag hade rätt i grundfrågan, att det finns en risk med att höja pH med natriumbikarbonat till ett stabilt drygt 8.
#107 - 12 oktober 2006 18:36
Erik... skrev:
Ja, vackert Lasse!



Nitrat är inte den största eller ens betydande källa till ammonium/ammoniak, i ett akvarium med pumphaveri. Synd att jag var tvungen att provocera så hårt innan du själv kunde erkänna att det uppstår ammonium/ammoniak i anoxiska situationer.



Även om man inte uppnår ammoniakhalter som i sig är dödliga så är de knappast en positiv företeelse i kombination med syrebrist och eventuellt svavelväte. Så jag tycker att du ganska väl bevisat att jag hade rätt i grundfrågan, att det finns en risk med att höja pH med natriumbikarbonat till ett stabilt drygt 8.


Jag håller inte med Erik. När Lasse kommer farandes med kunskap som är ca ett halvår gammalt, så visste du såklart det redan. Sen att du hela tiden har hänvisat till kunskap som du läste in på 70 talet spelar ingen roll. Pinsamt.

Grundfrågan var dessutom inte hurvidare det var farligt att använda bikarbonat eller inte. Grundfrågan vara hur man höjer ph, den frågan är sedan länge besvarad.
MVH
Magnus
#108 - 12 oktober 2006 18:45
Tropfrog skrev:
Jag håller inte med Erik. När Lasse kommer farandes med kunskap som är ca ett halvår gammalt, så visste du såklart det redan. Sen att du hela tiden har hänvisat till kunskap som du läste in på 70 talet spelar ingen roll. Pinsamt.



Grundfrågan var dessutom inte hurvidare det var farligt att använda bikarbonat eller inte. Grundfrågan vara hur man höjer ph, den frågan är sedan länge besvarad.

MVH

Magnus


Du fortsätter att välja vad du läser, och förvränger, jag är inte förvånad.

Ja, rubriken var "Hur höja PH-värdet?" men, i frågenställningen fanns andra givna faktorer att ta hänsyn till.
#109 - 12 oktober 2006 20:08
Erik... skrev:
Ja, vackert Lasse!



Nitrat är inte den största eller ens betydande källa till ammonium/ammoniak, i ett akvarium med pumphaveri. Synd att jag var tvungen att provocera så hårt innan du själv kunde erkänna att det uppstår ammonium/ammoniak i anoxiska situationer.



Även om man inte uppnår ammoniakhalter som i sig är dödliga så är de knappast en positiv företeelse i kombination med syrebrist och eventuellt svavelväte. Så jag tycker att du ganska väl bevisat att jag hade rätt i grundfrågan, att det finns en risk med att höja pH med natriumbikarbonat till ett stabilt drygt 8.


Erik - förstår du vad du läser??? - eller skriver? Jag har aldrig förnekat att ammonium produceras anaerobt. Vad jag har protesterat mot är dina utalanden om att en anerob miljö innebär att ammonium bildas från nitrat långt innan svavelväte bildas.

[quote=Erik inlägg 93 denna tråd]Jag kanske ska utveckla det, de vanliga aeroba (syrekrävande) filterbakterierna bryter ner ammonium/ammoniak till nitrit sedan till nitrat. Uppstår det en syrefri miljö så som när ett skitigt filter stannar, eller om botten blir alldeles för skitig til exempel så tar anaeroba bakterier över, de kan inte leva i miljöer rika på fritt syre, men de kan till exempel plocka syret från nitrat, och då bildas nitrit, och ammonium eller ammoniak beroende på pH-värdet. När nitrat och nitrit är slut bildas svavelväte, det var så många år sedan jag läste om det här så jag kommer inte ihåg vad den (de?) föreningen heter som ger svavelväte, det känns irrelevant. [/quote]

[quote=Erik inlägg 90 i denna tråd]Lasse och Magnus, nu slog det mig, efter att ha läst era inlägg står det klart att ni inte känner till så [COLOR=red]grundläggande[/COLOR] fakta som att att det blir en [COLOR=red]nitratreducerande process i anaeroba miljöer, nitrat blir till nitrit och ammonium/ammoniak och kvävgas[/COLOR], Ni tjatar om svavelväte, men på ett tidigare stadium uppstår bland annat ammoniak, om man har högt pH. Inte konstigt att ni inte fattar att det är en så stor onödig risk att ha ett onödigt högt pH.[/quote]

Detta är ingen provokation - det är dålig kunskap. Jag har hävdat, och det gör jag fortfarande att denitrifikation (reducering av nitrat) inte leder till ammonium/ammoniakbildning. Det jag hittade från 2006 gäller ett specialfall som kräver att svavelväte bildas. Detta specialfall kommer inte att hända i ett normal akvariumfilter - se mitt svar till Tropfrog

Tropfrog

Jag tror att dessa uppgifter som jag heller inte kände till direkt är ganska irelevanta för slutna system som akvarier och vattenrening. De förutsätter nitratnivåer samtidigt som det finns svavelväte och denna situation kan komma upp i skiktade sediment ute i naturen. I ett filter (med aktiv genomströmning eller "stopp" i ett) får du inte svavelväte förrän all nitrat är konsumerad så problematiken där är nog nada. Men, som du inser så reser det en liten fråga angående krascher i passiva system såsom saltvatten DBS och Monacko-metoden som just bygger på skiktningar i sedimentet. Detta är dock något som jag inte vill gå in på närmare här. I dessa system finns också en möjlighet att den nyupptäckta anammox-processen (dvs oxidering av ammonium/ammoniak med hjälp av nitrit direkt till N2) kan spela en roll.

Jag vill avsluta hela disk med en liten beräkning.

Vid pH 8 föreligger (vid 25 grader) 5,4 % av ammonium/ammoniak komplexet som ammoniak. Det vill säga ligger nivån på 1 mg/l så är 0,946 mg/l som ammonium (ogiftigt) och 0,056 mg/l som ammoniak. Vid 10 mg/l är 9,46 mg/l ammonium och 0,56 mg/l som ammoniak. Gränsvärde i sjöar (långtidsexponering) är 0,025 mg/l och vid akutexponering kan vissa fiskarter bli skadade vid ca 0,1 mg/l ammoniak (motsvarar ca 1,7 mg/l ammonium vid pH 8) Detta gäller alltså i vattnet. Ponera då att vi har ett filter med 1 liters volym som innehåller 1,7 mg ammonium/ammoniak vid pH 8. Förutsätt också att akvarievolymen är 100 liter - detta innebär att om det filtret skulle gå igång så skulle hela akvariet få en koncentration på 0,017 mg/l ammonium/ammoniak som vid pH 8 ger 0,000952 mg/l farligt ammoniak! För att få en akutskadlig koncentration behövs då en total ammonium/ammoniak konc i filtret på 170 mg/l ammonium/ammoniak vid pH 8. Vid pH 8,3 krävs ca 100 mg/l ammonium/ammoniak i ett 1 liters filter för att få skadliga nivåer ammoniak i ett 100 liters akvarium. (detta på grund av att ammoniakprocenten vid 8,3 är 10%) Om vi nu förutsätter för ett ögonblick att Erik har rätt - all nitrat omvandlas till ammonium och pH 8,3. Hur mycket nitrat behövs då för att få den skadliga nivån av ammoniak (0,1 mg/l). Vi utgår från ammonium. Atomvikten för ammonium är (14 + 4*1) är 18. Kvävedelen där är (14/18) 77%. Utgår vi från pH 8,3 så krävs en ammoniumhalt på 100 mg/l i ett filter på en liter för att få 0,1 mg/l ammoniak i 100 liter akvarievatten. Kvävet (eller ammoniumkvävet) är då 77 mg/l. Nitrat har atomvikt (14+3*16) 62 varav (14/62) 22,5% är kväve. För att vid total omvandling få en skadlig nivå av ammoniak i ett 1 liters filter i ett 100 liters akvarium krävs alltså en nitratnivå på 341 mg/l nitrat (77 mg/l som nitratkväve) Motsvarande vid pH 8 är 579 mg/l nitrat som fullständigt omvandlas.

Kan vi lämna disk. om farliga ammoniaknivåer vid pumpstopp och pH kring 8 nu.

Fortfarande har vi inte fått svar på vilka kalciumföreningar lösta i vatten som är pH höjande. Varför - det finns inga. Kalcium har inget med pH att göra mer än som en följeslagare till pH höjande ämnen som hydroxider, bikarbonater och karbonater.

MVH Lasse

Jag ber om ursäkt för att det än en gång blev en långt inlägg men jag tycker det var nödvändigt.
#110 - 12 oktober 2006 21:58
Lasse skrev:
Erik - förstår du vad du läser??? - eller skriver? Jag har aldrig förnekat att ammonium produceras anaerobt. Vad jag har protesterat mot är dina utalanden om att en anerob miljö innebär att ammonium bildas från nitrat långt innan svavelväte bildas.











Detta är ingen provokation - det är dålig kunskap. Jag har hävdat, och det gör jag fortfarande att denitrifikation (reducering av nitrat) inte leder till ammonium/ammoniakbildning. Det jag hittade från 2006 gäller ett specialfall som kräver att svavelväte bildas. Detta specialfall kommer inte att hända i ett normal akvariumfilter - se mitt svar till Tropfrog



Tropfrog



Jag tror att dessa uppgifter som jag heller inte kände till direkt är ganska irelevanta för slutna system som akvarier och vattenrening. De förutsätter nitratnivåer samtidigt som det finns svavelväte och denna situation kan komma upp i skiktade sediment ute i naturen. I ett filter (med aktiv genomströmning eller "stopp" i ett) får du inte svavelväte förrän all nitrat är konsumerad så problematiken där är nog nada. Men, som du inser så reser det en liten fråga angående krascher i passiva system såsom saltvatten DBS och Monacko-metoden som just bygger på skiktningar i sedimentet. Detta är dock något som jag inte vill gå in på närmare här. I dessa system finns också en möjlighet att den nyupptäckta anammox-processen (dvs oxidering av ammonium/ammoniak med hjälp av nitrit direkt till N2) kan spela en roll.



Jag vill avsluta hela disk med en liten beräkning.



Vid pH 8 föreligger (vid 25 grader) 5,4 % av ammonium/ammoniak komplexet som ammoniak. Det vill säga ligger nivån på 1 mg/l så är 0,946 mg/l som ammonium (ogiftigt) och 0,056 mg/l som ammoniak. Vid 10 mg/l är 9,46 mg/l ammonium och 0,56 mg/l som ammoniak. Gränsvärde i sjöar (långtidsexponering) är 0,025 mg/l och vid akutexponering kan vissa fiskarter bli skadade vid ca 0,1 mg/l ammoniak (motsvarar ca 1,7 mg/l ammonium vid pH 8) Detta gäller alltså i vattnet. Ponera då att vi har ett filter med 1 liters volym som innehåller 1,7 mg ammonium/ammoniak vid pH 8. Förutsätt också att akvarievolymen är 100 liter - detta innebär att om det filtret skulle gå igång så skulle hela akvariet få en koncentration på 0,017 mg/l ammonium/ammoniak som vid pH 8 ger 0,000952 mg/l farligt ammoniak! För att få en akutskadlig koncentration behövs då en total ammonium/ammoniak konc i filtret på 170 mg/l ammonium/ammoniak vid pH 8. Vid pH 8,3 krävs ca 100 mg/l ammonium/ammoniak i ett 1 liters filter för att få skadliga nivåer ammoniak i ett 100 liters akvarium. (detta på grund av att ammoniakprocenten vid 8,3 är 10%) Om vi nu förutsätter för ett ögonblick att Erik har rätt - all nitrat omvandlas till ammonium och pH 8,3. Hur mycket nitrat behövs då för att få den skadliga nivån av ammoniak (0,1 mg/l). Vi utgår från ammonium. Atomvikten för ammonium är (14 + 4*1) är 18. Kvävedelen där är (14/18) 77%. Utgår vi från pH 8,3 så krävs en ammoniumhalt på 100 mg/l i ett filter på en liter för att få 0,1 mg/l ammoniak i 100 liter akvarievatten. Kvävet (eller ammoniumkvävet) är då 77 mg/l. Nitrat har atomvikt (14+3*16) 62 varav (14/62) 22,5% är kväve. För att vid total omvandling få en skadlig nivå av ammoniak i ett 1 liters filter i ett 100 liters akvarium krävs alltså en nitratnivå på 341 mg/l nitrat (77 mg/l som nitratkväve) Motsvarande vid pH 8 är 579 mg/l nitrat som fullständigt omvandlas.



Kan vi lämna disk. om farliga ammoniaknivåer vid pumpstopp och pH kring 8 nu.



Fortfarande har vi inte fått svar på vilka kalciumföreningar lösta i vatten som är pH höjande. Varför - det finns inga. Kalcium har inget med pH att göra mer än som en följeslagare till pH höjande ämnen som hydroxider, bikarbonater och karbonater.



MVH Lasse



Jag ber om ursäkt för att det än en gång blev en långt inlägg men jag tycker det var nödvändigt.


Tidigare kunde du inte erkänna att ammonium/ammoniak kan bildas vid pumphaverier. Eftersom ni har bestämt vad som är sant i hela tråden oavsett om det har varit era trovärdiga källor eller vilda gissningar som ni spikat som absoluta sanningar blev jag ju tvungen att lura dig att erkänna att ammonium/ammoniak uppstår vid anaeroba förhållanden, tyvärr tog du dig rätten att ogiltiförklara ditt eget nästan direkt, genom att bara hänvisa nitrat som enda möjlig kvävekälla till ammoniumproduktion. Den ibland ganska omfattande "kväve-reserven" som finns i "fast form" i ett skitigt filter kan plötsligt plötsligt inte avge ammonium/ammoniak vid anaerob nedbrytning? Var det för att jag lurade dig att erkänna företeelsen? Inget jag säger är sant/relevant, inget du säger är sant en stund senare om det gynnar min ståndpunkt, det blir ju svårt att diskutera med någon som sätter upp väldigt vinklade regler för diskussionen för att det ska passa hans ståndpunkt.


Jag har ingenstans påstått att all nitrat omvandlas till ammoniak, det är du som läser in syftningsfel.
#111 - 12 oktober 2006 23:31
Erik
Visa det citat där jag hävdat att inget ammonium bildas vid anaerob nedbrytning via ammoniumfiering från bakterier. Du har inte en enda gång nämnt denna väg innan jag gick igenom den i ett av mina inlägg - du har bara nämt.
[COLOR=#ff0000]
[COLOR=#ff0000]grundläggande[/COLOR] fakta som att att det blir en [COLOR=red]nitratreducerande process i anaeroba miljöer, nitrat blir till nitrit och ammonium/ammoniak och kvävgas[/COLOR], [COLOR=#000000]Ni tjatar om svavelväte, men på ett tidigare stadium uppstår bland annat ammoniak, om man har högt pH.[/COLOR]
[/COLOR]
[COLOR=#ff0000][/COLOR]
Skall jag göra en kvävebalans på det organiska kvävet också? - den delen är så förb. liten i samband med ett pumpstopp innan svavelväte bildas att den knappt går att beräkna. Levande material innehåller ca 2,5 % kväve. För att få 100 mg/l ammonium i filtret så måste bakterierna fullständigt bryta ner och mineralisera 4 gram levande material och inte bygga in något kväve i ny bakteriebiomassa överhuvudtaget. Och detta i ett skitigt filter där svavelväte bildas snabbt. Den anaeroba nedbrytningsprocessen och mineraliseringen är effektiv men väldigt tidskrävande. En aerob nedbrytning med riklig tillgång på syre går 100 till 1000 tals gånger snabbare än en anaerob nedbrytning av samma mängd organiska material. I ett normalt akvarium är heller inte tillgången på organiskt kol så stor att tillväxttakten (och därmed nedbrytnings och mineraliseringstakten) blir snabb hos de heterotrofa bakterierna.

Förstår du inte att nedbrytningsbakterierna går från att använda syre som elektonacceptor tilla att använda nitrat och sedan när det är slut (vilket går ganska snabbt) använda sulfat som elektronacceptor. Det är samma bakterier som minreliserar en del av det organiska kvävet till oorganiskt ammonium , den största delen byggs in i ny bakteriebiomassa. Under denna process - innan någon större ammoniumfiering sker, går de över till att använda sulfat som ger svavelväte som restprodukt. Svavelväte är mångdubbelt mer giftigt för vattenlevande organismer än ammonium. Vårat tjöt om svavelväte bygger helt på vetskapen om att giftiga nivåer av det byggs upp mycket snabbare än några farliga ammonium/ammoniak nivåer vid pH kring 8,3.

Återgår till huvudfrågorna som jag kommer att bemöta varje mer inlägg från dig med. Vilka är det kalciumföreningar som är lösta i vattnet samt höjer pH?
På vilket sätt hindrar bikarbonat kalciumupptaget. Hur fungerar kalciumupptaget från vattnet hos fisk när blodkalciumnivåerna ligger så högt att de motsvarar ca 14 i GH. Hur mycket ammonium producerar de heterotrofa bakterierna per tidsenhet under anaeroba förhållanden?

MVH Lasse
#112 - 13 oktober 2006 02:30
Lasse skrev:
Erik

Visa det citat där jag hävdat att inget ammonium bildas vid anaerob nedbrytning via ammoniumfiering från bakterier. Du har inte en enda gång nämnt denna väg innan jag gick igenom den i ett av mina inlägg - du har bara nämt.



Min påtalan om att ammoniak som uppstår vid pumphaveri inte blir ogiftigt bara för att det också finns svavelväte svarade du med frågetecken.


Lasse skrev:


Återgår till huvudfrågorna som jag kommer att bemöta varje mer inlägg från dig med.


Ok, jag accepeterar för en här gången, bara just nu, att du får låtsas allsmäktig och helt själv bestämma vad som är huvudfrågorna för oss alla.
Lasse skrev:


Vilka är det kalciumföreningar som är lösta i vattnet samt höjer pH?


Det där har vi gått igenom, det var ett syftningsfel av mig, underbart va, ska jag säga det en gång till?
Lasse skrev:


På vilket sätt hindrar bikarbonat kalciumupptaget.


Fletolkning av dig. Vad jag syftade på var att det blir svårt att lösa kalciumföreningar i ett vatten med pH8,2 och eftersom kalciumföreningar behövs för en del organismer är det bra om man vet att det finns kalciumföreningar i vattnet. Har man ett extremt mjukt kranvatten i kombination med konsumtion av kalciumföreningar kan det bli jobbigt för dessa organismer.
Lasse skrev:


Hur fungerar kalciumupptaget från vattnet hos fisk när blodkalciumnivåerna ligger så högt att de motsvarar ca 14 i GH.


Exakt hur fiskars kalciumupptag direkt ur vatten går till får du fråga någon annan om, jag har läst att fiskar tar upp kalcium från vattnet, jag har angivit källan.
Lasse skrev:


Hur mycket ammonium producerar de heterotrofa bakterierna per tidsenhet under anaeroba förhållanden?


Du har teoretiserat fram att de exempel på ammoniak-förgiftningskällor som jag givit var och en för sig inte är skadliga/dödliga eller förmodligen inte är skadliga/dödliga för fiskar, och visst, jag håller med i de flesta enskilda fallen, särskilt om allt annat är tipp topp. Men saker händer sällan enskilt, och kan vi vara överrens om att ammoniak inte är nyttigt för fiskarna, även om det rör sig om bråkdelar av vad som dödar dem. För vi har väl lite högre målsättning än att bara hålla de önskvärda organismerna vid liv för stunden? Och även om du bara har för målsättning att de önskvärda organismerna vid liv för stunden så kan du ju teoretisera om att svavelväte i kombination med ammoniak är giftigare än bara svavelväte, sen kan vi lägga till svår syrebrist.
#113 - 13 oktober 2006 06:09
Erik... skrev:


Fletolkning av dig. Vad jag syftade på var att det blir svårt att lösa kalciumföreningar i ett vatten med pH8,2 och eftersom kalciumföreningar behövs för en del organismer är det bra om man vet att det finns kalciumföreningar i vattnet. Har man ett extremt mjukt kranvatten i kombination med konsumtion av kalciumföreningar kan det bli jobbigt för dessa organismer.



Nu har du fått ta tillbaka allt som du har mer eller mindre idiotförklarat mig och Tropfrog för. Ovanstående stämmer heller inte. Du kan till exempel föra in hur mycket kalciumklorid eller kalciumsulfat som helst, trots att pH är 8,3. Inga som helst svårigheter att lösa. Används inom den s.k. Ballingmetoden inom saltvattensakvaristiken. Nu är det dags du tar tillbaks det också....

MVH Lasse
#114 - 13 oktober 2006 11:47
Lasse skrev:
Nu har du fått ta tillbaka allt som du har mer eller mindre idiotförklarat mig och Tropfrog för. Ovanstående stämmer heller inte. Du kan till exempel föra in hur mycket kalciumklorid eller kalciumsulfat som helst, trots att pH är 8,3. Inga som helst svårigheter att lösa. Används inom den s.k. Ballingmetoden inom saltvattensakvaristiken. Nu är det dags du tar tillbaks det också....



MVH Lasse



Ha ha där fick du mig allt! Jag formulerade mig klantigt igen, så klantigt att det blev ett direkt sakfel. Jag tänkte på kalkkrossmetoden, att den blir helt verkningslös. Visst självklart har du rätt, man kan lösa andra kalciumföreningar, kalciumsulfat har jag själv inte ens använt, så det tänker jag inte ens uttala mig om, men visst man kan tillsätta fler kemikalier. Självklart Lasse.


När vi är inne på formuleringar;

varför blir din "mikrohinna" på kalksten/kalkkross så pass hermetisk att det kalket slutar att lösa sig?
Vad var det för pH-värden du egentligen fick i dina tanganyika-lekkar?
Och var de verkligen fulla av kalksten?
Varför fungerar kalkkross metoden så ypperligt för mig, jag har använt det många gånger, och använder det nu, helt utan problem.
#115 - 13 oktober 2006 12:10
Erik... skrev:
Ha ha där fick du mig allt! Jag formulerade mig klantigt igen, så klantigt att det blev ett direkt sakfel. Jag tänkte på kalkkrossmetoden, att den blir helt verkningslös. Visst självklart har du rätt, man kan lösa andra kalciumföreningar, kalciumsulfat har jag själv inte ens använt, så det tänker jag inte ens uttala mig om, men visst man kan tillsätta fler kemikalier. Självklart Lasse.





När vi är inne på formuleringar;



varför blir din "mikrohinna" på kalksten/kalkkross så pass hermetisk att det kalket slutar att lösa sig?

Vad var det för pH-värden du egentligen fick i dina tanganyika-lekkar?

Och var de verkligen fulla av kalksten?

Varför fungerar kalkkross metoden så ypperligt för mig, jag har använt det många gånger, och använder det nu, helt utan problem.



Det har aldrig slagit dig att det är skillnad på göteborgsvatten (och de flesta andra kommunala vatten) med ingående KH på 2 (varav en del är hydroxidalkanitet) och Uppsalavatten med ingående KH på 14-15? Om det nu är kommunalt Uppsalavatten du har med jag har för mig att du nämnt detta i någon annan tråd.

MVH Lasse
#116 - 13 oktober 2006 14:58
Lasse skrev:
Det har aldrig slagit dig att det är skillnad på göteborgsvatten (och de flesta andra kommunala vatten) med ingående KH på 2 (varav en del är hydroxidalkanitet) och Uppsalavatten med ingående KH på 14-15? Om det nu är kommunalt Uppsalavatten du har med jag har för mig att du nämnt detta i någon annan tråd.



MVH Lasse



Att det är skillnad på olika kranvatten har jag inte glömt bort, så förvirrad är inte ens jag, men om snäckskalkross kan höja låga pH-värden som uppstår i akvarier som en gång fyllts av uppsalavatten måste det kunna göra samma sak i akvarier som fyllts med göteborgsvatten? Om hydroxidbehandlingen på nått sätt hindrar kalkkrossets förmåga lösa sig i pH-värden som kalkkross normalt sett löser sig i är det något jag har missat, i så fall får jag verkligen be om ursäkt.
#117 - 13 oktober 2006 19:10
Erik... skrev:
Att det är skillnad på olika kranvatten har jag inte glömt bort, så förvirrad är inte ens jag, men om snäckskalkross kan höja låga pH-värden som uppstår i akvarier som en gång fyllts av uppsalavatten måste det kunna göra samma sak i akvarier som fyllts med göteborgsvatten? Om hydroxidbehandlingen på nått sätt hindrar kalkkrossets förmåga lösa sig i pH-värden som kalkkross normalt sett löser sig i är det något jag har missat, i så fall får jag verkligen be om ursäkt.


Att tro att något extra kalcium och karbonat löser sig från kalksten i ett vatten som från början innehåller 14-16 i KH och väldigt mycket kalcium är nog ganska fel. Att du har bra värden vet du ju inte om det beror på att det löses från kalken (calciumkarbonat) eller om det kommit in med vattenbytena - eller hur. I Göteborgsvatten och växjövatten, som jag har stor erfarenhet av, vet jag (och många andra) att kalksten och snäckskalskross kan hjälpa intialt men om det inte ligger i ett filter med mycket bra genomströmmning så blir det med tiden blir helt verkningslöst vad gäller att hålla pH och KH uppe.

MVH Lasse
#118 - 13 oktober 2006 19:14
Jag tror jag ska sälja mina akvarium... Kan jag inte sälja dem, ska jag ge bort dem... Fort. Helst innan de exploderar, och tar livet av alla grannarna, medans jag inte är hemma.

Ni har förvandlat mina syn på mina akvarier till motsvarande kemiska laboratorium (stavning?) som balanserar på gränsen till katastrof.

Nä, mer seriöst. Det är positivt att ni är välinformerade, och noga med att det ska bli rätt, men det här tror jag förfelar sin verkan. Jag tror att den "vanlige" akvaristen blir förvirrad, och nybörjaren avskräckt. I syfte att kontrollera det senare har jag skickat den här tråden till ett par vänner som funderat på akvarium, bara för att se deras reaktion. Jag vet inte riktigt vad man ska göra åt det dock, för man kan inte heller säga "äh, det är inte viktigt att det är fel, det kommer sanolikt aldrig påverka slutresultatet."

Nu ska jag gå o se om jag kan sätta ut mina kar på blocket, eventuellt byta till mig en tv, så jag kan använda min Amiga istället... Ha en trevlig kväll.
B!


Edit
Lasse skrev:
I Göteborgsvatten och växjövatten, som jag har stor erfarenhet av, vet jag (och många andra) att kalksten och snäckskalskross kan hjälpa intialt men om det inte ligger i ett filter med mycket bra genomströmmning så blir det med tiden blir helt verkningslöst vad gäller att hålla pH och KH uppe.


Stanna tåget, jag vill av.

Blev vi inte nyligen informerade om att man var tvungen att ha ett väldigt dåligt filter för att få en å pass tjock biologisk film i karet att kalksten i inedningen skulle sluta påverka ph av Erik? Någonstans som det borde bli en heltäckande biologisk film, borde ju vara i filtret, det är ju det man strävar efter.

/Edit
#119 - 13 oktober 2006 20:11
Mr B-
På några ställen i denna tråd har jag påpekat att vi nu diskuterar saker som har mycket liten relevans för normalakvaristen. Grundfrågan svaras snabbt och effektivt i de 4 första inläggen. Resten är interesant kuriosa för den som vill lära mer om akvarium. Den senare diskussionen om amonifiering från nitrat är troligtvis inte överhuvudtaget relevant i sötvattensakvarium.

Om inte grundfrågan svarats tillräckligt så tar vi det igen: Det finns två sätt att höja ph. Det ena är kalksten i karet som höjer till drygt 7, för att det skall funka på lång sikt krävs att man skrubbar materialet med jämna mellanrum. Det andra är bikarbonat som höjer ph till ca 8, inga nackdelar med denna metod har kunnat föras till bevisning i denna tråden. Ingen av metoderna bör inledas utan att först göra ett stort vattenbyte.

Lasse, jag upphör aldrig att imponeras av din grundlighet. Jag behöver bara luta mig tillbaka och fira fredagkväll med en underbar diskussion. Även om inte alla uppskattar denna tråden så har den förgyllt många kvällar för mig och tvingat mig att öppna många böcker som inte varit öppnade på ett tag. Repetition är kunskapens moder. För det vill jag tacka både dig Lasse och Erik. Tack bägge två!!

Synd att det finns så himla många språkliga fel i tråden. Det är inte lätt att läsa den då varje försök att förstå vad andra parten menar leder till att det är språkfel och syftningsfel. Om alla hade varit lika språkligt korekta som Lasse hade denna tråden kanske aldrig behövt bli så lång?
MVH
Magnus
#120 - 13 oktober 2006 20:44
Jag vill passa på och klargöra, jag läste hela tråden, för att den intresserade mig. Inte fastnade mycket, men ny kan jag låta intelligent bland vännerna när jag kläcker ur mig nånting (grymt felaktigt) om akvariefilter, i samband med elavbrott.

Nä, riktigt så illa är det inte, vad jag menade är att det lätt blir väldigt avancerat, och även om det bara är avlägset perferit kan det verka avskräckande på nyfikna. Jag, som var dum nog att läsa hela tråden för att jag var intresserad fick massor av nytt vetande sköljt över mig, varav det mesta antagligen inte fastna, och ännu mer aldrig kommer till nytta, men intressant var det i alla fall. Hur den påverkar nyfikna vet jag inte än, men jag kan antagligen ha en kommentar om det i morn. Oavsett hur det påverkar nyfikna, måste diskutioner av det här slaget uppmuntras, annars lär man sig ju aldrig det här.

B!
#121 - 13 oktober 2006 20:51
Jag tror nog dom flesta vanliga akvarister slutat läsa tråden för länge sen eftersom det är som Tropfrog säger, grundfrågan är besvarad.

Jag tycker däremot det är en väldigt givande tråd även om jag i ärlighetens namn inte begriper mycket,men ett och annat snappar man alltid upp och jag följer tråden med stort intresse.


Det är ju desutom frivilligt att gå in och kolla vad som skrivs.
#122 - 13 oktober 2006 23:09
Mr B skrev:




Blev vi inte nyligen informerade om att man var tvungen att ha ett väldigt dåligt filter för att få en å pass tjock biologisk film i karet att kalksten i inedningen skulle sluta påverka ph av Erik? Någonstans som det borde bli en heltäckande biologisk film, borde ju vara i filtret, det är ju det man strävar efter.



/Edit


Varför jag skrev så är att i ett filter med kraftig genomströmning så kan en ständig mekanisk nötning av filtermaterialet ske om det är av kalksten. Detta gör att kalstenen kan vara effektiv längre genom det "damm" som bildas. Ligger det däremot passivt i ett akvarium så täcks det snabbt av en mikrohinna. Oavsett vad Erik påstår. På tal om mikrohinna så kan du bara ta och titta på ytan i många akvarier

Tyvärr så måste det bli avancerat eftersom sådana frågor ställdes men jag undrar om inte intresset för tråden har varit större än du anser. Tittar man på denna avdelning med ett års perspektiv så ligger denna tråd som bara varit aktiv sedan den 23/9 på sjätte plats vad gäller visningar.

Det är också viktigt att man är så nära sanningen som möjligt och för mig har det inneburit att jag fått leta upp en del nytt material. I arbetet runt denna tråd har jag också fått svar på en fråga som jag försökt få svar på under många år vilket har gjort mitt arbete värt mödan. Nya ingångar till en del problematik inom saltvattensakvaristiken har också kommit fram.

Vad mig avser är tråden avslutad om jag inte blir påhoppad igen med beskyllningar om okunnighet och ovetenskaplighet.

Bara en liten parantes. I Uppsala med ett KH i kranen på ca 16 innebär ett vattenbyte på en fjärdedel en garant för att man åtminstone har KH 4 i karet. Vi från mjukvattenområdena måste få upp KH:t (och därmed pH:t) från nästan noll i kranvattnet till åtminstone 4. Då har det erfarehetsmässigt visats att bara kalksten i inredningen i längden inte hjälper utan bikarbonat är det bästa, enklaste och säkraste sättet. Kramfors - med kalksten i filtret - hade även han lärt sig detta.

MVH Lasse
#123 - 14 oktober 2006 00:11
Lasse skrev:
Varför jag skrev så är att i ett filter med kraftig genomströmning så kan en ständig mekanisk nötning av filtermaterialet ske om det är av kalksten. Detta gör att kalstenen kan vara effektiv längre genom det "damm" som bildas. Ligger det däremot passivt i ett akvarium så täcks det snabbt av en mikrohinna. Oavsett vad Erik påstår. På tal om mikrohinna så kan du bara ta och titta på ytan i många akvarier


Därom har jag aldrig tvivlat. Jag har bara funderat lite över Eriks åsikt om att det tydligen inte skapas någon biologisk film på innehållet i akvariet över huvudtaget, om jag bara har stor nog filtreringsanordning. Personligen är jag så enfaldig så jag inbillar mig att man får en biologisk film överallt, väldigt fort. Hurvida denna sen är 100% tätande, eller om det fortfarande kan lösa sig smä mängder av olika substanser genom den har jag inte funderat på i någon större utsträckning.

Lasse skrev:
Tyvärr så måste det bli avancerat eftersom sådana frågor ställdes men jag undrar om inte intresset för tråden har varit större än du anser. Tittar man på denna avdelning med ett års perspektiv så ligger denna tråd som bara varit aktiv sedan den 23/9 på sjätte plats vad gäller visningar.


Att tråden väckt ett intresse hos många står helt utom tvekan, men många, för att inte säga de flesta är antagligen återkommande "tittare".

Lasse skrev:
Vad mig avser är tråden avslutad om jag inte blir påhoppad igen med beskyllningar om okunnighet och ovetenskaplighet.


Hur var det... Du är inte dum, du har bara otur när du tänker? Kan inte hjälpa det, jag gillar den. Jag är långt från kompetent nog att anklaga dig för det första, och det andra har jag inte fått intrycket av när jag läst dina inlägg.

Lasse skrev:
Bara en liten parantes. I Uppsala med ett KH i kranen på ca 16 innebär ett vattenbyte på en fjärdedel en garant för att man åtminstone har KH 4 i karet. Vi från mjukvattenområdena måste få upp KH:t (och därmed pH:t) från nästan noll i kranvattnet till åtminstone 4. Då har det erfarehetsmässigt visats att bara kalksten i inredningen i längden inte hjälper utan bikarbonat är det bästa, enklaste och säkraste sättet. Kramfors - med kalksten i filtret - hade även han lärt sig detta.



MVH Lasse


Hhum. Retligt. Alla andra verkar ha hur lätt som helst för att få fram sån trevlig information, men här i skåne verkar det vara lite värre. Jag kör "by the seat of my pants" eller hur det heter för det samma. Seras ph droptest visar 7.5 varje gång, så det verkar stabilt i alla fall.

Tackar för den massiva informationsmängden.
B!

B!
#124 - 14 oktober 2006 00:21
Vart bor du i Skåne - vilket vattenverk tillhör du?

MVH Lasse
#125 - 14 oktober 2006 08:17
Örby vattenverk, tror jag. (Boende i helsingborg) Sandfiltrerat Bolmen vatten. Framgår lite dåligt med information. Helsingborg är delägare i Sydvatten, och Sydvatten har 2 stora vattenreningsanäggningar, med "riktvärden" för vattenvärdena publicerade på sidan, men samtidigt envisas Helsingborgs komun med att filtrera vattnet en gång till, med okänt resultat. Riktvärdena är ju inte precis spikade iheller, så lite nyfiken är man ju. Email till Örby leder ingenstans, antagligen har de ingen där som kollar emailen.
B!
#126 - 14 oktober 2006 08:41
http://www.helsingborg.se/upload/Luft%20vatten%20och%20miljo/Vatten%20och%20avlopp/Vattenkvalite_analyser_2005.pdf

Din alkanitet motsvarar någonstans mellan 6 och 9 i KH. De anger i mg/l HCO3 och jag orkar inte just nu räkna om exakt.....

MVH Lasse
#127 - 14 oktober 2006 10:05
Tja, ett bra medelvärde, hoppas jag. Jag antar att de värdena inte förändras så där väldigt mycket över tiden, tabellen är ju över 2005. Jag tycker det är konstigt att de har exakt balanserade medelvärden. jag menar, högsta, och lägsta värdet för 1,2-Dikloretan är <1,5&#956;g/l och <1,5&#956;g/l, hur fasen kan då medelvärdet bli 0,75&#956;g/l? Begränsning i mätutrustningens känslighet? Då borde man ju ange det istället för att uppfinna ett medelvärde.

Alkalinitet, HCO3 värdet ser bättre ut, här verkar de kunna stämma med den matten jag fick lära mig i plugget.

Men tack, det ger i alla fall viss klarhet.
B!
#128 - 14 oktober 2006 10:14
< på labspråk innebär helt riktigt "under detektionsgräns".

Håller med om medelvärdet i det fallet. (din syn alltså)

MVH Lasse











Annons