Om du startar med bara en hanne och en hona och sedan avlar på deras avkomma blir den genetiska variationen väldigt liten i din population. Man säger att populationen går igenom en flaskhals. Populationen kommer då likna din första generation.
Ett utmärkande drag för naturliga populationer är att det är extremt liten risk att två syskon träffar på varandra och får ungar. Det är mycket större chans att de träffar på någon partner som de inte är släkt med. Därför får naturliga populationer mycket större genetisk variation.
Du kan öka den genetiska variationen genom att hålla koll på vilka fiskar som parar sig med varandra och genom att ha väldigt många fiskar och genom att skaffa fisk från olika ställen.
Det är den ena skillnaden mellan naturliga och tama populationer. En annan skillnad är det selektionstryck som de lever under. Alltså de saker som påverkar deras överlevnad och förmåga att få ungar. I en naturlig population lever de under ständigt hot från rovdjur, sjukdomar, parasiter, svält, väder och vind osv. I en tam population har vi tagit bort många av de hoten. Även en tam population lever under ett selektionstryck men det ser helt annorlunda ut. Det gör att guppy till exempel kan ha långa stjärtar som hindrar dem att simma normalt, starka färger som gör dem synliga för rovdjur och säkert minskat immunförsvar mot parasiter och sjukdomar eftersom de inte träffar på sånt lika mycket.
Du vill nog inte ha rovdjur som äter upp de flesta av dina yngel, sjukdomar som dödar nästan alla och parasiter som gör fiskarna fula. Därför är det svårt att härma naturen helt och hållet, men det är klart att du kan göra lite för att få starkare fiskar. Jag brukar till exempel inte skydda mina yngel på något annat sätt än att ge dem en massa växter att gömma sig i. De yngel som inte orkar att simma ifrån sina föräldrar få helt enkelt bli mat. Såna slöa djur vill inte jag ha. Men om jag hade fisk som bara fick några få ungar vart tredje år skulle jag säkert inte göra så.