Ett fantastiskt hopp *ler*

När jag igår kväll satt och slappade i soffan slängde jag som vanligt ett öga på 250-karet och 60-liters karet so mstår brevid soffan. Avståndet mellan det stora och det lilla karet är det kanske ca 30 cm och höjdskillnaden mellan de två är kanske 40 cm. Hoppas ni förstår vad jag menar *ler*. När jag kikade in i det lilla karet fick jag till min förvåning se att ett större malawiyngel simmade omkring som en liten besatt vid en av rutorna. Hmm, det ynglet hörde verkligen inte dit eftersom jag i det karet håller på att dra upp mindre malawiyngel.... Kunde bara konstatera att det stora malawiynglet tagit sats från det stora karet brevid, prickat in det lilla matningshålet som är ca 5*5 cm...Tagit en tur genom luften och 40 cm längre ner prickat in ett utrymmet på ca 7*40 cm.. Hur fantastiskt är inte det?? Helt otroligt att ynglet lyckades med denna bedrift!!!

Har sökt sommarjobb som en besatt nu eftersom arbetsförmedlingens nya rutiner kräver detta. Trots att det inte finns många arbeten jag klarar av (pga av mina kroniska fotbesvär) eller har utbildning till (har ingen utbildning) så söker jag i princip vad som helst. Allt för att jag ska kunna förmedla detta till arbetsförmedlingen om någon vecka..Gör jag inte detta så får man ingen ersättning. Kan inte låta bli att fundera på vad arbetsgivarna man söker till tänker när man söker arbeten man definitift inte egentligen är "berättigad" till...

Just nu liger Linda och sover i sin säng. Hon sa att hon hade ont i huvudet och tog sig några alvedon innan hon gick upp för att vila. Tjejen hon skulle vart med idag ringde i morse och sa att hon glömt av att hon skulle följa med sin pappa (skilda föräldrar ni vet) till deras sommarstuga inte långt härifrån. Det som ibland gör mig lite konfunderad när det gäller vissa av Lindas kompisar är kanske inte kompisarna utan deras föräldrar. Jag menar inte att de är dumma på nåt sätt, inte alls, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara vad jag menar *ler*... När Linda har nån kompis här hela dan..så ser jag till att ingen ska gå hungrig..Även om jag inte hag så mycket mat så kan man alltid hitta på nåt..När Linda i sin tur är borta hos nån kompis (som ständigt äter hos oss) så får hon i sin tur snällt sitta på kompisens rum medans de äter lunch eller middag eller vad det nu är för nåt...Är det jag som är alldeles för snäll eller?

Tycker det är alldeles självklart att dotterns kompis/-ar också får nåt att stoppa i magen när de leker. Om vi ska äta middag frågar vi alltid om kompisen också vill ha, det är inte alltid de vill det men då har man iaf frågat. Vill de inte ha middag så brukar de oftast ta emot nån frukt. Och det brukar funkar likadant när dottern är hos sina kompisar så jag antar att det är ett normalt socialt beteende att bjuda barnens kompisar till matbordet :D

En av mina odessabarber hade inte lika tur (skicklighet?) som dina yngel, den hoppade ut genom matningshålet men nedanför fanns bara det tomma trägolvet... den såg ut som ett torrt löv när jag hittade den.

Måste säga att även om jag inte har barn så har mina föräldrar alltid med låtit våra kompisar eller i alla fall frågat om de velat ha mat hos oss. Även om det inte gäller middag så får de jämt något att äta hos.

Jag håller med hasse att det borde man fråga. Även om jag själv har suttit på rummet och väntat på kompisar när de har ätit.

Men fy!! Vad upprörd jag blir!! Det är väl klart att man dukar en extra plats vid bordet när barnen har kompis hemma??? Det gör jag i alla fall, kan inte tänka mig att lämna tillbaka barnen till föräldrarna med vetskapen om att vi ätit men inte hon... Du är fullt normal i ditt tänkande!!! Men de borde få sig en tankeställare de där föräldrarna!!!