Av dom deformerade "papegojcikliderna" finns det ett par vanliga varianter, och den vanliga som folk normalt sett syftar på kan inte få yngel. Alla hobbyister jag sett som fått papegojciklidsyngel har det rört sig om jellybean-varianten, vilket borde vara samma eller liknande mutationer fast på elfenbensciklid, vilket är en variant av sebracikliden.
Så, tipset om du vill få yngel; prova en annan art.
Jo, samma mutation finns även på zebror, har sett så´na själv, och även en påfågelsciklid med "papegojformen" om jag minns rätt.
Det kanske är så att zebror är mindre känsliga mot mutationen, och förblir fertila trots den mutationen, eftersom de är så lättlekta till att börja med.
Så jag tror att om man ska få till yngel av "papegojvarianten" som (troligtvis) bygger på Amphilophus citrinellum/labiatus, så får man para in mindre missbildade exemplar, som tydligen förekommer i kullarna ibland, såg t.ex i en affär ett antal "papegojor" där de flesta såg normala (det vill säga onormala) ut, och några enstaka såg ut som vanliga citrinellum/labiatus, bara att de var lite kortare i kroppen. T.ex så måste ju Manxkatter paras med katter som inte har mutationen för svanslöshet (varför man avlar på så´nt överhuvudtaget), annars så är dödligheten på ungarna ca 50%, det kanske är nå´t liknande med "papegojgenen", att den helt enkelt är dödlig för avkomman om den finns i dubbel upplaga, det vill säga från båda föräldrarna.
