Fans jävla skit rent ut sagt...

Jaha, så fick man ett telefonsamtal hemifrån idag när man var på jobbet. Anton, min pojk som är 15 år, 16 i november, var på hälsoundersökning i skolan och där berättade att han drack mycket och hade även mycket utgifter nattetid. Han har även tappat i vikt, så sköterskan blev lite orolig och skickade honom till vårdcentralen, där de tog lite prover på honom.
Det visade sig att han troligen fått diabetes typ1, och blev direkt nerskickad till länssjukhuset i Halmstad där han troligen blir kvar ett par tre veckor.
Jag jobbade eftermiddag idag, så frugan åkte med honom ner och jag fick gå tidigare från jobbet för att ta hand om tösen. I morgon blir det ett byte i Bregottfabriken, så får jag vara med Anton på sjukhuset till på torsdag då mor min tar över.
Gott att man har föräldrar som ställer upp:)!

Det värsta är att man inte vet någonting, och det är faktiskt svårt att hitta bra info på nätet, jag vill ha reda på vad som händer framöver, med både Antons frånvaro från skolan, hemvård, semester osv. men det får jag förhoppningsvis reda på mer om i morgon.

Himla tråkigt att höra, men men trots allt så funkar det ju trots allt bra mycket bättre att leva med diabetes idag (ökade kunskaper) än vad det gjorde för 15-20 år sen.

Du får höra av dig om du undrar över något - inte för att jag vet, men frugan är rätt insatt.

Det lär väl bli en och anna fråga i helgen:). Tack, Kjell!

Så trist, vad jag vet så tar det lite tid att ställa in rätt insulindos.
Har vänner vars dotter fick diabetes typ 1 när hon var 5 år.
Mycket jobb o oro i början speciellt för hon var så ung.
Nu är hon 19 år o allt fungerar alldeles utmärkt.

Ja, "fördelen" vi har är att pojken är snart 16, så den biten bör gå lättare iaf:).

Du kanske inte hittat hit ännu men diabetesförbundet är en av de få patientföreningarna som inte har starka band med industrin:
http://www.diabetes.se/
Här en bra startpunkt som dock Novo står för:
http://www.alltomdiabetes.se/Website/content/default.aspx
Hoppas det går bra

Tråkigt för och för grabben. Dock har ju mycket hänt på området de senaste åren.
Bra skolsköterska som reagerade, ge henne en blomma!

Det är en smärre chock att få ett sådant besked för den det drabbar, men ännu värre för föräldrarna...

Har genom åren träffat ett par små barn (ca 6år gamla) med diabetes. De har tagit det med en axelryckning (till skillnad mot föräldrarna)... och tom tyckte varit kul att visa och demonstrera sin penna och blodsockermätare för klasskompisarna.

Det har aldrig uppstått någon "hemskt" med dessa barn i skolan, men jag erkänner villigt... ibörjan hade jag som vuxen i klassen stenkoll på vara h_n befann sig precis hela tiden.

Nu har jag varit nere hos pojken ett dygn, och han är jäklens duktig på det här. Han tar insulinet och blodsockret själv nu, så det är "bara" att få in rätt dos nu samt all information kvar. Troligen kommer han hem i slutet på nästa vecka:).
Och det är nog så, det är värre för oss vuxna att ens barn drabbas än vad det är för barnet själv att ta in vad allt innebär...

Det värker i hjärtat, när man får ett sånt här besked att ens barn inte mår bra. Ungarna är tuffare än man tror:). Han kommer att leva ett lika bra liv ändå - fast med mycket bättre och nyttigare matvanor - vilket även brukar gynna föräldrarna.:)

Och det gör absolut ingenting, färdriktningen kan jag hålla utan att bulben visar vägen:p...

Tråkigt med grabben och det är hemskt när ens barn drabbas. Men det är ju positivt att det upptäcktes och han nu kommer få hjälp att bli bättre!! Håller tummarna att allt skall gå så smidigt som möjligt för honom och er framöver!

Starkt gjort av sonen att anpassa sig så fort, det är ju en väldigt stor omställning. Hoppas att han inte skäms för sin nya livssituation bara. Det gjorde min styvbror, vilket gjorde att han "fuskade" väldigt mycket. Håller tummarna för att allt går smidigt så att sonen kan fortsätta sitt liv så smidigt och snart som möjligt!

/Nybörjaren

Jag har ju en sextonåring hemma oxå!

Så jag förstår den där knuten nere i magen, hoppas jag slipper den.