Easy carbo

#1 - 24 januari 2011 21:34
Ngn som vet hur easylife carbo funkar?....
#2 - 25 januari 2011 10:43
ingen?...kolkälla??...dvs organisk kolkälla som stimulerar bakterieväxt som i sin tur andas ut koldioxid??...
#3 - 25 januari 2011 10:55
jo det är en kolkälla men jag vet inte hur den funkar just.
#4 - 25 januari 2011 11:05
Det är väl glutaraldehyd i Easy carbo. Jag trodde växterna tog upp detta utan mellansteg, men jag kan ha fel.
Bilagor:
#5 - 25 januari 2011 11:20
Glutaraldehyd eller en polym av detta ämnet är det aktiva ämnet i easy carbo vilket i sin tur bryts ner. Exakt om polymen tas upp av alger eller växter och sen bryts ner eller om bakterier bryter ner ämnet vet jag inte, tror få faktiskt vet det eftersom tillverkarna håller det hemligt.

Om jag minns rätt ger en molekyl av glutaraldehyd 5st koldioxids molekyler som växterna använder.
#6 - 25 januari 2011 13:07
Ok...stort tack för värdefull info.

Ok..ja..då måste de ju vara så då att kolkällan oxideras, o då bildas koldioxid. Sannolikt borde det vara bakterier som sköter denna oxidation...?? o på det sättet leverar koldioxid till vattnet eftersom växter o alger normalt inte kan bryta ner organiska kolkällor.

Ja, då är det alltså precis som kolkällemetoden inom saltbranschen då....vidare får vi en fin bonus med detta preparat: en finfin export av både fosfor o kväve, då bakterierna som stimuleras av glutaraldehyden konsumerar fosfor o kväve vid tillväxt. Preparatet borde funka bra vid algproblem därmed.
Intressant att kolkällemetoden får en sådan här helt annan betydelse inom sötvattensakvaristiken. Inom salt, så är ju just koldioxidbildningen en "biverkan" och ett problem;-)

men...ska se om jag kan få detta bekräftat, om oxidationen sker mha av bakterier, eller trots allt direkt i vissa högre växter...??
#7 - 25 januari 2011 15:32
Det är svårt att veta eftersom glutaraldehyd är ett extremt giftigt ämne, och skulle snarare döda bakterierna. Vid ph 7.5 bryts det ner ganska snabbt, vid ph 4 är det stabilt. Ämnet kan reagera på många olika sätt, bland annat med karbonater och proteiner. Vid ph 8 aktiveras ämnet och blir ännu giftigare, fungerar likadant om du värmer det. Kemi är inte mitt starkaste ämne så mer än såhär vet jag inte. Är flera som har försökt luska ut hur ämnet faktiskt fungerar för växterna iallafall. Du kan även bekämpa alger till en viss del med glutaraldehyd för de klarar inte ämnet. Växter som tar karbonater som vallisniera kan dö av glutaraldehyd...
#8 - 25 januari 2011 21:01
Jonasroman skrev:
Ja, då är det alltså precis som kolkällemetoden inom saltbranschen då....vidare får vi en fin bonus med detta preparat: en finfin export av både fosfor o kväve, då bakterierna som stimuleras av glutaraldehyden konsumerar fosfor o kväve vid tillväxt. Preparatet borde funka bra vid algproblem därmed.

Flyter dessa bakterier runt i vattenkolumnen så de exporteras vid vattenbyten menar du? Jag menar, export blir det ju först när man tar dom ur akvariet. För att kolkällemetoden (i saltvatten) skall fungera så måste man ju i princip ha en skummare, det har man ju så gott som aldrig i ett sötvattensakvarium...
#9 - 25 januari 2011 21:20
Jonasroman skrev:
Ok...stort tack för värdefull info.



Ok..ja..då måste de ju vara så då att kolkällan oxideras, o då bildas koldioxid. Sannolikt borde det vara bakterier som sköter denna oxidation...?? o på det sättet leverar koldioxid till vattnet eftersom växter o alger normalt inte kan bryta ner organiska kolkällor.



Ja, då är det alltså precis som kolkällemetoden inom saltbranschen då....vidare får vi en fin bonus med detta preparat: en finfin export av både fosfor o kväve, då bakterierna som stimuleras av glutaraldehyden konsumerar fosfor o kväve vid tillväxt. Preparatet borde funka bra vid algproblem därmed.

Intressant att kolkällemetoden får en sådan här helt annan betydelse inom sötvattensakvaristiken. Inom salt, så är ju just koldioxidbildningen en "biverkan" och ett problem;-)



men...ska se om jag kan få detta bekräftat, om oxidationen sker mha av bakterier, eller trots allt direkt i vissa högre växter...??

Har du testat glutaraldehyden I saltvatten?


Annars håller jag med MVN om att glutaraldehyden är giftigt och används som desinfektionsmedel.


Apropå kolkälla så testar jag glycerin från biodiesel framställning för att balansera C/N ratio vid anaerob nedbrytning (biogas) och det fungerar klockrent. Vet du om någon testat glycerin i saltvärlden i stället för vodka? Om det är oxidering av glutaraldehyden som gör att det funkar så borde glycerin också fungera eller? Kanske även en slurk etanol eller metanol?
#10 - 25 januari 2011 21:28
Det är tydligen en isomer av glutaraldehyd...ej glutaraldehyd i sig..o mekanismen är efter att jag efterforskat lite idag, att denna 5 koliga kolväte liknar de intermediärkolhydrater som bildas när koldioxid i fotosyntesen reduceras till socker. Denna 5 koliga kolvätemolekyl går då alltså in i fotosyntesens bildning av socker nånstans mellan koldioxidstadiet o den färdiga sockermolekylen. Dvs man bypassar de första stegen o på så sätt ersätter detta koldioxid.
#11 - 25 januari 2011 21:31
bossep skrev:
Har du testat glutaraldehyden I saltvatten?





Annars håller jag med MVN om att glutaraldehyden är giftigt och används som desinfektionsmedel.





Apropå kolkälla så testar jag glycerin från biodiesel framställning för att balansera C/N ratio vid anaerob nedbrytning (biogas) och det fungerar klockrent. Vet du om någon testat glycerin i saltvärlden i stället för vodka? Om det är oxidering av glutaraldehyden som gör att det funkar så borde glycerin också fungera eller? Kanske även en slurk etanol eller metanol?

hej...läs mitt svar ovan....det verkar alltså inte vara den mekanism jag spekulerade i som kolkälla till bakterier,utan den går direkt in i fotosyntesen!
O som sagt...tydligen en isomer
O nej..det har inte använts inom salt som kolkälla...ej heller glycerin mig veterligt. Det vanligaste är vodka, ättiksyra, glukos, acetater.
#12 - 25 januari 2011 21:38
petnym skrev:
Flyter dessa bakterier runt i vattenkolumnen så de exporteras vid vattenbyten menar du? Jag menar, export blir det ju först när man tar dom ur akvariet. För att kolkällemetoden (i saltvatten) skall fungera så måste man ju i princip ha en skummare, det har man ju så gott som aldrig i ett sötvattensakvarium...

Ja, som sagt...det verkar inte vara som allmän kolkälla detta funkar...men som svar på din mer generella fråga:
du har rätt i att grundprincipen vid kolkällemetodens kräver sedan export av bakterierna...och en del av denna sker via skummaren. MEN, man kan se en rätt snabb sänkning även om dunstänger av skummaren o dessutom tar inte skummaren på något vis allt organiskt material i vattnet. Så mest handlar det nog om att vi förflyttar N o P poolen från fritt nitrat o fosfat till organiskt bundet...då ser vi det inte på testerna o det är inte heller åtkomligt för algerna. Vidare förflyttas en hel del till olika filtermedia, som efter rengöring av dessa medför definitiv export. Men, dunhar rätt i, att det ÄR svårt med den definitiva exporten vid kolkällemetoden. Det är säkert också därför som metoden inte på något vis är klockren eller felfri. Inom saltvärlden var jag hela tiden skeptisk till metoden, även om jag skrev artiklar i ämnet.
#13 - 26 januari 2011 07:30
Originaltexten kanske förklarar det bättre:

"The reason plants need CO2 is to produce longer chain carbon compounds also known as photosynthetic intermediates. Photosynthetic intermediates includes compounds such as ribulose 1,5-bisphosphate, and 2-carboxy-3-keto-D-arabinitol 1,5 bisphosphate. Although the names are complicated, the structures are quite simple (5 carbon chains). Flourish Excel™ does not contain these specific compounds per se, but one that is quite similar. By dosing with Flourish Excel™ you bypass the involvement of CO2 and introduce the already finished, structurally similar compounds. It is in its structural similarity that Flourish Excel™ is able to be utilized in the carbon chain building process of photosynthesis. Simple chemical or enzymatic steps can easily convert it to any one to any one of the above named compounds (or a variety of others)."
#14 - 26 januari 2011 08:12
bossep skrev:
Vet du om någon testat glycerin i saltvärlden i stället för vodka? Om det är oxidering av glutaraldehyden som gör att det funkar så borde glycerin också fungera eller? Kanske även en slurk etanol eller metanol?

Etanol, maltos, sukros, fruktos och acetat vet jag att folk provat, metanol är så giftigt för vattenorganismer att det nog är i riskfylldaste laget, glycerin vet jag inte men borde fungera. Avloppsreningsverk har använt alkohol, melass och infiltreringsbäddar med träflis - vilket rent kolväte som helst fungerar antagligen.
Kvävexporten sker via inkorporering till större bakteriebiomassa och via denitrifiering till kvävgas.

En viktig egenskap hos glutaraldehyd är att det är akutgiftigt för många alger redan vid mycket låga koncentrationer, det är säkert åtminstone delvis därför det är effektivt mot vissa typer av alger i sötvattensakvarier. Vid rekommenderad dos verkar inte Easy Carbo ha märkbar effekt på bakteriefloran i akvariet.

Jag är tveksam till att använda glutaraldehyd i korallrevsakvarier, det är som sagt akutgiftigt för vissa organismer och i ett korallrevskar med sin enorma diversitet är det nog svårt att säga vilka som tar skada.
#15 - 26 januari 2011 16:05
Jonasroman skrev:
Originaltexten kanske förklarar det bättre:



"The reason plants need CO2 is to produce longer chain carbon compounds also known as photosynthetic intermediates. Photosynthetic intermediates includes compounds such as ribulose 1,5-bisphosphate, and 2-carboxy-3-keto-D-arabinitol 1,5 bisphosphate. Although the names are complicated, the structures are quite simple (5 carbon chains). Flourish Excel™ does not contain these specific compounds per se, but one that is quite similar. By dosing with Flourish Excel™ you bypass the involvement of CO2 and introduce the already finished, structurally similar compounds. It is in its structural similarity that Flourish Excel™ is able to be utilized in the carbon chain building process of photosynthesis. Simple chemical or enzymatic steps can easily convert it to any one to any one of the above named compounds (or a variety of others)."

Det här och isomer övergår mitt förstånd och kunskapsnivå!
#16 - 28 januari 2011 21:37
bossep skrev:
Det här och isomer övergår mitt förstånd och kunskapsnivå!

Inte da?;).... Isomer är samma molekyl med en annan geometrisk konfiguration...och det kan ge molekylen en helt annan egenskap:)











Annons