Hej!
Jag har läst lite överallt att många akvarister slutar inom ett år av olika anledningar. Jag har varit mer eller mindre (mest mindre) duktig akvarist i snart exakt ett år.
De första kanske sju-åtta månaderna var rätt intensiva med massor utav läsning, andra inköp och givetvis massor utav medicin till fiskarna...
Det var inte för än jag skulle skänka bort ett helt akvarium med fisk som jag verkligen förstod det där med vikten utav mat. Jag hade fisken temporärt i en plastlåda i två veckor utan matning och de magrade inte ens. Ni kan ju gissa hur botten såg ut...
Till er som inte riktigt vet hur mycket mat en fisk skall ha... stoppa fisken i någon låda utan bottenmaterial och efter ett par dagar titta skiten som lagt sig där... Man får sig en funderare.
nåväl,
Kort därefter satte jag in frigolitbakgrunden som jag blev mycket nöjd med. Man kan säga att jag gjorde en "varmstart" utan akvariet och nu under våren har jag inte haft ett enda problem med akvarierna. Jag har liksom kommit in i någon form av rutin där vattenbyten/matning och kontroll utav vattenvärdena sker helt automatiskt.
På sätt och vis känns det skönt att man är på rätt väg, men samtidigt känns det tråkigt. Jag funderade på ifall om det var så att mitt 200L kar var för litet, men nej det tror jag inte, det är något som fattas med hobbyn, den där lilla extra kryddan. Innan hade jag den glöden för mina kar, målet var att ha friska fiskar. Det känner jag att jag kommer lyckas med så att säga. Men vad nu?
Någon specialisering är väl något naturligt steg efter detta känns det som eller? Biotopakvarie och allt vad det heter. Men det känns ändå inte riktigt rätt.
Iofs, nu har jag bara hållt på i ett år och ni lite mer erfarna där ute kommer säga -"vänta bara en vacker dag när du kommer hem så flyter varenda fisk på magen" -och så är cirkusen igång igen...
Men det tror jag knappast.
Är det någon som varit i samma situation? Är det någon som känner igen sig? Måste man ha ett mål med hobbyn? Eller har jag missuppfattat saker och ting?
mvh
Jonas
mvh
Jonas
