Fosfor kontra kväve

När jag läste kemi och miljö kunskap på gymnasiet fick vi lära oss att det i söt vatten var fosfor(Po) som var det "uppbyggande"ämnet för växterna och inte kväve(N)(kväve är det uppbyggande ämnet i saltvatten. Jag fattar inte riktigt vad skillnaden är mellan växterna i ett sötvattensakvarie är gentemot i naturen...

Någon kemi proffessor som kan ge klarhet i detta tro?

mvh

Hej!

Jag är ingen professor i och för sig. Men om jag förstod frågan rätt, så är skillnaden den att på åkrar och dyl. tillsätt NPK gödning och mer kväve än fosfor förbrukas. Alltså blir det mer fosfor över som rinner ner till åar och sjöar. I akvarier däremot så tillsätts i stort sett bara kväve, i form av mat till fiskarna och fosfor tillsätts i betydligt mindre mängder.
Varför det sen vär skillnad på söt och saltvatten har jag ingen aning om.
"Besserwisserkommentar" Fosfor = P inte Po

Torbjörn Å.

Missuppfattade jag dig kan du bortse från mitt inlägg.

Jag är inte heller någon professor men har precis läst en kurs på gymnasiet om havet!

Man kan säga att båda är tillväxthämmande.

Man talar ofta om N/P-kvot alltså konc. N/konc. P i vattnet. Om man tar Östersjön som exempel så ska det ha en N/P-kvot 15 för att vara i balans. Det ska alltså finnas 15ggr mer N än P i vattnet för att växterna ska kunna växa optimalt. Men kvoten är mycket lägre idag(den ligger på ca 8-2 beroende på årstid) eftersom reningsverken är bra på att ta bort kväveföreningar men inte fosforföreningar. Man kan därför säga att N är tillväxthämmande i östersjön.

Detta kan vara en av anledningarna till att Östersjön har haft så stora algblomningar av blågröna alger(cyanobakterier). Cyanobakterierna består av dels vanliga celler som har fotosyntes men också speciella celler som kallas heterocyster som har något som kallas för kvävefixering. Kvävefixering är när heterocysten tar upp N2 från det omgivande vattnet och bryter upp trippelbindingen med enzymet nitrogenas och låter det reagera med vatten och skapar föreningar som NH4+ och NO3-. Eftersom kvävefixeringen måste ske i en syrefri miljö så kan inte heterocysten ha fotosyntes utan den lever i symbios med de andra cellerna och ger dem de kvävehaltiga föreningarna och får i utbyte kolhydrater från de andra cellernas fotosyntes.

Så kort sagt:
Båda är viktiga i uppbyggnaden av växterna men vilket som är tillväxthämmande beror på vilket som är i underskott enligt N/P-kvoten. I ett akvarie kan man då säga att P är tillväxthämmande. Så om du lyckas få en perfekt N/P-kvot(förmodligen inte samma som för Östersjön) så skulle dina växter kunna växa hela tiden.


Inte dåligt för en 17-åring va?
Om det är något som är fel så påpeka gärna!!!

Det mesta går att fixa själv!!!
//Masse

Jävligt imponerande masse

Men borde inte kvoten vara större en 15. Eftersom jordbruket är en gigantisk kvävekälla. Jordbruksvattnet rinner ju trots allt praktiskt taget rätt ut i östersjön.

Det kan väl inte vara överskott på P, som N/P-metoden visar eller?

Detta var ju rätt långt ifrån akvarie-frågan, men skulle gärna få mer info av masse ändå för ämnet intresserar mig.

är det nån som vet var P-källorna finns i natur och akvarieimiljö?

Toso: Märks att det var ett tag sen man läste nu...
finns det nåt ämne som har Po som beteckning överhuvudtaget? :)

än en gång mkt impad av dig masse!!!

akilles ser att du kommer från alingsås,
har du läst kemi för boffe eller?

Visst släpper jordbruket ut väldigt mycket N också men det släpper också ut en massa P och eftersom våra reningsverk är bra på att ta bort N-föreningar men inte P-föreningar förskjuts N/P-kvoten.

Man får komma ihåg att N/P-kvoten inte är ett mått på <u>hur</u> mycket N och P som släpps ut utan ett mått på förhållandet mellan dem.

P kommer som sagt ifrån jordbruket men också ifrån berggrunden.


Beteckningen Po har ett ämne som heter Polonium och det vill man nog inte ha i akvariet eftersom det är radioaktivt.

Det mesta går att fixa själv!!!
//Masse