Hej
Micke, jag gillar ditt angreppssätt. För er andra - sista länken han lämnade var en uppräkning av de artiklar som denna studiegrupp har gjort. Några exempel på artiklar
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>1994 - 1995 Development and testing of molecular probes using DNA sequence data for Nitrosomonas europaea and Nitrobacter winogradskyi.
May 1996 Presentation at General Meeting of the American Society for Microbiology on findings that suggest Nitrosomonas europaea and Nitrobacter winogradskyi are not the bacteria responsible for nitrification in aquaria
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>August 1996 Published paper: Comparative Analysis of Nitrifying Bacteria Associated with Freshwater and Marine Aquaria. The use of molecular techniques that show Nitrosomonas europaea and close relatives, along with Nitrobacter winogradskyi and close relatives, are not the bacteria responsible for nitrification in aquaria <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>February 1998 Presentation at Aquaculture '98, International Triennial Meeting of the World Aquaculture Society showing that Nitrosomonas europaea is not the ammonia-oxidizing bacteria in freshwater but members of this genus are present in seawater aquaria, and that Nitrobacter is not present in either system <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>January 2001 Presentation at Aquaculture 2001, International Triennial Meeting of the World Aquaculture Society, on findings that commercial preparations of nitrifying bacteria do not accelerate the establishment of nitrification in aquaria but mixtures containing novel species of Nitrosospira, Nitrosomonas and Nitrospira are effective <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>December 2001 Published paper: Identification of Bacteria Responsible for Ammonia Oxidation in Freshwater Aquaria. Presents findings showing that novel bacteria from the genus Nitrosospira and Nitrosomonas are responsible for ammonia oxidation in freshwater aquaria <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Mina kommentarer är att vetenskapen är föränderlig, speciellt om vetenskapsmännen jobbar i kommersiella företag. Min gissning är att han kommer att hitta nitrobacter också vad det lider.
Skämt åtsido - den viktiga slutsatsen man kan dra av artiklarna är att grunddraget att nitrifierarna är sk. autotrofa organismer och att de behöver oorganiskt kol i form av karbonater står fast. Vilka arter de tillhör är åtminstone för oss överkurs. Det är väl med detta som med allting annat här i världen - många organismer kan göra samma saker men det är en blandning av katastrofteori och miljö som bestämmer vilka organismer som gör jobbet på en speciell plats och tidpunkt. Visst kan vi ta fram "superstammar" men om det blir de eller någon annan stam som just etablerar sig i vårt akvarium kan vi aldrig bestämma. Det är för många okända faktorer inblandade. Ett av mina älsklingscitat är taget från den första Jurasic Park filmen. Den coola katastrofteoretikern säger att det enda som alltid är sant är att "life will found its way".
<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote> Det har samma kemiska egenskaper som kalksten i stort*, fast finkornigheten och lösheten kan nog innebära att den reagerar snabbare än massivare kalkstenar.<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Det finns ett litet problem med att använda kalksten nämligen att det snabbt blir en liten mikropåväxt (speciellt i dammar) som hindrar utbytet mellan vatten och kalk. När kalken löses av vattnet så bildas kalciumjoner och karbonatjoner: Det är utlösandet av karbonatjonerna som <b>
höjer både pH och KH</b> Om inte kalken kommer i kontakt med vattnet (genom bildandet av denna mikrofilm) så kommer kalken ligga där som den fossil det är och inte bidra med något. Karbonat kan höja pH hur högt som helst <b>men</b> kalk (kalciumkarbonat) löses inte upp och bildar kalcium- och karbonatjoner i pH över 7,6 - 7,7. <b>
Kalciumen har ingen pH höjande eller KH höjande effekt, kalciumet tjänar bara som en bärare av karbonatjonerna i den fasta föreningen kalciumkarbonat</b>
Bikarbonat NaHCO3 höjer däremot pH:t upp mot 8,2 I ett vatten över 8,2 (eg saltvatten) får dock bikarbonaten en pH-säönkande effekt. Hur hänger detta ihop? Nedan kommer ett mitt första försök att förklara karbonatsystemet så enkelt som möjligt. Tre förutsättningar finns.
<ul><li>CO2 (koldioxid) som blåses i vatten bildar snabbt kolsyra (H2CO3)</li>
<li>Jämnvikt finns mellan Kolsyra - Bikarbonat (kemiskt H2CO3 <=> H+ + HCO3- finns</li><li>Jämnvikt finns mellan bikarbonat och karbonat (kemiskt HCO3- <=> H+ + CO3 2-) </li><li> Vid pH under 8 dominerar jämnvikten mellan kolsyra och bikarbonat - över 8 dominerar jämnvikten mellan bikarbonat och karbonat </li></ul> Vad innebär det nu om vi tillsätter olika kemikalier såsom koldioxid, bikarbonat och karbonat. <ul><li>Vi börjar med tillsatts av koldioxid. Enligt punkt 1 så bildas kolsyra - denna påverkar balansen i punkt 2 och en del av kolsyran vill bilda bikarbonat för att uppethålla balansen mellan kolsyra och bikarbonat. Detta innebär att vätejoner (H+) frigörs när en del av kolsyran (H2CO3) blir bikarbonat (HCO3-). Tillsatts av koldioxiden kommer att bli pH sänkande även ovanför 8 eftersom den går igenom bägge jämnviktssystemen. </li><li>Tillsätter vi bikarbonat så kommer utgångs pH:t bestämma vilken effekt vi får. Är pH under 8 kommer vi i huvudsak att påverka jämnvikten i punkt två. den mellan kolsyra och bikarbonat. Extratisatsen av bikarbonat kommer att göra att en del av bikarbonaten (HCO3-) kommer att bilda kolsyra (H2CO3). För att göra detta måste den ta upp en vätejon (H+) ur vattnet. PH:t höjs. Vid pH kring 8 dominerar jämnvikten i punkt 3 (den mellan bikarbonat och karbonat). Tillsats av bikarbonat (HCO3-) kring och över detta utgångs PH betyder att en del av bikarbonat (HCO3-) vill bilda karbonat(CO3 2-). för att göra detta lämnas en vätejon (H+)Resultat pH <b>sänks</b> över detta pH </li><li>När vi sätter till karbonat i pH över 8 där jämnvikten mellan bikarbonat och karbonat dominerar kommer en del av karbonaten (CO3 2-) bilda bikarbonat (HCO3-) vilket innebär att vätejoner (H+) tas upp och pH höjs. Tillsatts av karbonat kommer att höja pH oavsett pH eftersom det går genom bägge jämnviktssystemen. Är pH:t under 8 vill karbonaten först bilda bikarbonat som sedan bildar kolsyra. Vätejoner tas upp - pH höjs </li><li>Om det är som i sista punkten - varför kan man inte höja pH högre än ca 7,7 med kalk (kalciumkarbonat)? Som jag skrev ovan så är kalciumkarbonat olösligt i vatten med pH över ca 7,7. Vill man få in karbonat i pH:n över ca 7,7 så får man ettdera använda kalkreaktorer eller en annan bärare för karbonaten äm kalcium. Natriumkarbonat Na2CO3 exempelvis </li></ul>
Ovanstående blev långt men det är ett försök att förklara ett komplicerat förlopp begripligt utan universitetsstudier bakom. Uppskattar feedback på förklaringsmodellen men kom ihåg tanken med den är att man skall förstå det allmänna och inte det särskilda.
Lasse
PS. Om det inte framgick ovan så är min åsikt att man i sötvattenakvaristik skall använda bikarbonat som pH höjare och buffrare. Det är enklast och lättast att dosera DS
