Bara lite nyfiken vad det är som gör fjärilsciklider svåra/vad de är känsliga för? Jag skaffade ju ett par för tre veckor sedan cirka, och lyckades dessutom att misstag tabba mig med inkoppningen så det blev mer plums i karet.
De tycks trivas utmärkt, är sociala och trevliga, äter allt och lite till med god aptit, växer och frodas och jag misstänker de funderar på att leka då honan börjar bli rejält röd om magen och de kollar in stenar, rötter och andra ytor.
Så hitills plättlätt fisk. Som jag dessutom börjar gilla skarpt så vill ju absolut inte förlora den (hade lite räknat med det från början då alla sagt hur svår den är). Så VAD är det som gör dem så känsliga/vad är de känsliga emot?
Man kan ha tur och få tag i en bra stam (som jag fick häromsistens), men även då är de nog rätt kortlivade, och svåra att få yngel av (inte svåra att få lek av dock). De tenderar att leka ett par gånger, för att se'n tackla av, i alla fall hos mig. Som sagt hade jag ett par häromsistens som verkade rätt tåliga.
De är väl till att börja med inte så jättetåliga, men tack vare sina färger, och sin modesta storlek, så är de ändå populära, och odlas därför i stora mängder, förmodligen utan en tanke på bra gener och så vidare.
De hålls, och trivs, bäst i lågt pH, jag antar att svartvatten är det bästa. Och även om de kan vara rätt bjäbbiga av sig, så bör de nog inte gå med för buffligt och stökigt sällskap.
Fast vad är det som de brukar reagera på? Lågt pH, svartvatten osv är det många fiskar som trivs bäst i. Samma fiskar som trivs finfint hos mig med högt pH osv.
Men är det så att fjärilar är extra känsliga mot t ex nitrit eller nitrat eller nåt annat och reagerar tidigare än andra fiskar. Eller är de inte så känsliga för vattenvärden osv egentligen utan mer känsliga i meningen att de kan dö hipp som happ och knall och fall utan anledning?
(De går med unga skalarer, neontetror, corydoras, siamensis och ancistrus.)
De är nog känsliga rent allmänt, men störst chans har man nog att de ska leva hyfsat länge, om man följer vissa riktlinjer (inte för högt pH, inte för låg temp, och så vidare). Om de är extra känsliga för nitrit vet jag inte, det är ju skadligt för fiskar rent allmänt. Jag tror som sagt att en stor del i det är att man ska ha tur och få en bra linje.
Se'n tror jag inte att de lever mer än ett par år oavsett, de blir nog helt enkelt inte äldre än så.
Jag tror de kan vara som känsligast i början, tyvärr har man odlat lite för hårt på dem och för att snabbt få upp fisken i bra storlek ger man den "optimala" förhållande, många gånger med antibiotika i vattnet, vilket gör att de aldrig har utsatts för sjukdomar innan de kommer till våra akvarium. Det tillsammans med stressen att transporters brukar resultera i att många faller bort inom bara någon vecka.
Sen verkar de vara ganska känsliga för stress också, om de går tillsammans med lite tuffare fiskar, jag har t.ex. varit med om en hane som var kung i ett stort akvarium men som dog utan förvarning direkt efter att han hade haft en kull med yngel. Ett annat problem är att de magrar av väldigt lätt, speciellt om de hela tiden behöver strida lite för att hålla sin position i akvariet, eller att de har någon parasit i magen som gör att de inte lyckas hålla vikten oavsett hur bra mat de får.
Men det finns absolut de som lever längre än en begränsad period, jag hade en hona som blev dryga två år och som var i fint skick och fick frisimmande yngel ett flertal gånger innan hon gick bort.
Shepard och LS10 - tack för svar. Det är alltså bara att fortsätta som vanligt/innan, och hålla tummarna då =)
(pH har jag valt att låta ligga där det ligger, det är otroligt stabilt där och fiskarna, både de som "ska" gilla högre pH och de som inte ska det, verkar må bättre än när jag försöker sänka det och det blir aningens svajigt)
De tycks lugna och trygga där de går nu, är först framme vid mat, och de fiskar som är mest sociala (jag skulle nog kunna "klappa" dem om jag provade). Så förhoppningsvis ska inte stress påverka förrän möjligen efter de lekt. Kniper det får de flytta till egen kuppe då.
Gjort det nu, tack för tipset. Fast det svarade inte på varför de är känsliga den heller. Man kanske inte vet helt enkelt =)
Däremot så inredningsmässigt har ju mina det som rek av Mats i inlägget, och det är ju bra.
Jag tror inte riktigt att vi kan "pinpointa" exakt vad det är som gör att många Fjärilsciklider snabbt dukar under, ofta får hih och popeye. Det finns en teori att Fjärilsciklider idag är ganska hårt odlade, på ett sådant sätt att rom och yngel tas från föräldrarna för tidigt och att detta gör att till exempel föräldrarnas prägling på ynglen blir lidande. Om detta innebär att fjärilarna blir mer mottagliga för diverse sjukdomar är svårt att säga...
Det är också så att fjärilar även förr i tiden verkade vara ganska kinkiga, men faktum är att jag personligen inte minns några egentliga problem med fjärilar, på den gamla goda tiden. Idag däremot verkar det värre.
För att lyckas med fjärilar, tror jag man måste arbeta med dom lite; miljö, temperatur och vattenparametrar. Sedan har deras gruppstruktur stor inverkan.
Ofta köper man en hona och en hane, dessa brukar dra igång en lek, i stort sett direkt, och allt verkar toppen. Sedan kommer tyvärr ofta ett läge där honan eller hanen blir underdånig, och den andra väldigt aggressiv. Detta har med deras säsongsbeteende att göra, och det faktum att de går i lek- och viloperioder. Under viloperioderna drar de sig undan och ingår i lösa grupper, då letande efter mat o.s.v. är det gällande. Under denna tid kan andra i gruppen leta upp revir och leka, på så sätt hålls en pågående balans mellan lekande och vilande par. Är det alltså en större grupp i karet kommer även parbildningarna att bli starkare, och det tyvärr alltför ofta förekommande jagandet mellan hona och hane uppstår inte lika lätt.
När ett par går ensamt i ett kar uppstår ofta obalans, speciellt i viloperioden. Hanen eller honan jagar då den andra intensivt. Detta medför stress och otrivsel, motståndskraften sänks och, vips, har dom dragit på sig sjukdomar.
Fler har redan spekulerat så jag kan ju fortsätta spekulerandet genom att säga att det nog inte finns något bra svar:p
Som shepard skriver ovan så handlar det nog mest om att ha tur och få tag på en bra stam vilket nog söllan har att göra med att de har odlats väldigt hårt. Jag vet t.ex. superseriösa svenska odlare som har bra avelsmaterial och inte kör stenhårt men lika förbaskat så är ynglen de säljer rätt känsliga. Samtidigt så har det hänt att hårt odlade i Asien är hur tåliga som helst. Så det finns ingen garanti utan man måste ha tur.
pH tror jag är rätt oväsentligt (i alla fall för odlade exemplar) eftersom många som odlar dem faktiskt gör det i neutralt till svagt basiskt vatten.
Sedan är det också helt klart en naturligt kortlivad art (i likhet med flera apisto)
Mats - intressant där. Jag har googlat och där verkar det som att två (eller fler) par leder till tjafs, om man inte har ett väldans stort kar. Mitt är ju 180 liter (1 m långt, ett Juwel Rio 180) så jag vågade inte testa med mer än ett par. Skulle gärna haft en liten grupp, men fått nog av fiskar som flippar ur och blir tokaggressiva (hej paletterna...) och måste evakueras, och fattade det när jag läste som det är att be om problem att försöka ha flera par i mitt kar. Men det du säger låter ju nästan tvärtom?
Än har ju fjärilarna varit väldigt sams, och cruisar runt i bredd för det mesta. Inte lekt än, men jag tror inte riktigt de är könsmogna (?). Honan blir dock rödare och rödare om buken, så det står väl inte på. Yngel förväntar jag mig inte, jag har läst om hur dåliga på att dra upp yngel de är och jag tänker inte försöka hjälpa dem heller. Får de yngel så får de, får de inga så får de inte (det finns ju gott om yngelätare i karet med, så oddsen är små hur som hur), de går ju för de är fina att titta på och inte för att yngla av sig.
Men har jag tolkat dig rätt Mats om du menar att jag borde idealiskt ha fler fjärilar? Hur många då? (Kan kasta ut skalarerna och skaffa fler fjärilar, väldigt gärna. Då blir det fjärilar, kardinaltetror, siamensis, corys, ottosar och ancistrus i karet).
Tillägg: Om man bara har ett par, och det blir gruff efter leken. Kan man plocka ur den ena (vilken i så fall) till ett annat kar ett tag, och sen sätta tillbaka - eller blir det bara knas av alltihop ändå då?
De som klarat sig längst och bäst här hemma var när jag pga av akut platsbrist kastade i dem i mitt 720. Där fick de den space de behövde för att inte jaga skiten ur varandra. Så jag tror mycket på terorin att vi håller dem i för små kar då de egentligen är ganska buffliga och lätt mobbar ut sen svagaste till ingen är kvar.
Ja, det är ju som Kjell säger, väldigt svårt att säga exakt varför fjärilarna är som dom är. Det handlar nog till viss del om att ha lite tur.
Alexia, jag kan bara berätta om hur det varit för min del med fjärilar, och det har alltid funkat bäst i större kar typ några hundra liter och uppåt, ganska lågt ph och temp runt 28-29 grader - en grupp på sex st. och uppåt.
Jag har prövat i mindre kar, runt 100 liter, med enstaka par, eller kanske två. Men, det har oftast slutat i jagande och sjukdomar.
Jag har inte någon koll på vilka problem odlare har haft genom åren, men bäst resultat fick jag (som vanlig amatörakvarist) förr i tiden, för styvt 25-30 år sedan. Då uppfattade jag inte fjärilar som direkt känsliga, utan de kunde leka och gå med yngel ganska många gånger innan de dog av.
Om man nu ändå vill ta sig an Fjärilsciklider kan det ju vara bra att ta sig en funderare på hur de fungerar i det vilda (även om det inte är applicerbart på odlade exemplar..?) och bygga de miljöer med täta buskage och några öppna sandplättar, pinnar, röttter o.dyl. som de vill ha, och försöka med en grupp istället för enstaka par.
De fiskar du räknar upp skall nog gå bra att ha med fjärilar, även scalarer, men tänk på att det möjligtvis kan bli lite trångt. :)
Jo det var av utrymmesskäl jag menade att skalarerna kan åka ut till förmån för mer fjärilar, om det bästa är att ha fler fjärilar? (Känns som du undvek ta riktig ställning där ;P) Men 180 liter är ju inte "ett par hundra liter och uppåt"..
Jag är vansinnigt förtjust i rötter, vilket innebär att jag proppar ner så många sådana jag får plats med i mina kar. Dessutom gillar jag rötter med håligheter och grejer i, och spretiga diton. Bygger gärna även på höjden med rötter. Sen tycker jag om massor med växter. Så rent så trivs nog jag och fjärilar utmärkt ihop.
Det här är en skitdålig bild eftersom jag nyss varit där och rivit runt en hel massa. Dessutom har jag kastat ut en massa växter - det är därför det är väldigt tomt i ena änden av karet, som ska vara lika bevuxet (men med andra sorter) som andra änden.
Th om spikbladen (delvis utanför i bild/delvis dolda av spikblad) står en ihålig rot från botten till strax ovanför vattenytan. Innehåller både hål rakt igenom samt små grottor osv (sådana struntar väl fjärilar i, men ancistrus tycker om). Även roten som ligger mellan spikbladen och red moor-roten innehåller håligheter och stora skrevor.
Fjärilarna hänger gärna i spikbladen, eller strax bakom (mellan roten som står upp och pumpen), eller cruisar runt i red moor roten, samt går en hel del och plockar på botten eller leker i utblåser. Så, de verkar tycka att hela akvariet duger? (Trots att det är alldeles för lite växter i ena änden efter möbleringen).
Sen den bilden togs har spikbladet ansats lite, och jag har satt in ett extra innerfilter i hörnet bakom red moor-roten.
Något, förutom invänta att växtligheten tar sig, som borde/skulle kunna göras?
Nja, jag undvek inte, men missade nog lite. Du kan ha åtminstone två par i karet.
När jag snackar om större grupper, på typ sex till åtta och uppåt så är det lite större kar, och att man liksom optimerar inredning och miljö.
Lycka till med dina fjärilar! Ditt kar ser jättefint ut och det finns nog massor av bra ställen för några fjärilar att göra sin grej. :)
@Mats: Ett stycke troligen korkad fråga: Om man vill ha en grupp med fjärilar istället för ett ensamt par för att minimera risken för det beteende du beskriver så antar jag att det är viktigt att individerna i gruppen är av samma sort? Finns ju några varianter på arten som tex Gul och Electric Blue.
Fråga två: Om man vill ha tex sex individer bör man då ha tre par eller är det det totala antalet individer som är det viktiga?
@Mats: Ett stycke troligen korkad fråga: Om man vill ha en grupp med fjärilar istället för ett ensamt par för att minimera risken för det beteende du beskriver så antar jag att det är viktigt att individerna i gruppen är av samma sort? Finns ju några varianter på arten som tex Gul och Electric Blue.
Fråga två: Om man vill ha tex sex individer bör man då ha tre par eller är det det totala antalet individer som är det viktiga?
Jag tror inte det spelar större roll vilka av varianterna man kör ihop; vanlig med odlingsvarianterna. Jag har haft dom alla vid olika tillfällen, men inte ihop - så jag säger detta med viss reservation.
En riktigt god fjärilsperiod upplevde jag med tre par i ett 600-litare. Detta var innan jag hade blivit medlem på Zoopet, så jag har inga bilder eller filmer från detta kar med fjärilsparen. Där gick dessa par en ganska lång tid, alla par lekte och fick yngel i olika omgångar.
Så, jag har av någon anledning alltid köpt jämt antal av könen. Skall man köra på en grupp med större antal än 10 kanske könsfördelningen inte spelar så stor roll. Jag har inte haft så stora grupper, men däremot sett kar med betydligt fler.
När man ser ordentligt inredda kar med en fjärilsgrupp på kanske 10-15 stycken, så märker man verkligen hur annorlunda de beter sig jämfört med hur det brukar gå till med endast ett eller två par.
:)
Jag skulle inte skrivit något om hur sams mina var. De har avbrutit lekförberedelserna och hanen ägnar sig åt att jaga honan runt karet.. :S
Mmmm... om nu det beteendet fortsätter finns det stor risk att den jagade snart tappar sugen, blir stressad och underkuvad - tappar motståndskraft, och troligtvis blir sjuk.
Här får man då se till att ha tillräckligt med plats i karet för en större grupp - eller om jagandet blir väldigt intensivt, att man iordningställer ett vilokar för den jagade, och kollar om man kan släppa ihop dom vid ett senare tillfälle.
Varför de gör på detta sätt beror på att honan och hanen inte är i samma fas just nu. Den jagade vill inte bilda par och leka, och den andra är inställd på att vakta revir. Hade nu karet varit tillräckligt stort för en större grupp, hade den jagade kunnat ansluta sig till den "vilande" gruppen, och kanske någon lekvillig hona eller hane hade tagit sig an den aggressiva revirhållaren, för parbildning och lek - förutsatt att förutsättningarna i karet är dom rätta.
:)
Jag tror inte det spelar större roll vilka av varianterna man kör ihop; vanlig med odlingsvarianterna. Jag har haft dom alla vid olika tillfällen, men inte ihop - så jag säger detta med viss reservation.
En riktigt god fjärilsperiod upplevde jag med tre par i ett 600-litare. Detta var innan jag hade blivit medlem på Zoopet, så jag har inga bilder eller filmer från detta kar med fjärilsparen. Där gick dessa par en ganska lång tid, alla par lekte och fick yngel i olika omgångar.
Så, jag har av någon anledning alltid köpt jämt antal av könen. Skall man köra på en grupp med större antal än 10 kanske könsfördelningen inte spelar så stor roll. Jag har inte haft så stora grupper, men däremot sett kar med betydligt fler.
När man ser ordentligt inredda kar med en fjärilsgrupp på kanske 10-15 stycken, så märker man verkligen hur annorlunda de beter sig jämfört med hur det brukar gå till med endast ett eller två par.
:)
OK, tack för att du tog dig tiden att svara, ha en fortsatt bra dag!
Mats - jo jag räknade ut att honan ändrat sig och inte alls är lika sugen på att leka som hanen är. Lite fundersam varför hon ändrat sig bara, men vid närmare eftertanke kanske han inte dög när allt kom till kritan ;)
Jag kan ta ut henne om det behövs, men tänkte ge det någon dag. Hon är helt färglös när han jagar henne och viker ihop fenorna helt men de perioder han lämnar henne ifred kommer färgen tillbaka nästan direkt, och hon står inte och trycker utan cruisar runt (vilket alla gånger inte är helt lyckat då hanen får syn på henne). Hon gömmer sig inte heller när han jagar utan mer flyr runt tills han slutar. Äter med god aptit osv. Så tänkte ge det någon dag lugnar det inte ner sig så får jag ta ur henne så hon inte blir ihjälstressad.
Kan jaktbeteendet minska av ett par till eller kan det bli flera mot en mobbning då? Tänker att ett till par gör att hanen har en rival att hålla ögonen på, alldeles oavsett hur parbildningen blir eller inte blir?
Mats - jo jag räknade ut att honan ändrat sig och inte alls är lika sugen på att leka som hanen är. Lite fundersam varför hon ändrat sig bara, men vid närmare eftertanke kanske han inte dög när allt kom till kritan ;)
Jag kan ta ut henne om det behövs, men tänkte ge det någon dag. Hon är helt färglös när han jagar henne och viker ihop fenorna helt men de perioder han lämnar henne ifred kommer färgen tillbaka nästan direkt, och hon står inte och trycker utan cruisar runt (vilket alla gånger inte är helt lyckat då hanen får syn på henne). Hon gömmer sig inte heller när han jagar utan mer flyr runt tills han slutar. Äter med god aptit osv. Så tänkte ge det någon dag lugnar det inte ner sig så får jag ta ur henne så hon inte blir ihjälstressad.
Kan jaktbeteendet minska av ett par till eller kan det bli flera mot en mobbning då? Tänker att ett till par gör att hanen har en rival att hålla ögonen på, alldeles oavsett hur parbildningen blir eller inte blir?
Förresten, enorm tillgång med all din kunskap Mats - och tacksam att du delar med dig av den!
Ja, du beskriver nu själv - tydligt och bra - exakt hur det går till när en "jagaperiod" börjar. Får hanen hålla på så här ett tag till så tröttnar honan snart och börjar krokna.
Detta beteende har inget att göra med att dom "ändrar sig, eller att den andra inte dög", utan här talar vi om två fiskar som, i detta nu - i ditt kar, inte är i fas.
Det är ingen idé att fylla på med fler fjärilar nu, för de du tillsätter kommer inte att hinna etablera sig i karet - hanen kommer att jaga även dessa.
Vill du ha en lite större grupp i karet så ta ur dom två du redan har nu och låt dom gå på varsit håll (i olika kar eller behållare), några timmar, eller någon dag. Introducera sedan hela gruppen, tillsammans i karet. Då får alla en chans att etablera sig i karet.
Det är otroligt svårt, om inte omöjligt, att säga hur det skall, eller kommer att gå i sådana här situationer. Det finns inga exakta regler, bara antaganden.
Men, för nu - låt det vara några dagar och se hur det utvecklar sig med dessa två.
:)
Jo, att hon ändrat sig var mer skämtsamt, även om grundfunderingen kvarstår - varför de verkade börja leka men honan plötsligt inte är mer på noterna längre även fast hon verkade vara det innan. Hon har ju haft knallröd buk och de har putsat tillsammans på stenar och rötter osv. Så jag hade förväntat mig att de tänkte leka, och var efter det du berättat beredd på att hanen skulle kunna jaga henne efteråt. Men inte riktigt att lekförberedelserna (som jag tolkar det som?) skulle avbrytas.
Jag håller på och pillar ihop 45 literskaret här ikväll dock, just in case. Ifall jag måste rädda henne innan fredag. From fredag kan jag bara flytta över henne till 125 l, men där går just nu paletterna med yngel, och de skulle nog ta död på henne om något.
Låter bra att man kan prova sätta ihop dem igen senare, och tack för tipset om hur man kan etablera ett par till på bästa sätt. Om man gör det så som du beskriver - är det i teorin bättre chans honan slipper bli jagad då eller är det ungefär samma odds som om "bara" de här två får gå?
Ska slänga i lite mer växter, kan ta ur dem sen när det som ska växa upp har kommit upp. Men kanske kan skapa lite mer out of sight - out of mind på det sättet.
Ett par Gula och ett par Blue Electric som nu får gå tillsammans med det existerande paret "vanliga". Förälskade mig direkt i hur de passade in i mitt kar ihop med övriga fiskar och växter, rör sig så skönt i djungeln av valisneria så jag kunde inte låta bli
Alexia, jag skall se om jag kan förklara lite mer ingående.
Microgeophagus ramirezi, Fjärilscikliden finns naturligt i låglänta områden runt Orinocofloden i Venezuela och i Rio Meta- och Rio Apure-floderna i Venezuela och Colombia. De brukar finnas i grunt vatten, bäckar och laguner som har ett väldigt surt och mjukt vatten, lågt ph. Här kan temperaturer på runt 30°C och ännu varmare vara vanligt. Miljön i dessa trögflytande vatten består ofta av fin, lerig sand och massor av tät låg växtlighet.
Kolla på filmen så får du ett hum om hur det kan se ut.
" target="_blank">
Här lever Fjärilscikliden i stora, löst sammanhållna grupper - inte stim - och de uppehåller sig gärna i den täta växtligheten.
Bland växterna, men också ute på de öppna sandplättarna finner de sin föda, och går där och plockar till sig vad de kan hitta i matväg.
För att nu beskriva ett beteende i väldigt enkla och korta ordalag så kan man säga att: när tiden är inne för skapande av revir, och senare lek, visar hanarna och honorna upp sig för varandra - de mäter sig, stöter och blöter och så blir det till slut ett par som kommer i lek.
Detta par har nu stora områden att välja på. Både honan och hanen tar ett gemensamt revir, mutar in det, och försvarar det intensivt. Andra Fjärilsciklider (och givetvis andra fiskar) håller sig undan attackerna - för det finns, som sagt, stora ytor att falla undan på.
Leken fullbordas och yngelvården sätter igång. Som jag har förstått det så verkar Fjärilscikliden bilda par som är bestående - men jag är osäker på detta, så det får bli ett antagande.
När yngelvårdandet är färdigt och ynglen har spridits, och klarar sig själv, så går föräldrarna in i en "icke-lek-period", av naturliga skäl. Troligtvis har paret etablerat sig som par och håller ihop, men får nu ett mer gruppliknande beteende där inte revirhävdande och aggressivitet är rådande, utan en period av ätande och vilande infinner sig, tills nästa period av revirhållande och lek.
Så här upprepas cykeln, om och om igen.
Ungefär såhär, och enkelt beskrivet kan Fjärisciklidens liv te sig.
Nu flyttar vi över detta till att ha Fjärilsciklider i ett akvarium av normal storlek.
Vi är sugna på Fjärilsciklider och inreder ett kar efter bästa förmåga; sand, lite sten, några växter - kanske en rot och lite pinnar och småkrafs. Gott så!
Vi går ner till zooaffären och kollar vad som erbjuds - jo, men se, där är ett kar med nyss inkomna Fjärilsciklider - kanske 25-30 stycken i ett kar. Vi ser att några av dom har börjat färga ut - ett presumtivt par där, och i andra änden av karet ett annat färgsprakande par som tycks vara på gång. Det här ser bra ut, och vi bestämmer oss för att plocka hem just det där fantastiskt fina paret som håller på i ena hörnan av affärens visningskar. Så, i med paret i en påse och hem till det väntande Fjärilsciklidkaret.
När en stor grupp Fjärilsciklider hamnar i en ny miljö (vi är fortfarande kvar i affären) så "triggas" ofta ett lekbeteende, och de sätter igång löst byggda relationer, pytterevir - och ibland även lekar i affärens visningskar. Fjärilscikliden har den egenheten att de kan gräva en grop i finare sand och faktiskt lägga äggen i sanden (fungerar bättre om sanden är lerig, och hårt sammanpressad - men då tar vi beteendet till det vilda...).
Nu är vi hemma med påsen och fjärilarna skall i karet. En stunds ikoppning och saken är biff!
Ett vanligt scenario är nu detta: zooaffärsbeteendet följer med - ytterligare en ny miljö, klart bättre än den i affären - här finns växter, pinnar, sten, rötter och växter också - Goody!
Både honan och hanen - för vi har ju valt ut två praktexemplar - verkar acklimatisera sig snabbt och det finns inga anda jädrans Fjärilsciklider i närheten, så en snabb lek uppstår.
Har vi flyt nu så är karet väl inkört, väl förberett och kanske finns det lite fisk här och var som fjärilarna kan jaga undan. I en del fall kan ett par gå i ett nomalstort kar, och faktiskt uppehålla en fin balans - det finns massor av berättelser om detta.
Men, i de flesta fall leker det nyinköpta paret, rommen äts upp eller förstörs av andra anledningar... I ditt fall, Alexia, med dina Fjärilsciklider, avbryts lekbeteendet av någon anledning - någon obalans, någon störning... mycket svårt att orda om vad..?
Nåväl, vi säger att det nyinköpta paret ändå får till en lek och kanske kommmer så långt att äggen till och med kläcks, men det blir inget av det hela
(här skall vi kanske ändå väga in vattenparametrar, temperatur och miljö - vilket många bortser ifrån), vad händer då? Jo, lekbeteendet stannar av - det blev inga yngel, det blev ingen förlängning i beteendemönstret med yngelvård och hållande av revir...
I detta skede har ofta hanen ett övergripande revirbeteende, det är han som håller koll och ordning på omgivningarna. Honan har plötsligt förlorat sin status som matriark, och har ingenting att längre "hålla revir för".
Honan blir automatiskt någon som "inte längre har i reviret att göra"!
Jagandet sätter igång - och vi ser ett klassiskt Fjärilsciklid-scenario, som jag tror alla av oss som har haft eller har Fjärilsciklider har upplevt.
Hade detta scenario utspelats i naturen kunde honan smita iväg och klara sig undan - i akvariet är det inte lika enkelt.
Omvänt kan vi se att en hona kan bli alldeles rabiat och börja jaga och kuva en hane - varför då undrar man? Svaret är enkelt: om paret är ensamt i karet har hanen inga omgivande rivaler (i form av Fjärilsciklider eller annan fisk) och han förlorar då sin status som revirhållare.
Kan man påverka detta, i ett normalt kar, med ett eller två par? Nej, det är svårt att upphålla en balans mellan så få fiskar. Det går helt enkelt inte att säga att: "om man släpper i två till, till ett redan befintligt "par" - så löser sig det hela.
Det går inte att förutse hur utkomsten av ett par, två par eller fler kommer att utkristallisera sig - har man tur funkar det, har man oflyt så blir det skit av det...
Nu vet jag att många anser att; odlade fjärilar är okänsliga för vattenvärden, miljö o.s.v. Det är bara att ösa på, så löser det sig. Om det hade varit på det sättet tror jag inte vi hade haft så många frågor (och problem) med våra vackra fjärilar, som vi ser, hör och läser om, speciellt här på zoopet.
:)
Den filmen har jag faktiskt sett, mycket fascinerande. Och tankeväckande - även om jag drar gränsen vid att förvandla akvariet till "sumpmark", jag vill ju kunna njuta av åsynen av fiskarna med.
Tusen tack för ditt enormt bra svar i övrigt, och att du tog dig tid att plita ner det. Gjorde att en del polletter föll på plats och en del "Aha!". Men hmm, inte blev det lättare hur jag 'bäst' ska göra nu då. Förutom då ge upp det här med fjärilar vilket inte känns så lockande för stunden.
Alexia, ibland får man väga för och emot för att kanske lyckas ;)
//Inger
Du menar väga sumpakavrium med fjärilar mot att ha ett akvarium som är något att titta på? Eller var det något annat du tänkte med väga för- och emot med?
Jag skulle absolut kunna ha ETT akvarium fjärilsinrett, och de andra tittvänliga. Men i nuläget skulle det innebära ett inköp av ett nytt för att hålla fjärilar i och det har jag varken plats eller råd med just nu. Och att ställa om t ex 125 litaren till fjärilsvänligt skulle jag absolut kunna tänka mig - men det hjälper ju knappast då 125 liter lär vara för litet ändå.
Nyfiken fråga, som är mest bara för nyfikenheten och inte att jag tänkt ha så. Men vad händer om man har en grupp fjärilshonor, enbart?
En del jagande och gnabbande förmodligen. Och kanske nå't "par" skulle bildas, det händer rätt ofta att två ciklidhonor bildar "par" och lägger ägg tillsammans, men det blir ju så klart inget av det.
Alexia, jag skall se om jag kan förklara lite mer ingående.
Microgeophagus ramirezi, Fjärilscikliden finns naturligt i låglänta områden runt Orinocofloden i Venezuela och i Rio Meta- och Rio Apure-floderna i Venezuela och Colombia. De brukar finnas i grunt vatten, bäckar och laguner som har ett väldigt surt och mjukt vatten, lågt ph. Här kan temperaturer på runt 30°C och ännu varmare vara vanligt. Miljön i dessa trögflytande vatten består ofta av fin, lerig sand och massor av tät låg växtlighet.
Kolla på filmen så får du ett hum om hur det kan se ut.
" target="_blank">
Här lever Fjärilscikliden i stora, löst sammanhållna grupper - inte stim - och de uppehåller sig gärna i den täta växtligheten.
Bland växterna, men också ute på de öppna sandplättarna finner de sin föda, och går där och plockar till sig vad de kan hitta i matväg.
För att nu beskriva ett beteende i väldigt enkla och korta ordalag så kan man säga att: när tiden är inne för skapande av revir, och senare lek, visar hanarna och honorna upp sig för varandra - de mäter sig, stöter och blöter och så blir det till slut ett par som kommer i lek.
Detta par har nu stora områden att välja på. Både honan och hanen tar ett gemensamt revir, mutar in det, och försvarar det intensivt. Andra Fjärilsciklider (och givetvis andra fiskar) håller sig undan attackerna - för det finns, som sagt, stora ytor att falla undan på.
Leken fullbordas och yngelvården sätter igång. Som jag har förstått det så verkar Fjärilscikliden bilda par som är bestående - men jag är osäker på detta, så det får bli ett antagande.
När yngelvårdandet är färdigt och ynglen har spridits, och klarar sig själv, så går föräldrarna in i en "icke-lek-period", av naturliga skäl. Troligtvis har paret etablerat sig som par och håller ihop, men får nu ett mer gruppliknande beteende där inte revirhävdande och aggressivitet är rådande, utan en period av ätande och vilande infinner sig, tills nästa period av revirhållande och lek.
Så här upprepas cykeln, om och om igen.
Ungefär såhär, och enkelt beskrivet kan Fjärisciklidens liv te sig.
Nu flyttar vi över detta till att ha Fjärilsciklider i ett akvarium av normal storlek.
Vi är sugna på Fjärilsciklider och inreder ett kar efter bästa förmåga; sand, lite sten, några växter - kanske en rot och lite pinnar och småkrafs. Gott så!
Vi går ner till zooaffären och kollar vad som erbjuds - jo, men se, där är ett kar med nyss inkomna Fjärilsciklider - kanske 25-30 stycken i ett kar. Vi ser att några av dom har börjat färga ut - ett presumtivt par där, och i andra änden av karet ett annat färgsprakande par som tycks vara på gång. Det här ser bra ut, och vi bestämmer oss för att plocka hem just det där fantastiskt fina paret som håller på i ena hörnan av affärens visningskar. Så, i med paret i en påse och hem till det väntande Fjärilsciklidkaret.
När en stor grupp Fjärilsciklider hamnar i en ny miljö (vi är fortfarande kvar i affären) så "triggas" ofta ett lekbeteende, och de sätter igång löst byggda relationer, pytterevir - och ibland även lekar i affärens visningskar. Fjärilscikliden har den egenheten att de kan gräva en grop i finare sand och faktiskt lägga äggen i sanden (fungerar bättre om sanden är lerig, och hårt sammanpressad - men då tar vi beteendet till det vilda...).
Nu är vi hemma med påsen och fjärilarna skall i karet. En stunds ikoppning och saken är biff!
Ett vanligt scenario är nu detta: zooaffärsbeteendet följer med - ytterligare en ny miljö, klart bättre än den i affären - här finns växter, pinnar, sten, rötter och växter också - Goody!
Både honan och hanen - för vi har ju valt ut två praktexemplar - verkar acklimatisera sig snabbt och det finns inga anda jädrans Fjärilsciklider i närheten, så en snabb lek uppstår.
Har vi flyt nu så är karet väl inkört, väl förberett och kanske finns det lite fisk här och var som fjärilarna kan jaga undan. I en del fall kan ett par gå i ett nomalstort kar, och faktiskt uppehålla en fin balans - det finns massor av berättelser om detta.
Men, i de flesta fall leker det nyinköpta paret, rommen äts upp eller förstörs av andra anledningar... I ditt fall, Alexia, med dina Fjärilsciklider, avbryts lekbeteendet av någon anledning - någon obalans, någon störning... mycket svårt att orda om vad..?
Nåväl, vi säger att det nyinköpta paret ändå får till en lek och kanske kommmer så långt att äggen till och med kläcks, men det blir inget av det hela
(här skall vi kanske ändå väga in vattenparametrar, temperatur och miljö - vilket många bortser ifrån), vad händer då? Jo, lekbeteendet stannar av - det blev inga yngel, det blev ingen förlängning i beteendemönstret med yngelvård och hållande av revir...
I detta skede har ofta hanen ett övergripande revirbeteende, det är han som håller koll och ordning på omgivningarna. Honan har plötsligt förlorat sin status som matriark, och har ingenting att längre "hålla revir för".
Honan blir automatiskt någon som "inte längre har i reviret att göra"!
Jagandet sätter igång - och vi ser ett klassiskt Fjärilsciklid-scenario, som jag tror alla av oss som har haft eller har Fjärilsciklider har upplevt.
Hade detta scenario utspelats i naturen kunde honan smita iväg och klara sig undan - i akvariet är det inte lika enkelt.
Omvänt kan vi se att en hona kan bli alldeles rabiat och börja jaga och kuva en hane - varför då undrar man? Svaret är enkelt: om paret är ensamt i karet har hanen inga omgivande rivaler (i form av Fjärilsciklider eller annan fisk) och han förlorar då sin status som revirhållare.
Kan man påverka detta, i ett normalt kar, med ett eller två par? Nej, det är svårt att upphålla en balans mellan så få fiskar. Det går helt enkelt inte att säga att: "om man släpper i två till, till ett redan befintligt "par" - så löser sig det hela.
Det går inte att förutse hur utkomsten av ett par, två par eller fler kommer att utkristallisera sig - har man tur funkar det, har man oflyt så blir det skit av det...
Nu vet jag att många anser att; odlade fjärilar är okänsliga för vattenvärden, miljö o.s.v. Det är bara att ösa på, så löser det sig. Om det hade varit på det sättet tror jag inte vi hade haft så många frågor (och problem) med våra vackra fjärilar, som vi ser, hör och läser om, speciellt här på zoopet.
:)
Helt underbart förklarat och på ett lättfattat sätt, tack Mats!
Om man skulle hitta en mellanlösning mellan tittvänligt, och fjärilsvänligt - vad skulle man kunna tänka sig då?
Jag är beredd att kasta ut scalarerna ur karet till förmån för fjäril. Kardinaltetrorna gissar jag skulle trivas ganska bra i fjärilsvänligt. Men ancistrus, siamensis och ottosar - skulle de trivas i mer fjärilsvänlig inredning? Corys? (De kan byta kar om så är dock, corysarna).
Om svaret på ovan är ja - vad kan man göra då. Svartvatten? Annat? Som fortfarande gör karet värt att se på dock =)
Siamensis blir rätt stora, och är aktiva, och bör hållas i grupp, så frågan är om de inte stressar fjärilarna en del. Pansarmalarna bör funka, och Otocinclus också. Ancistrus är väl inga problem egentligen, men de kommer nog att kunna äta eventuella fjärilsägg relativt ostörda.
Siamensisarna går i grupp redan, och tycks inte störa fjärilarna alls - men de kanske gör det ändå fast det inte syns utåt? Men fjärilarna kan glatt simma mitt i siamensisstimmet, gå på botten och plocka med dem osv. Och siamensisarna själva är sams med hela världen och bryr sig inte om övriga invånare alls, delar gärna mat etc. Kan gruffa minimalt sinsemellan om bäst platsen att ligga och softa på - men lika ofta ligger de i hög.
Ombytliga fiskar det där... Nu är det fred och honan har återfått färgen och cruisar runt ibredd man hanen. Får se om det består eller om jagandet är tillbaka igen imorgon..
Tja, jag vet inte hur stressade de blir, men jag såg en stor siamensis på kanske 15 cm häromsistens, så de blir ju rätt mycket större än fjärilarna, och med sitt aktiva simsätt, så... Men jag vet som sagt inte.
Då borde jag kunna andas ut, iom att fjärilarna inte tycks bry sig om siamensisarna och siamensisarna inte bryr sig om fjärilarna, samtidigt som de kan simma kors och tvärs utan att bekymra sig om varann.
Ok, ja, rätt stora, men den jag såg häromsistens var större, trodde inte de kunde bli så stora. Men det kanske funkar ändå, siameser är ju inte aggressiva mot andra fiskar, tänkte mer på deras aktiva beteende.
Det verkar inte störa fjärilarna - vad man kan se i alla fall. Sen kan det ju förstås bli helt annorlunda om de leker och/eller har rom/yngel (mot alla odds).
Jag såg några siamensis i ett jättestort kar i väntrummet på ett sjukhus - de var verkligen groteskt stora, får mina att framstå som dvärgar. Så de kan bli riktigt rejäla, men mina tror jag inte blir så mycket större, möjligen tjockare kanske.
Att kasta ut nästan alla andra invånare för att fylla på med fjärilsciklid, kardinaltetror och otocinclus vet jag inte om det egentligen är riktigt klokt. Även om det säkert är en naturlig utveckling, de är beroendeframkallande de små fjärilarna.
Synd bara jag inte fick den kanonfina hona jag ville ha, stod och glodde länge och fastnade för en specifik hona och hane, men honan beslöt sig för att satsa på friheten och hoppade ur håven när den nådde ytan. Tyvärr rakt ner i golvet. Verkade oskadd, men den fick ju gå kvar och en annan fröken följa med hem. Fin hon med, men....
Avdelningen säkert helt vansinniga funderingar - men skulle det kunna fungera med en snäll kampfiskhane i samma kar? 125 l. Ett större stim kardinaltetror, ett fjärilspar, fem otocinclus, 2 ancistrus. Och då ev en snäll kampfiskhane - är det helt kört eller värt att prova? (Han har annat boende han kan återgå till om det skulle visa sig inte fungera, men är det heeelt idiotiskt att ens fundera på det?)
Avdelningen säkert helt vansinniga funderingar - men skulle det kunna fungera med en snäll kampfiskhane i samma kar? 125 l. Ett större stim kardinaltetror, ett fjärilspar, fem otocinclus, 2 ancistrus. Och då ev en snäll kampfiskhane - är det helt kört eller värt att prova? (Han har annat boende han kan återgå till om det skulle visa sig inte fungera, men är det heeelt idiotiskt att ens fundera på det?)
Tja, svårt att veta, kan gå, men kan också resultera i en kampfisk med trasiga fenor, om fjärilarna är lite för på. Du kan ju testa, och flytta honom om det inte går.
Kampfiskar är förvisso territoriella, men är sällan särskilt aggressiva mot andra fiskar än andra kampfiskar. Däremot så är de långsamma, tack vare sina framodlade stora fenor, så revirhävdande fiskar, som ciklider, kan lätt skada kampfiskens fenor.
Jag undrar om jag sabbade nåt nu... Det nya fjärilsparet tror jag endera lekt eller tänker leka, igår höll de vakt inne bland vallisnerian, turades om att vara där. Motade bort alla som kom i närheten. Honan hade lekröret ute, däremot inte hanen.
Idag simmade de runt lite random i karet, men när jag skulle byta ut lite växter (inte vallisen) så var de ettriga som attans på mig och försökte bita mig.. Inte sett några ägg eller nåt men ändå rädd jag förstörde nåt när jag bytte ut växterna?
I andra karet, det första paret, så de har fortsatt hålla sams, men honan började se väldigt mager ut så hon har temporärt flyttat till vilohem för att äta upp sig.
Ni låter som jag brukar störa dem? Hmmpf! ;)
klart de får vara ifred, och fått vara hittills. Men kunde ju inte tänka mig de skulle ta illa upp att jag bytte ut växter i ett helt annat hörn. Men där fick jag.
Nåja nu behöver de bara stå ut med störning från VB och inget annat.
Men kan jag ha stört lek eller sabbat rom eller nåt? Trodde de la det på sten/rot/etc..
Alla fyra fjärilarna lever. Dock går de numera så att två honor går med en hane och en hane går själv. Först inköpta hanen är inte snäll alls med honor, bara jagar och jagar. Provat med två olika honor men nej. Så nu går båda honorna med den senast inköpta hanen som är betydligt mer gentleman.
