I mitt kära kar fortsätter det att dö. Två kakaduahonor, en kardinaltetra och två otocinclusar har dött på den här sidan nyår. Vissa har varit svullna runt magen, men inte så som man sett på bild av bukvattensot. Otocinclusarna har jag inte sett varit sjuka eftersom de gömmer sig mest utan de har jag helt plötsligt bara hittat döda. De som hängt med från början och överlevt allt annat djävulskap har nu börjat lämna in. Har gått ungefär två veckor mellan dödsfallen.
Och annars är det bra? Nej. Tofsalgerna fortsätter trots 5 ml easy carbo varje dag att föröka sig. Har tagit bort en gren som var helt översållad men de fortsätter lägga en jämn mata över hela bakgrunden, den gren som är kvar, botten och stenar. Trådalgerna frodas också men de är lätta att rulla upp och ta bort så de stör mindre.
Snäckorna fortsätter att föröka sig. Små hål i alla växter. Jag skyller fortfarande på physorna även om posthornen är fler i antal. De små djävla skivsnäckorna ökar också i antal trots ihärdigt krossande.
Jag är så nära att ge upp nu. Min älskade akvariehobby känns inte rolig alls. Jag vet inte om jag har otur nu och hade tur förut under de år jag höll på och inte hade problem med varken sjukdom, död, snäckor eller alger.
Nåt mer? Ja det nya ytterfiltret suger luft fortfarande och ställer till med ett jävla liv emellanåt och hostar ut gojs och vit dimma i karet.
