En gammal kär vän har gått bort

Inatt dog min 14 åriga katt, i torsdags vid midnatt upptäckte jag att han lät konstigt, jag hade lekt och borstat honom 2 timmar tidigare och han var jättepigg, förstod inte vad som hade hänt men åkte med honom till veterinären dagen efter, dom trodde att det var kört villket jag också trodde, när dom undersökte honom så hittade dom ett hål i halsen(inuti halsen) men tyckte att vi skulle ge honom en chans med antibiotka kur och smärtlindring, han fick komma med hem.
Han var jättegroggy villket inte var konstigt han var ju 14 och det tar längre tid för gamla katter att piggna till, på lördagen var han lite pigg men inte mycket jag åkte tillbaks för jag visste att jag inte kunnde ge medicin själv eftersom han inte kunnde svälja, han fick dropp och medicin och vi åkte hem, låg hos honom ett tag inatt men i morse hade han gått bort så nu är han borta[:(][:-16][:-118]

Ville bara skriva av mig lite.

[ATTACH]41280[/ATTACH]

Det är tufft när polarna försvinner - kisse sitter vid vänstra stenen och väntar på dig! kram

Tack för kramen den värmer, han ligger brevid sin gamla vän Luckas som gick bort i januari för 2 år sen så han har lite sällskap, han hälsar nog på mig snart igen.

:)

Jag hade iallafall tur att där inte var någon kärle i jorden så det var lätt att gräva ner honom.[:o]

Men Solveig!
Fyfan vad tråkigt att höra!

Inte roligt alls!! djuren som är så kära!!
Hunden som jag är uppvuxen med, som bor hos morsan. börjar också bli sliten och det är nog inte så värst länge kvar....

Nej vad tråkigt. :(
Det verkar som det gick ganska snabbt i alla fall och inte så långt lidande...

Skönt för honom att inte behöva lida mer, samtidigt skönt att det är över bara sorgarbetet kvar[:-118]
det lär ta en vecka eller 2 innan dom värsta gråtattackerna lugnar ner sig.

Karro hoppas hunden klarar sig ett tag till och ta vara på tiden som är när du träffar den för plötsligt så händer det bara:(

Tack för era ord och omtanke[:o] även fast mina tårar kommer men det är skönt att få ut lite då och då:)

Usch vad jobbigt! Gråter fortfarande en skvätt över vår gamla prinsessa ibland även om det är flera år sedan hon gick bort nu och vi har nya katter. De är verkligen familjemedlemmar de små liven med sina egna personligheter. Ingen är den andra lik.

Du får trösta dig med att ni gav er vän ett långt och lyckligt liv så länge det varade. Han hade det jättebra hos er som saknar honom så mycket nu när han är borta. Alla katter får inte ett så fint liv.

Hans speciella egenheter var att han helst ville äta med tassen och gärna ligga ner och äta, helst plocka maten ur ett rör, han var fortfarande som en kattunge när han lekte, och så var han lugnet själv.
En underbar katt som jag haft sen han var liten.

Usch vad tråkigt! 14 år är verkligen länge så jag förstår sorgen. Kan inte mer än beklaga! :(

Tack, sånt är livet man får bara lära sig att leva med att dom nära och kära försvinner tids nog, men det är lika jobbigt varje gång.

Mina barn är ledsna över detta men när jag nattade dom så frågade min 6 åring om vi inte kunde skaffa en kattunge nu och det är ändå han som tar det hårdast av barnen.(han förstår nog lite bättre än 4 åringen om vad som hänt.)

skänker en tanke jag med :( Tråkigt att höra!

Fy! =/ Lider med dig...
Inte allt för längesedan som vi var tvungna att avliva en 6 månader gammal valp pga njursjukdom..
Alltid tungt att förlora ett husdjur, men han levde ju ändå ett långt liv, och fick gå stilla i hemmet, istället för att få gå, ine i ett stelt veterinärsrum.

Skickar också en kram. Han påminner om familjens skogis Kajsa (katten på min profilbild), som dog för några år se´n, också 14 år gammal...

Tack för all omtanke och kram känns skönt att höra, sköna zoppetare som skriver och bryr sig lite även fast vi inte känner varandra[:o]

Vill bara beklaga. Är aldrig kul när ens husdjur går bort.

Snurresprätt / Amelie

Tack[:o] tände 2 ljus vid graven idag för lucas som också ligger där dog för precis 2 år sen idag:( så ett ljus för smoky och ett för lucas

Grymt jobbigt! Det går liksom inte att beskriva.
Fick ta bort min älskade katt för ca ett år sedan. Han fick jag strax innan jag skulle fylla 4 och hade honom i 16 år.
Det är mitt första minne jag har. När vi fick honom. Så ett liv utan honom hade liksom aldrig funnits.
Jag får fortfarande tårar i ögonen när jag gosar med bekantas katter, tycker det är skitjobbigt!