Vad menar du med mellantuff? jag vill ej ha krigsfiskar den får vara mesig om den vill :P så länge den ej attackerar dem andra , jag vet att dem andra jag har lär ej attackera den då alla är fredliga och betydligt mindre än den , (guppys,dvärgguramis,fjärilciklider,neontetror)
Kommer dem klara sig från den? gömställen etc finns såklart.
Det är en viss risk att den kommer försöka äta guppyhanar och neontetror. Men jag syftade mer på aggressiviteten mot andra gulcichlider och fiskar som liknar den själv - kanske fjärilscichlider men speciellt
Etroplus suratensis som är tre gånger så stor, men som den äter yngel av i naturen. Som alla territoriella fiskar slåss dom inbördes. En fisk som står lågt i rang blir bortjagad och måste ha någonstans att ta vägen. Så gör alla cichlider men det finns några få där det märks minimalt:
Etroplus suratensis är en sådan. Den är verkligen inte ett dugg tuff. En tuff fisk (
Hemichromis, Nannacara, många stora centralamerikaner men även den lilla badiden
Dario dario) kan döda en annan fisk på några timmar-dagar om akvariet är för litet eller för "öppet" (för lite gömställen). Scalare, nyckelhålcichlid och fjärilscichlid visar ganska lite tuffhet. Gulcichliden tycker jag är "mellantuff".
När jag hade arten var det nog inte för 30 år sedan utan egentligen runt 40 år sedan. Köpte en grupp på en auktion på den lokala föreningen. Har för mig att det var 7 ungdjur. Jag ville då ha Diskus men vågade inte och fick tipset om denna ciklid. Hade den i bräckvattensakvarium och har för mig att den var väldigt känslig för vattenkvalité. Det blev ett par av dessa som var i ett artakvarium med enbart denna ciklid. I bräckvatten så var det egentligen inga problem med mögel på rommen.
Apropå Eriks fråga om jag sett dem äta från föräldrarna så säger mitt minne det. Hade dem i ett par år och fick flera kullar. Men när jag tillsatte annan föda så släppte ynglen föräldrarna direkt och tog födan istället. Lite som att de föredrog annan föda. Men det är så mitt minne säger.
Men detta var den ciklid som lämnade starkast avtryck av alla ciklider jag haft pga. stor personlighet och pigga beteenden samt underbar kvalité på yngelvård. Har tittat efter den i flera år men blev tokbesviken när de började komma in som citroner. Så jag har inte ägt dem sedan dess men saknat dem i alla år.
Men jag vet inte hur de fungerar med andra arter då det enbart var den arten i det karet. Karet hade enbart sten och grus.
Det där med brackvatten är lite komplicerat, men jag har goda skäl att tro att de klarar sig alldeles utmärkt hela livet i rent sötvatten. Sedan om vattnet inte är helt rent från mikroorganismer vid leken så kan man ju lösa det praktiskt på olika sätt. Koksalt kan ha en viss effekt. Jag har fångat bägge arterna i Kerala i sötvatten, och i brackvatten, men under monsunen, när dom rimligen leker lär det vara rent sötvatten. Vinny Kutty fångade bägge + den tredje,
E. canarensis, tillsammans, i rent sötvatten, många kilometer från havet i södra Karnataka.
För några år sedan, inför att jag skulle hålla föredrag om Asiatiska cichlider, frågade jag alla jag stötte på om de själva hade sett gulcichlidyngel äta från föräldrarnas kroppssidor eller om de kände någon som hade gjort det. Jag bläddrade igenom ett antal böcker för att hitta någon förstahandsinformation - helst en bild, men jag lyckades inte då. Den här informationen måste ju ha uppstått på 1960-talet eller troligen ännu tidigare. På den tiden exporterades mycket akvariefisk från Sri Lanka, men ingen från Kerala (har jag skäl att tro!). Idag är det i princip tvärtom. Därför undrar jag om det finns en skillnad mellan populationerna. Jag vill också ha tag på
Etroplus maculatus, men jag vill dessutom ha djur från Sri Lanka!
En sak till: fiskar som bor helt eller delvis i brackvatten brukar generellt vara ganska tåliga mot olika vatten (man kanske inte nödvändigtvis under hela livscykeln).
