Fängelse för smuggling av stenkoraller

Tyvärr så smugglas det in en del koraller i Europa utan Citestillstånd. En del oseriösa exportörer erbjuder sig att bland lagliga koraller gömma olagliga och självklart innebär det att det är mottagaren som åker fast i slutändan. Så skedde nyligen i England https://www.gov.uk/government/news/man-jailed-for-smuggling-coral-and-clams

Men man undrar ju vad myndigheterna gör med de konfiskerade djuren? Vet du mer. Eftersom cites-papper saknas är det väl masslakt som väntar (vilket väl är mer avskyvärt i så fall) eller vad gäller - du vet säkerligen mer än jag om de här frågorna.

Det lär handla om djur på EG bilaga B. När olagliga såna djur påträffas hamnar de normalt i ett rescue-center och sen är det upp till berörda mndigheter att göra vad man vill med dem:

6. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har rätt att sälja de exemplar som upptagits i bilagorna B—D och som har förverkats med stöd av denna förordning, under förutsättning att exemplaren inte på detta sätt direkt återställs till den fysiska eller juridiska person från vilken de förklarades förverkade, eller som deltog i överträdelsen. Dessa exemplar får då behandlas som om de hade förvärvats lagligen.

Fullt möjligt att sälja dem alltså och djuren är då att anse som lagliga framöver. När det gäller bilaga A är det lite mer komplicerat men staten kan utfärda papper på beslagtagna djur, däremot kan de inte hanteras hur som helst sen utan det brukar bli ett papper med restriktioner innebärande t ex att överlåtelse bara får ske efter särskilt godkännande.

En annan sak är att just svenska myndigheter har en dyster historia av att betrakta det bästa sättet att skydda hotade arter i såna här sammanhang som genom att avliva dem. Bland annat hände detta med en stor sändning sköldpaddor som avlivades med en metod som numera är synnerligen förbjuden. Men det är alltså inte så att djuren måste avlivas, det finns vägar att hantera det.

Ett något positivt exempel är de krokodiler som fanns i ett konkursat tropikhus. De var EG bilaga A och alltså försedda med högsta skyddsklass. När djurhållningen skulle avvecklas upptäcktes att krokodilerna saknade papper, hur man nu kunnat visa djur utan papper förstår jag inte men så var det. Det var alltså praktiskt omöjligt att få iväg dem till annan lämplig anläggning.

Jordbruksverket och Länsstyrelsen tyckte inte det var några problem, det är ju bara att avliva dem så är saken klar. Konkursförvaltaren som ju egentligen inte hade nåt ansvar i saken, han skall bara rädda pengar åt fodringsägarna, var dock mer seriös än så, avliva djur på grund av att de är utrotningshotade verkade inte som nån bra ide. Så låg saken i limbo ett tag men plötsligt gick det att lösa. Förvaltaren avsa sig ansvaret för djuren, Länsstyrelsen omhändertog dem och när djuren då var statens egendom gick det att utfärda papper på dem och lagligt få iväg dem till en lämplig anläggning i annat land.

Sånt där går alltså att lösa om man vill. Det tragiska är att Jordbruksverket som utgångspunkt inte vill.

Detta lär även ha förekommit i Sverige, ett tips är att be säljaren skriva det latinska namnet på kvittot eller en kopia på intyget.
Sen förvärras problematiken genom att vissa arter är skyddade i vissa områden där dom är ovanliga medan man får sälja dom från en annan region.

Ytterligare ett par punkter som krånglar till det är allt krångel med att köpa från dom tropiska odlarna, dvs koraller odlade till havs.
Jordbruksverket/eu har gjort det enklare att köpa koraller som plockats från reven än dom hållbart odlade...
Förövrigt så är jag rätt övertygad om att musslorna på bilden kommer från en odlingsanläggning, skleriterna ser för välbevarade ut för att musslan skulle bändats upp ur sitt hål i revet.
Dessa musslor odlas på stor skala för matindustrin då dom är en lokal delikatess, där hämtar hobbyn sina exemplar då man kan välja mellan olika färger och storlekar.
Det är dock väldigt krångligt att få till papper som duger för export till EU.

Det är även på gränsen till omöjligt/överarbetat krångligt att sälja koraller som man odlat i sverige, myndigheterna vill knappt ta i ens ansökan ännu mindre bevilja den. (Detta varierar lite beroende på vart man bor)
Jag har tex den grön/röda korallen på bild i artikeln, men jag kan inte sälja dess avkomma såvida jag förstått myndigheterna korrekt.
Att mina CITES koraller har papper och är lagligt införskaffade räcker inte för att man skall kunna föröka och sälja dom.

//NiXoN

Det stämmer det där med att Cites-listningen gäller för såväl odlade som vildfångade. Tanken med det är väl antar jag är att det oftast är väldigt svårt att veta att just den korallen/musslan/fisken är odlad och då kan inte myndigheterna veta vad som är vad.

Just i detta specifika fall så hade OFI (Ornamnetal Fish International) gått ut med en varning till alla inom branschen om att handla med detta vietnamesiska företag. Detta företag angav i sin marknadsföring att de kunde sätta fel namn på olagliga koraller så att det lättare skulle gå att få dom in i landet.

Jag håller inte med om att det skulle vara omöjligt att handla med förökade koraller, det finns en komplikation men omöjligt är det inte. Det handlar om arter på EG bilaga B och vad som krävs är att man skall visa att de är lagligt förvärvade för att få ha dem. Det kan man inte göra med nån slags statliga papper, det är omöjligt att få såna (med undantag då för lite special som beslagtagna djur). Man skall alltså ha nåt annat och ett kvitto från säljaren där det helst också står att djuren är lagliga duger utmärkt. Detta accepteras av kontrollmyndigheten och är det några problem så skickas problemet i så fall vidare, det finns exempel där djur vandrat genom flera länder och där den svenske köparen gått fri och fått behålla djuren men där en ursprunglig säljare i annat land fått problem.Nå, för de här djuren behöver man alltså nåt slags papper som styrker vem man fått dem ifrån och sen är det lugnt. Gäller alltså många koraller, de flesta papegojor, boaormar, många ödlor osv. Så vad var då problemet? Krånglet finns i artskyddsförordningen 26 § där det sägs att det krävs tillstånd för att handla yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte med arter på bilaga B (och A och en del annat). Yrkesmässigt vet vi vad det är men annars i förvärvssyfte är oklart och har tillämpats på flera olika, mer eller mindre konstiga, sätt. Klart är i alla fall att det inte står att man alltid skall ha tillstånd. Följaktligen finns det nåt slags utrymme för nån liten handel, ingen har motsagt att man skulle få sälja en kull papegojor utan tillstånd t ex. För liten handel, ovisst hur mycket, är det alltså bara att köra på, inga problem alls, ha nåt som styrker var ursprunget kommer ifrån, ta gärna kort på förökning, ge köparna kvitto så de inte får problem.Säljer man mer eller regelbundet däremot så blir det en annan sak, då skall man ha tillstånd. Inga större saker, lite pengar och pappershantering skall till men inte ogörligt. Fungerar utmärkt om man har djuren i garaget, särskild lokal, djurpark, affär osv. Problemet då, det blir när man har det i bostaden. Vissa Länsstyrelser vägrar ge tillstånd till handel i bostad och då blir det ju lite krångligt. Å andra sidan då, bedriver man ändå handel i bostad så är det ytterligt svårt för nån myndighet att göra nåt åt det. Länsstyrelsen får inte tvinga sig in i en bostad för att göra tillsyn på artskydd (men de kan gå in för djurskyddstillsyn) så Länsstyrelsen kan inte göra ett skit. Polisen kan göra husrannsakan men bara om det finns konkreta misstankar och t ex en annons räcker inte för att nå den nivån. Man måste alltså sälja rejält så polisen kan lägga ett ordentligt pussel innan de kan göra nåt.Så egentligen, nej det är inga problem att sälja koraller som man odlat, det är fullt hanterligt bara man tänker sig lite för.Det här handlade alltså om bilaga B. Ungefär samma gäller för EG bilaga A men där tillkommer en massa annat, där måste man ha statliga intyg t ex.

Och vad hände med radbrytningen där? Nå, det får vara som det är.