Jag gjorde det enkelt, sålde alla black molly för 150 kr. Uppskattar att det var ca 25 st i varierande storlekar. Tillräckligt för att de skulle svärma i akvariet om man satte fram ett finger mot rutan.
Har för mig att de var 5 från början varav kanske 3 vuxna överlevde. Sen var det nog 2 eller 3 generationer yngel.
Nu har jag ett 30-tal saffransfärgade segelfensmollyngel i ett nanokar. Hade några fler först, men tappade några när jag testade att flytta över dem till stora karet litet för tidigt.
Min högst ovetenskapliga bedömning är att om man plockar ur ynglen direkt vid födsel och låter de gå i ett annat kar de första veckorna, sen sätter tillbaks. Så får man en övelevnadsfaktor till stora mollys på kanske 25%. Om man bara lter de gå kvar i stora akvariet borde det ligga runt 10% i bästa fall. Vill man ha fler får man nog skaffa ett mellanakvarium. Vilket är exakt det jag funtar på att göra...:)
Ett trix när man sätter tillbaks dem, är att göra det bland växter, inte på "öppet vatten". Om man gör det senare blir typ hälften uppätna innan de hinner tänka "det där runda där nere, jag kallar det för jorden".
Vad gäller black molly är de som kanariefåglar i en gruva, har man något tjall på vattenvärden börjar de trilla ifrån. Det är bara rödmunstetra jag har haft som varit känsligare. Sorry för långt inlägg.