Jag trodde då aldrig att jag skulle bli fäst vid en akvariefisk känslomässigt.
Men nu står jag här med min käre lille Vasja och undrar vad det ska bli av honom.
Han är en teleskopslöjstjärt som redan vid liten ålder hade verkligen ENORMA ögon, till och med för den egna sorten. Han var den som hade svårast att äta och ömt matades med pellets från ett finger för att inte svälta ihjäl. Alla andra fiskar växte, men inte han. Inte lika snabbt. Hans ögon växte, däremot, något så komiskt mycket. Men det var bara sött och alla i familjen har tagit ett enormt tycke för denna söta varelse.
Jag fick Vasja tillsammans med en annan, vanlig orange slöjstjärt som dog efter ett år. Under tiden har andra slöjisar hittat ett hem i vårat akvarium, och Vasja är den som överlevde många andra fiskar trots att han var svagast i början.
Under sina två år bytte han färg från helsvart till helorange, förutom ögonen som förblev svarta.
Och nu har jag kommit hem efter några månaders frånvaro. Något är fel. Skillnaden mellan hans högra och vänstra är markant och alarmerande gigantisk. Man kan se en stor, röd blodådra, uppsvullen längs med det större vänsterögat. I övrigt beter han sig precis som vanligt; äter och simmar och verkar lyckligt omedvetande om sin ögonsvulst.
Så nu undrar jag om det går att rädda honom. Jag har hellre en fisk med ögonlapp än en död fisk.
Vart kan jag vända mig? Vad ska jag göra?
En fisk som dog nyligen hade en massa svulster på sidan av buken (jag postade en bild i sjukdomsforumet vid den perioden nu i januari, se mina tidigare inlägg vid intresse). Några sa att det var tumör, andra sa att det skulle gå över... men hur kan tumörer mellan fiskar smitta om det är vad Vasja har dragit på sig nu? För det här var verkligen inte den vanliga vita svampen.
Hjälp min Vasja. Snälla!
