När cyanon väl blommat upp spelar näringsnivåer mindre roll, men de flesta märker att cyanons tillväxt blir lite mindre aggressiv om man försöker fosfatbegränsa akvariet. Men det är egentligen en halvdålig idé eftersom växterna kommer bli fosfatbegränsade långt innan algerna vilket i sin tur leder till att växterna växer sämre och algerna får ännu mer spelrum.
Cyano liksom alla andra alger brukar triggas av ammonium, vilket akvariet med fiskar alltid har. Äldre generationen akvarister tyckte sig se ett tydligt samband med mycket mulm (skitigt akvarium) och cyano. Cyanos kvävefixering är syrekänslig och mulm drar ner syrenivåerna och är ett tecken på att man har hög biolast eller dålig filtrering - som i sin tur skapar ammoniumspikar som triggar igång cyanon.
När den väl är väckt spelar det som sagt inte så stor roll vad du gör med näringsnivåerna. Då är det mörkläggning som gäller, och innan dess ska du försöka få växterna att växa så bra du kan och försöka få ner mulmnivåerna i akvariet och i filtret. Du behöver inte göra allt kliniskt rent, men se till att få bort de största mulmdepåerna inne i växtbuskage och svåråtkomliga ställen. Det brukar vara effektivt att tömma halva akvariet och sedan stoppa in vattenpåfyllningsslangen på lämpliga ställen så att all mulm virvlar upp. Låt sedan akvariet vara en stund så allt får sedimentera och flyta upp till ytan så tar du det som flyer upp med håv och sedan kan du göra en tömning till och försöka dammsuga upp den sedimenterade mulmen.
När du får ner mulmnivåerna kommer du enklare se om växterna trivs bra eftersom syrenivåerna nu kan bli mycket högre än tidigare vilket får till följd att glada växter får en massa syrebubblor under bladen eller tom lämnar ifrån sig en strid ström av syre.
Det är då du dödar cyanon med en mörkläggning, och tack vare höga syrenivåer och glada växter efter mörkläggningen så kommer cyanon hålla sig undan.
