Kjell Fohrman skrev:Fast det är nog 50-50 för att jag håller med dig resp. affären.
1/ Nej - fast inte rör inte den upp skit!!!!!!!!!!!!!!!! (bägge fel)
2/ ja det är bättre att byta 20-30% 2 ggr i veckan än 50% en gång. Fast bägge sakerna är oftast för mycket men det beror ju på vilket vatten man har och hur mycket fisk etc. (affären har mindre fel än du)
3/ bakteriekultur är rätt, men också några fiskar. (du har mest rätt)
4/ Oftast rätt, men inte alltid. (affären har mest rätt)
5/ Nja det viktigaste är att det inte är tänt mer än 12-14 timmar. Och nog kan växterna funka också med 8 timmar. (bägge har rätt)
6/ Nja - alla slamsugar tycker jag är onödiga så om en elektrisk är bättre eller inte vet jag inte.
7/ Alla fiskar är individer så man vet inte hur det går - men den kombinationen funkar nog ofta rätt hyfsat så det var inte ett felaktigt råd. Alla fiskar behöver dock sällskap tycker jag (affären lite mer rätt).
8/ Ja räkor är bra men de är som sagt känsliga för olika medel. Innan man använder något preparat så kontrollera att det är räksäkert. (affären hade rätt i räkrådet, men om de samtidigt sålde PMDD till dig så hade de fel).
9/ Neontetran är lite tåligare och kardinaltetran är definitivt inte lättodlad (affären hade fel)
10/ Tycker nog att det var ett bra råd och varför dina räkor dog vet jag inte (affären rätt)
11/ Jätteviktigt vill jag inte påstå men det är viktigt att man testar den första tiden. Att man bara skall testa när problemen har uppstått som du tycker är helt fel. (affären har rätt)
12/ Mangroverötter säljs inte i Sverige så varför jämföra. Men visst färgar Red Moore i likhet med de flesta andra rötter. Mer än vissa, mindre än andra. (ingen hade rätt för alla rötter färgar)
13/ Ju större akvarium desto bättre. I princip rätt om man ser till den biologiska balansen - men sen beror det ju självklart också på vad man skall ha i akvariet. (affären mest rätt).
De som har en affär måste naturligtvis ge allmänna råd och sedan är ändå varje fisk och varje akvarium individuellt så man kan aldrig säga - gör så då blir det rätt, utan snarare handlar det snarare om - gör så, då är det större chans att det blir rätt.
Bygert skrev:Det där med råd är ju inte så enkelt som att det finns en sanning som gäller alltid och för alla. Vattenbyten t ex, det finns inget som säger att nåt måste vara för mycket, alltihop dagligen kan vara bra ibland, till fiskodling med rom och yngel finns det ibland utrustning där det bara öser på vatten, vi kanske pratar om flera hundra % i timmen. 20 - 30 % två gånger i veckan eller 50 % en gång i veckan kan bli alldeles förträffligt, under vissa förutsättningar då, bra kranvatten t ex. En annan sak är ju om det verkligen blir gjort i längden, det tvivlar jag på. Då är det bättre med ett lite mindre ambitiöst schema som faktiskt blir gjort.
Och när det gäller kampfisk och slöjstjärt, det tycker inte jag är lämpligt. En orsak till det är att de med fördel hålls vid olika temperatur. En annan misnt lika viktig är att om man har den kombinationen har man knappast gjort klart för sig fiskarnas potential utan tror på zooaffären när de säger att slöjstjärtar blir knappt 1 dm och ett par år - vilket de i o f s blir om man sköter dem på zooaffärsvis. Vill man att de skall trivs och bli 25 cm och 25 år är det ingen bra start på det projektet att börja tillsammans med kampfisk.
Afrodite skrev:
2. det va ju jsut det jag skrev, att det är för mycket vatten. oavsett om man byter 1 eller 2 gånger i veckan.
4. hur kan affären ha mest rätt när det är en anpassningsfråga?
5. det beror väl ändå på vad man har för växter vilken belysningstid man behöver?
7. hur kommer det sig att slöjstjärt funkar med kampfiskhane? kampfiskhanen går ju igång på dom stora fenorna. I mitt fall hade han ihjäl den ena och den andra slöjstjärten fick jag rädda och lämna iväg.
10. Crystal red verkar ju vara kända för att vara lite känsligare, dom gillade det i vilket fall som helst inte.
11. jag menar inte att bara skall testa när problem uppstått. det blir en övertolkning. Däremot anser jag att det finns många som har akvarier som det funkar jättebra för utan att hålla på med tester flera gånger i veckan. Så länge det funkar bra känns det onödigt att testa, man ska ju inte testa bara för testandets skull, utan i så fall för att göra något med svaren man får. För någon som mig som håller på med enklare kar så ger i dagsläget testandet inget så länge jag inte har ett problem som jag har för avsikt att åtgärda.
12. Mangroverötter sälj ju i var o varannan akvarieaffär. Nu må det vara så att det kanske är någon anann rot än mangrove som kallas för mangrove, men det handelsnamn dom har i nästan alla zoobutiker är ändå mangrove, så det är ju det man får använda sig av.
13. ser inte detta som en rätt o fel fråga utan mer som att anpassa till behov.
Kjell Fohrman skrev:2. OK - jag fattade det som att du ställde det ena mot det andra. Oavsett vilket så som Bygert skriver så är det utifrån förutsättningarna ibland rätt med 100% varje dag och ibland med 10% i månaden. Små men regelbundna vattenbyten är dock oftast bäst.
4. Alla råd är allmänna råd - sedan så handlar det i varje fråga om att det gäller att anpassa sig efter förutsättningarna. Har man fiskar som labyrinter så skall det vara lite snurr på vattnet, har man malawi är det bäst med rejäl snurr etc. I mina akvarier så varierar det mellan 2 ggr till 25 ggr cirkulation i timman beroende på vilka fiskar det är i. Oftast så har dock folk för lite snurr därför är det ett bra generellt råd.
5. Självklart - men så är det väl alltid. Man kan ge generella råd - men sedan måste dessa så klart anpassas till vilka fiskar/växter man har. Jag har dock några akvarier med 8 timmars belysningstid och de fungerar utmärkt.
7. Det är ingen maximal kombination men är akvariet tillräckligt stort och slöjstjärtarna inte för små så borde det funka.
10. Crystal red är inte speciellt känsliga - men som jag skrev så skall man alltid enbart använda vattenpreparat som är räksäkra (det skall stå på förpackningen).
11. Förstår som sagt var inte alls din inställning och jag tycker att ditt råd är ett dåligt råd.
12. Det som säljs i affärerna och som där kallas för mangrove är en massa olika sorters rötter (därför skiljer det mycket mellan dem) och det enda de har gemensamt är att det inte är mangroverötter. På engelska kallas de "driftwood"-rötter utan att för den skulle vara driftwood.
13. Jo men så är det ju med alla råd. Det är dock ett mycket bra generellt råd att det är enklare att få en bra balans i ett stort akvarium än i ett litet och därför är det bra att akvarieaffärer (och andra) ger detta råd.
Christer5 skrev:Afrodite det verkar som om du är väldigt stressad över att ha akvarium just nu,tycker att du skall försöka lugna ner dig om det går och sedan tänka igenom din situation med akvarium.
Jag har följt det man kan läsa i Zoopets artiklar samt följd råd som jag erhållit från Zoppet medlemmar och min ny uppstart av akvarie har fungerat bra.
Kanske du har får små akvarier,det är lättare att få problem då.
Man måste ge akvarier lite tid att komma igång och även välja lämpliga invånare.
Hoppas att du kan finna ett sätt att trivas med vår väldigt trevliga hobby !:)
Christer5 skrev:Det ser ju väldigt bra ut så bara mer tålamod så går det bra :)
Mathias Nilsson skrev:Låt bara grejerna stå, ett vattenbyte i veckan och ansa bort kassa växtdelar så kommer det ge resultat. Kanske inte imorgon, eller i juli. Det tar tid och det är ju det som är roligt :)
Backa bandet, ta det lugnt. Jag fyllde ett helt akvarium med partiklar när jag utforskade Scalarernas lekmönster (matade mycket)
Det var som värst för en månad sedan, nu börjar det bli ok. Jag ändrar inget i skötseln men jag är målmedveten och tålamodet är på topp. Karen är ju redan igång, ge det tid!
zoddri skrev:Akvarieutvecklingen hos mig och sambon har varit sådan att vi snabbt gått från små kar till lite större :)
Började med ett 60l kar, sedan blev det två sådan, sedan två såna och ett 100l och nu sitter vi med 60+100+120.
Nackdelen med de mindre karen, som jag upplever det, är att det är mindre vattenmängd så de blir mer känsliga för förändringar. Har haft mycket mindre problem med de större och det känns som att steget inte är så stort inredningsmässigt heller.
Sen blir det ju tyvärr mycket "learning by doing", mycket av det som jag lärde mig om akvarier och fiskar är ju inte aktuellt längre. Och djurbutikerna har ju tyvärr mycket personal som mest bara har tillverkarnas råd att utgå från, de som jobbar för kedjorna ska ju kunna "allt" om fiskar och hamstrar och kaniner och hundar och gudvetvad. Så i nåt skede kommer man att få besked som inte är så aktuella och i värsta fall rent felaktiga.
Så jag tror att det jag vill säga är att du ska se detta som en inlärningskurva. Nu vet du ju vad du inte ska göra och den kunskapen kommer du att ha med dig framöver. :)
Kryckan skrev:Varför har du i salt vid varje vattenbyte?
Garra rufa vill helst ha salt i vattnet. Dom trivs bäst då.
Guppy får bara en "liten" skvätt salt dom med. Men egentligen har inte dom något större behov. Men som sagt va, Garra rufa skall helst ha salt i vattnet för att må bra.
bossep skrev:Afrodite: Jag tycker att du har lite fel attityd till det här med akvarier. Jag har sätt lite mer finkänsliga inlägg i den vägen men här kommer det i lite mer klarspråk.
Sluta leta fel hos andra och någon att skylla på. Det är du som är ansvarig för dina akvarier och därmed du som gör fel.
I den spanskspråkiga värden säger man ofta typ. ”se cayó” vilket fritt översatt betyder ”det tappade sig”. Jag tycker att du har lite av den attityden. Det är alltid någon ananas fel.
bossep skrev:Afrodite: Jag tycker att du har lite fel attityd till det här med akvarier. Jag har sätt lite mer finkänsliga inlägg i den vägen men här kommer det i lite mer klarspråk.
Sluta leta fel hos andra och någon att skylla på. Det är du som är ansvarig för dina akvarier och därmed du som gör fel.
I den spanskspråkiga värden säger man ofta typ. ”se cayó” vilket fritt översatt betyder ”det tappade sig”. Jag tycker att du har lite av den attityden. Det är alltid någon ananas fel.
Kryckan skrev:Vart står det att garra vill ha salt i vattnet? Säger inte att du har fel för jag vet ej.
Guppys klarar salt i vattnet men behöver ej.
Kardinaltetror och malar vill absolut inte ha salt i vattnet. Kanske är därför kardinalerna dör.
Kjell Fohrman skrev:Framförallt så skall Garra rufa ha syrerikt vatten och felet de flesta gör är att de håller dom väldigt varmt och varmt vatten är syrefattigt och då dör dom. Där de lever så kommer vattnet från undervattenskällor och det är mycket syrerikt och det kan alltså vara både väldigt varmt (men pga av att det är källvatten så är det syrerikt) men också väldigt svalt. Därför en temperatur på 15 grader lika rätt som en temperatur på 35 grader.
Så ett akvarium med rejäl cirkulation och med rumstemperatur är det optimala.
Bygert skrev:Zooaffärer ger ibland helt hårresande råd, absolut. Samtidigt så innebär ju inte det att allt de säger är trams, absolut inte. Det kan ju rent av ibland vara så att den lokala affären kan ge bättre råd än en del andra, jag tänker då på lokal anpassning till det vatten man har. På en del ställen kan små vattenbyten och C-vitamin vara ett bra råd, på andra ställen kan man mycket väl göra stora byten utan att ha några tillsatser.
Salt, tja, en del ser det ju som lösningen på alla problem. Jag har aldrig använt salt annat än till marina djur och jag har inga planer på att börja heller. Det jag ändå vill säga om man nu tror att salt är bra är att om man tillsätter salt vid vattenbyten, så skall man tänka sig för. Salt förbrukas inte, det är alltså väldigt lätt att överdosera vid vattenbyten och då är man på väg att skaffa sig ett saltvattensakvarium. Byter man 20 % vatten så skall man ha i en saltdos som motsvarar den mängd som motsvarar en önskad salthalt i de där 20 %:en, inte ett gram mer.
Afrodite skrev:Ja det hela handlade ju om att jag från början ansåg att just den här butiken ger råd som jag ifrågasätter. Sen finns det ju bra aktörer på marknaden, men dom här gillar jag Inte.
Och visst finns det absolut små aktörer med lokalanpassning.
När det gäller salt så har jag det tämligen udner kontroll då det främst är mina Garra rufa som skall ha salt.Ett knep för att hålla plus minus noll vad gäller salthalten är att alltid ta bort samma mängd och tillsätta samma mängd vatten saltat. dvs ta bort ex 10L. Tillsätt 10L saltat och därefter fylla upp med osaltat vatten till samma nivå i akvariet, eftersom det alltid dunstar lite vatten.
Kjell Fohrman skrev:Jag undrar också över detta med att Garra rufa skall ha salt - det är nytt för mig.
Förklara varför eller ge en källa till den infon. De jag har pratat och som t.o.m. har besökt besökt deras naturliga habitat menar att de lever i sötvatten ävwen om de i och för sig på en del ställen även återfinns i kustnära områden.
Så jag vill gärna ha motivering för att jag skall tro på det.
Kjell Fohrman skrev:Att jämföra med hur spa-fiskar har det är ju fullkomligt meningslöst eftersom de där gör alla fel som man kan göra.
Angående länken som du la in - hon har en del rätt men skriver en del konstigheter också som
en syrepump är ett bra sätt att öka syrehalten i akvariet
en för hög temperatur anges för Garra Rufa (jfr t.e.x. på fishbase).
man kan använda jodsalt (dock det där med jod är en gammal myt som även jag tidigare gick på - så där är hon inte ensam)
vattnet blir inte bättre för att akvariet står tomt en vecka först.
man skall inte röra om i bottenmaterialet
Kjell Fohrman skrev:Att jämföra med hur spa-fiskar har det är ju fullkomligt meningslöst eftersom de där gör alla fel som man kan göra.
Angående länken som du la in - hon har en del rätt men skriver en del konstigheter också som
en syrepump är ett bra sätt att öka syrehalten i akvariet
en för hög temperatur anges för Garra Rufa (jfr t.e.x. på fishbase).
man kan använda jodsalt (dock det där med jod är en gammal myt som även jag tidigare gick på - så där är hon inte ensam)
vattnet blir inte bättre för att akvariet står tomt en vecka först.
man skall inte röra om i bottenmaterialet
Mathias Nilsson skrev:Luftpumpen syresätter förmodligen vattnet mer än vad vi normala akvarister tror. Bubblan har ju även den en yta vilken då bör hjälpa till med syresättningen. Det här är inte helt 100 klarlagt men Bygert förklarade processen fantastiskt fint i en tråd för några veckor sedan.
Vi tänker alltså syresättningen genom ytrrörelsen men vi glömmer då att även bubblorna har en yta..
Rätt, fel, vem vet?
Kjell Fohrman skrev:Nej då självklart syrestätter även en "syrepump" vattnet genom att den slår sönder vattenytan - men på den gamla "goda tiden" så mätte (det var då man inte bara partade utan även testade;)) så mätte vi upp syrehalten i vattnet ioch den ökade ganska lite med en luftpump - mycket bättre med ett vanligt filter som slog sönder vattenytan. Sedan har vi ju också den negatuiva konsekvensen med "luftpumpasr" att de driver ur CO2 ur akvariet vilket är dåligt för växterna, och i sin förlängning då också dåligt för fiskarna.
men om man t.ex. tillfälligt transportera fiskar i en hink (vad man nu skall göra det för) så kan det vara vettigt att koppla in en kraftig syrepump för dels har man inga växter där och dels slår den sönder vattenytan så vattnet såväl cirkulerar som syresätts ju då något.
Afrodite skrev:Det är en fisk som till största del hålls som spafisk, så det gemene man har sett av den fisken är oftast dom gråbleka små filurerna i en kal balja, att då berätta att det är inte så dom normalt skall se ut är väl i högsta grad relevant.
Sen att hon skrev diverse konstiga saker lägger jag ingen värdering i. Jag har som sagt va inte hämtat min information från den sidan från början, utan från utländska uppfödare. Men tyvärr inga källor jag har kvar. Jag tog bara fram henne som ett snabbt exempel som man kan fråga vidare ifall hon hade en bättre källa till varför salt.
För egen del har jag inget större intresse i att forska vidare. Jag kan ju bara konstatera att mina garra rufa mår fint i sitt saltade vatten, och mår fisken bra är jag nöjd :D Känns då dumt att ändra något som för den fisken har fungerat bra.
Afrodite skrev:Men just detta med att syrepump driver ut CO2... Beroende på vart man läser så står det verkligen raka motsattsen. en del hävdar att den gör det, en del att det är en ren myt.
Finns det någon som verkligen har testat? Finns det någon som har belägg för att den gör eller inte gör det?
Kjell Fohrman skrev:Jag skrev faktiskt att en del av det hon skrev var korrekt - men det var ju den referens du angav och då var ju tvungen att visa på konstigheterna i artiklen.
Att hag vill ha info om Garra rufa beror helt enkelt på att jag håller på med en ny akvariebok och jag vill ju ange rätt info om Garra rufa eftersom den där finns med i artbeskrivningen och INGEN av de jag pratat med har hävdat att det skall vara salt i vattnet. Det viktiga som de påpekat är att de ofta hålls för varmt (se t.ex. Fishbase)
Kjell Fohrman skrev:Jag håller t.ex. i Zoorfs akvaristikkurser och där håller Claus Christensen (en av världens 2-3 främsta växtexperter) ett föredrag och där gör han ett experiment som visar hur snabbt CO2 drivs ut ur vattnet med hjäl av en "luftpump". Han utnämner sedan denna apparat till akvarieväxternas fiende nummer ett.
Afrodite skrev:Men det känns lite udda att det verkligen är en uppgift som finns så totalt motsträviga uppgifter om på nätet.
Kjell Fohrman skrev:Udda - det finns väl motstridiga uppgifter om allt på nätet - så jag tycker man kan ta det som står på nätet med en nypa salt;)
Bygert skrev:När det gäller luftpumpen - jo jag mäter fortfarande och den har effekt på syrehalten. När man verkligen får syrebrist så är det en klar livräddare. Det är ju också att notera att där man verkligen räknar på öret på elkostnad för att syresätta, som t ex i reningsverkens bassänger, där använder man antingen luftning eller så kör man upp vattnet som en fontän. Jag har aldrig hört om nån som kommit på iden att tillföra syre till stora bassänger genom ytcirkulation.
För att få över gas från luft till vatten eller tvärtom så vill man ha stor yta och rejäl rörelse, det får man med en luftpump. Man kan också åstadkomma en del med bra ytcirkulation. Sen är det ju bara det att ser man till att det blir bra förhållanden för syre att gå från luft till vatten så blir det också bra förhållande för koldioxid att gå åt andra hållet. Det som är bra på att syrsätta är också bra på att driva ut överskott av koldioxid. Att ytcirkulationen inte för ut så mycket koldioxid hänger alltså ihop med att den inte är det effektivaste sättet att syrsätta heller. Ofta är det inte så intressant heller, med undantag av proppade burkar så är det inte särskilt ofta det är aktuellt med syrebrist och då har man inte heller nån anledning att på ett eller annat sätt göra nåt som driver ut koldioxid i onödan.
Mathias har jag tydligen övertygat om det här. Kjell är nog lite värre men vi får väl se.
Bygert skrev:När det gäller luftpumpen - jo jag mäter fortfarande och den har effekt på syrehalten. När man verkligen får syrebrist så är det en klar livräddare. Det är ju också att notera att där man verkligen räknar på öret på elkostnad för att syresätta, som t ex i reningsverkens bassänger, där använder man antingen luftning eller så kör man upp vattnet som en fontän. Jag har aldrig hört om nån som kommit på iden att tillföra syre till stora bassänger genom ytcirkulation.
För att få över gas från luft till vatten eller tvärtom så vill man ha stor yta och rejäl rörelse, det får man med en luftpump. Man kan också åstadkomma en del med bra ytcirkulation. Sen är det ju bara det att ser man till att det blir bra förhållanden för syre att gå från luft till vatten så blir det också bra förhållande för koldioxid att gå åt andra hållet. Det som är bra på att syrsätta är också bra på att driva ut överskott av koldioxid. Att ytcirkulationen inte för ut så mycket koldioxid hänger alltså ihop med att den inte är det effektivaste sättet att syrsätta heller. Ofta är det inte så intressant heller, med undantag av proppade burkar så är det inte särskilt ofta det är aktuellt med syrebrist och då har man inte heller nån anledning att på ett eller annat sätt göra nåt som driver ut koldioxid i onödan.
Mathias har jag tydligen övertygat om det här. Kjell är nog lite värre men vi får väl se.
Bygert skrev:Det som är det konstiga med luftpumpen är att det påstås att det är omrörningen av ytan och inte bubblorna som är effektivt för syrsättning. Det är trams. Den som vill påstå att bubblorna inte är effektiva för gasövergång får lite att tugga i sig här:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=ceeserver.cee.cornell.edu%20two%20film%20theory&source=web&cd=4&ved=0CFwQFjAD&url=http%3A%2F%2Fceeserver.cee.cornell.edu%2Fjjb2%2Fcee6560%2F5-gas%2520transfer.ppt&ei=VZTxT5CfMNCO4gSNl5DgDQ&usg=AFQjCNFlE-ttFRoFXF4aDep0VkX-nSOBGA
Bygert skrev:Det som är det konstiga med luftpumpen är att det påstås att det är omrörningen av ytan och inte bubblorna som är effektivt för syrsättning. Det är trams. Den som vill påstå att bubblorna inte är effektiva för gasövergång får lite att tugga i sig här:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=ceeserver.cee.cornell.edu%20two%20film%20theory&source=web&cd=4&ved=0CFwQFjAD&url=http%3A%2F%2Fceeserver.cee.cornell.edu%2Fjjb2%2Fcee6560%2F5-gas%2520transfer.ppt&ei=VZTxT5CfMNCO4gSNl5DgDQ&usg=AFQjCNFlE-ttFRoFXF4aDep0VkX-nSOBGA
Kjell Fohrman skrev:Länken funkar inte
Bygert skrev:Det som är det konstiga med luftpumpen är att det påstås att det är omrörningen av ytan och inte bubblorna som är effektivt för syrsättning. Det är trams. Den som vill påstå att bubblorna inte är effektiva för gasövergång får lite att tugga i sig här:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=ceeserver.cee.cornell.edu%20two%20film%20theory&source=web&cd=4&ved=0CFwQFjAD&url=http%3A%2F%2Fceeserver.cee.cornell.edu%2Fjjb2%2Fcee6560%2F5-gas%2520transfer.ppt&ei=VZTxT5CfMNCO4gSNl5DgDQ&usg=AFQjCNFlE-ttFRoFXF4aDep0VkX-nSOBGA
bossep skrev:Så för att svara kortare så har ni alla rätt. Luftbubblorna rör om vattnet och när de når ytan spricker de och syresätter vattnet. Bubblorna transporterar också bort koldioxid ur vattnet på grund av tryckskillnaden mellan utströmmaren och ytan.
åheim skrev:Om du tycker att bossep svamlar så får du väl komma med en motivering varför!
Tobbe R skrev:Läs Bygerts inlägg, jag har inte lust att upprepa samma sak en gång till, men för alla er som tycker multiplikationstabellen är för krånglig:
Driver "syresten" ut koldioxid? Svar ja, om vattnet är övermättat med CO2 som i ett trycksatt system, om inte kan det t.o.m. innebära att koldioxid tillförs genom "syrestenen"
Bidrar "syrestenen" med syre? Ja, om inte vattnet är mättat som det kanske inte är i ett akvarium med en mängd biologiska processer.
Nej om vattnet är mättat med syre (bubblor på växterna), då driver stenen ut syre istället.
Allt något förenklat men konsekvens av de fysikaliska principer som gäller.
Är svaret ovan identiskt med Bosses uppfattning?
Svar nej för han har inte en susning
Tobbe
Mathias Nilsson skrev:Förmodligen orkar du inte "förklara" för att det finns för få lättlästa förklaringar på Google. Funkade inte Google translate ikväll? Det du skriver är ju exakt samma sak som Bygert skriver. Kom med något nytt istället för att vara dryg. Det är liksom bara segt.
åheim skrev:Tobbe R, Du kan säkert dina saker MEN varför får det så negativa konsekvenser på växtligheten om det nu inte driver ut koldioxid?Är det helt enkelt att det blir för kraftigt utbyte av både syre och koldioxid, ungefär som om man skulle köra med alldeles för kraftig "vanlig" pump?
Tack Tobbe! Mycket intressant, din förklaring låter vettig och med den slutsaten så kan man även där, iallafall anta luftpumpens negativa effekt på växtligheten, men av lite andra anledningar!Tobbe R skrev:Jag är inte särskilt intresserad av växter, har i stort sett bara Vallisneria, Anubias och hornsärv så det blir bara spekulationer. En sådan är att man inte kan övermätta vattnet med koldioxid om man har luftstenen.
En annan och i mitt tycke intressantare hypotes är att det kanske ger för hög syrehalt. Krause visade på 70-talet att i naturen växer växterna där det är låg syrehalt medan områden där det är hög syrehalt som vid vissa källor m.m. i stort sett är växtfria. Hans förklaring som låter rimlig men jag inte kan styrka är att den höga syrehalten oxiderar nödvändiga näringsämnen så se inte längre kan tas upp av växterna. Typexempel är järn som rostar i närvaro av syre men i syrefattig miljö är användbar.
Hans bok om växter kan nog hittas på bibliotek eller antikvariat, han hade också en artikelserie i tidskiften Akvariet.
Tobbe
Bygert skrev:Från sidan 43 i dokumentet och framåt beskrivs i detalj med utförliga ekvationer hur t ex syrgas utjämnas i en gasbubbla i vätska. Detta med tillämpning av den på området dominerande teorin, "two film theory". Teorin beskriver just detta, transporten över ett gränsskikt mellan gas och vätska. Det är då inget magiskt med det gränsskikt som finns vid ytan, det är precis samma processer och ekvationer som gäller där som för bubblan, koncentrationskillnad, yta, temperatur, turbulens, det är det som avgör hur effektiv övergången blir, inte var gränskiktet befinner sig.
Den som inget bättre har för sig kan använda ekvationerna för att beräkna övergången av syrgas från en bubbla på väg upp genom vattnet, hur effektivt det blir tills processen upphör när bubblan brister vid ytan. Samma beräkningar kan man göra för vattenytan, det är exakt samma processer där.
Att luft också innehåller kvävgas är ointressant i det här sammanhanget, kvävgas löser sig dåligt i vatten och påverkar inte processerna i vattnet på nåt intressant sätt. Det som skulle kunna hända med effektiv genomluftning är att en eventuell övermättnad på kvävgas efter denitrifikation drivs ut men det är måttligt spännande.
Det som driver processen är koncentrationsskillnaden över gränssytan mellan gas och vätska. Är koncentrationen av något hög i ena fasen så kommer en utjämning att ske. Ofta är det högre koncentration av syre i luft än i vatten och då kommer syre att vandra över gränskiktet och var den ytan sitter, i vattenytan eller på en bubbla, påverkar i sig inte den processen. Är vattnet i stället övermättat på syre vilket det mycket väl kan bli med gott om växter kommer det hela att drivas åt andra håller, syre går i gränsskiktet över till gasfasen. Samma sak händer med koldioxid om än processerna där är lite mer komplicerade eftersom koldioxid tills stor del är bundet i vattnet.
Och för den som envisas, bild sidan 44, ekvationen på sidan 46, handlar om just exakt det här, hur syre transporteras till vatten på ytan av en luftbubbla. Med utförliga beräkningar. Och teoretisk bakgrund till processen. Men utan bubblor som brister i ytan, svävande partiklar eller annat konstigt. Bara syre som passerar gränskiktet mellan gas och vätska och går ut i vattnet från bubblan.
Tobbe R skrev:Och ett ännu kortare svar : Svammel, du vet inte vad du skriver om
Tobbe
Tobbe R skrev:Det som är segt är att komma med hitte-på utan att veta som Bosse gör. Det är vad det handlade om, så må det vara drygt eller inte. Jag har inte förklarat något, jag gjorde en sammanfattning av vad Bygert skrev eftersom han som vanligt håller ett akademiskt tonläge.
Jag råkar ha lite akademiska poäng i matematik och fysik men det är inte särskilt meningsfullt att köra på den linjen i det här forumet. Vad gäller Google Translate använder jag engelska dagligen i mitt jobb, det är brukligt i min bransch.
Om du läser lite mera vad jag skrivit här brukar jag skriva om Zoopet-myter, dvs "sanningar" som upprepats så många gånger att ingen vet var de kommit ifrån, t.ex röda mygglarvers låga näringsinnehåll. Syrestenens förmåga att driva ut koldioxid är en annan sådan myt. Det kan vara intressant att förstå hur dessa uppkommit men det kan vi ta en annan gång.
Tobbe
Det är inget problem att Tobbe R idiotförklarar mig! Det har varit lite delade meningar mellan Herr R och mig i andra trådar. Jag kan också vara ganske klumpig i bland och har varit det mot honom. Bland annat har jag kallat honnom förbannad ordpolis när han upplyste mig om ett viktigt stavfel i en annan tråd.gullefjun skrev:Det finns många här på Zoopet som kan en hel del inom "ditt område" Tobbe R - trots avsaknad av akademiska poäng;).
//Inger
bossep skrev:Det är inget problem att Tobbe R idiotförklarar mig! Det har varit lite delade meningar mellan Herr R och mig i andra trådar. Jag kan också vara ganske klumpig i bland och har varit det mot honom. Bland annat har jag kallat honnom förbannad ordpolis när han upplyste mig om ett viktigt stavfel i en annan tråd.
Debatten om luftbubblor är dock mycket intressant och jag hoppas att vi kan driva den vidare på ett civiliserat sätt. Det är faktiskt så att större och duktigare personer än Tobbe och jag har delade meningar om detta.
Lasse skrev:Det är ingen som sagt att syre inte transporteras in i vattenkolumnen via luftbubblorna från en sk "syresten". Vad som dock har sagts åtskilliga gånger är att det är en ytterst liten del som transporteras in den vägen - det mesta syret går in i vattnet via vattenrörelsen på ytan samt små mikroskopiska vattendroppar som studsar upp ur vattnet och tillbaka. Varför är det så. Jo med de små luftpumpar som används blir inte trycket i luftslangen tillräckligt stor för att tränga igenom material som ger tillräckligt små bubblar för en effektiv transport den vägen. I våra grunda akvarium är också uppehållstiden inte tillräcklig lång.
I reningsverk använde man förr luftrör med hål på ca 1 - 2 cm. Man hade kraftiga luftblåsare som blåste in enorma mängder luft på ca 5 meters djup. Ytan var som havet under stormen Gudrun. Idag använder man maskiner som ger ett högre tryck så att man kan använda sk membranluftare, i princip ett gummi/plastmembran som ger ytterst små bubblor. det är inte samma mängs luft som går in och visserligen är det ytrörelse men de små luftbubblorna klarar av att tillföra syre redan i vattenkolumnen.
Att luftbubblornas storlek och uppehållstid har betydelse vet jag genom kontrollerade försök på 90 talet. det var då disk. om de så kallade diffusorerna vekligen tillförde syre i vattnet. Jag testade ett antal i en bassäng som hade ett stort syrebehov. Jag använde elektronisk syremätare. Pumpens utblås placerades relativt djupt ner i bassängen så ytrörelsen blev så liten som möjligt. Den enda difussorn som klarade att tillföra syre i denna bassäng var Eheims diffusor till kraftpaketet - den var den enda som gav så små luftbubblor att de mesta försvann på vägen upp.
I saltvatten är syresättningen mer kritisk än i sötvatten beroende på att saltvatten håller ca 1 - 2 ppm mindre syre per liter vid samma tryck och temperatur. Vi som har saltvatten vet cirkulationens betydelse för välbefinnandet i akvariet - ofta används cirkulationer på 10 till 40 gånger akvariets volym. Syresättningen som används i saltvatten är ofta (förutom ytvattensrörelsen) skummaren. I dag använder man inte luftstenar så ofta utan numera är det olika injektionsmetoder och pumphjul som mekaniskt slår sunder luften till mikroskopiska bubblor - ungefär som den mekaniska metod som beskrivs i Bygerts dokument. Storleken har betydelse i detta fall och ju mindre bubblor desto bättre gasöverföring i vattenfasen.
Till frågan om luftbubblor tar ut koldioxid från vattnet.
I 95 % av fallen så är luftbubblor den överlägsen bästa sättet att i ett akvarium utan droppfilter föra ut koldioxid ur akvariet. Varför - jo det handlar om jämnvikt. I detta fall mellan luft och vatten. Koldioxiden kan lösas som gas i vatten i en speciell koncentration beroende på tryck och pH. Mängden koldioxid i luft och i ett vatten i balans har en jämnvikt. Nu är det oftast så att produktionen av koldioxid i vattnet gör att koncentrationen i vattnet oftast är högre än vad jämnvikten säger. Man kan se detta i ett korallakvarium eller växtakvarium där pH:t svänger mellan den ljusa perioden och den mörka. Produktionen av koldioxid i akvariet är altid densamma men konsumtionen varierar pga om fotosyntesen är aktiv eller inte. Under ljustiden så plockar växter, alger och zooxanteller (som är infångade alger) upp koldioxid. Detta ser man genom att pH stiger. Och här, under vissa omständigheter vid kraftig fotosyntes kan undantaget (5 %) inträffa. Koldioxidkonsumtionen blir så stor att innehållet av fri koldioxid i vattnet blir mindre än vad jämnvikten mellan luft och vatten säger och luftbubblorna för in koldioxid i vattensystemet. Men detta är ett undantagsfall som inträffar i högre pH.
Om man inte tror att luftningen har betydelse för utdrivningen av koldioxid kan göra följande försök. Ta kolsyrat vatten i två glas. Mät pH i bägge. Lufta det ena i 5 minuter. Mät pH i bägge igen. Detta kan nog övertyga de flesta.
Jag kan ta ett exempel från 80 talet. Vi hade ett tusentals laxungar i en bassäng där vi tillförde friskt, syresatt vatten med pH över 8. Vi tillförde även bikarbonat. Syret räckte till eftersom vi syresatte inkommande vatten med ren syrgas men pH:t i bassängen gick inte över 7, nästan oavsett hur mycket vatten vi tillförde (med pH 8 och väl buffrat). Vi hade ingen "syresten" (och då snackar vi sten) i det karet. Vi satte dit en sådan luftbubbleskapare och vips på en halvtimma var ph uppe i 8 igen. Jag jobbade även på en ålodling där vi inte hade någon luftning i bassängerna - från bassängerna låg ph:t på under 7 men efter gigantiska "droppfilter" (som är utmärkta avgasare) så var pH uppe kring 7,5 - 8 igen normalt när inte alla karbonaterna var förbrukade av nitrifikationen. Jag har även exempel från en malodling där koldioxiden som togs upp från fiskarna gjorde att pH var kring 6,5 i bassängerna men ca 7,5 - 8 ut från nitrifikationen (den var kraftigt luftad) - dessutom räckte den från fiskarnas koldioxid omvandlade bikarbonaten/karbonaten till att förse bakterierna med sin oorganiska kolkälla efter ett tag, vi behövde till vår förvåning inte tillsätta någon bikarbonat för nitrifikationen. Det systemet var något i hästväg när det gällde biologisk nedbrytning.
MVH Lasse
Ps - det är mina kurvor som Bygert har sett (koldioxidjämnvikt mellan luft och vatten) - ökad koncentration i luften kring akvariet blir mer koldioxid ner i akvariet - lägre pH. Det kan skilja på ca 2 tiondelar beroende på om vi är 2 personer i lägenheten eller 6. Det skiljer ett par 10:ondelar mellan vinter och sommar beroende på vädring eller ej. Men detta gäller ett akvarium där jag har stor biologisk verkan och pH ligger upp mot 8,3 som max och jag har en väldigt noggran mätning - jag tar ett pH värde automatisk var 10:onde minut och har kurvor sedan två år tillbaks. Det här är väl mätt. I ett växtakvarium utan extern koldioxidtillsättning så skall man ju försöka utnyttja den koldioxid som ansamlas under natten och inte lufta ut den. När ljuset tänds så finns det koldioxid som inte används under natten och växterna bara tackar och tar emot. När sedan (om de gör det) växterna driver upp pH:t till 8,3 - då kan man börja lufta - för då tar man koldioxid från luften och för ner det i akvariet - passa på att bjud på fest samtidigt :)
Lasse skrev:Det är ingen som sagt att syre inte transporteras in i vattenkolumnen via luftbubblorna från en sk "syresten". Vad som dock har sagts åtskilliga gånger är att det är en ytterst liten del som transporteras in den vägen - det mesta syret går in i vattnet via vattenrörelsen på ytan samt små mikroskopiska vattendroppar som studsar upp ur vattnet och tillbaka. Varför är det så. Jo med de små luftpumpar som används blir inte trycket i luftslangen tillräckligt stor för att tränga igenom material som ger tillräckligt små bubblar för en effektiv transport den vägen. I våra grunda akvarium är också uppehållstiden inte tillräcklig lång.
I reningsverk använde man förr luftrör med hål på ca 1 - 2 cm. Man hade kraftiga luftblåsare som blåste in enorma mängder luft på ca 5 meters djup. Ytan var som havet under stormen Gudrun. Idag använder man maskiner som ger ett högre tryck så att man kan använda sk membranluftare, i princip ett gummi/plastmembran som ger ytterst små bubblor. det är inte samma mängs luft som går in och visserligen är det ytrörelse men de små luftbubblorna klarar av att tillföra syre redan i vattenkolumnen.
Att luftbubblornas storlek och uppehållstid har betydelse vet jag genom kontrollerade försök på 90 talet. det var då disk. om de så kallade diffusorerna vekligen tillförde syre i vattnet. Jag testade ett antal i en bassäng som hade ett stort syrebehov. Jag använde elektronisk syremätare. Pumpens utblås placerades relativt djupt ner i bassängen så ytrörelsen blev så liten som möjligt. Den enda difussorn som klarade att tillföra syre i denna bassäng var Eheims diffusor till kraftpaketet - den var den enda som gav så små luftbubblor att de mesta försvann på vägen upp.
I saltvatten är syresättningen mer kritisk än i sötvatten beroende på att saltvatten håller ca 1 - 2 ppm mindre syre per liter vid samma tryck och temperatur. Vi som har saltvatten vet cirkulationens betydelse för välbefinnandet i akvariet - ofta används cirkulationer på 10 till 40 gånger akvariets volym. Syresättningen som används i saltvatten är ofta (förutom ytvattensrörelsen) skummaren. I dag använder man inte luftstenar så ofta utan numera är det olika injektionsmetoder och pumphjul som mekaniskt slår sunder luften till mikroskopiska bubblor - ungefär som den mekaniska metod som beskrivs i Bygerts dokument. Storleken har betydelse i detta fall och ju mindre bubblor desto bättre gasöverföring i vattenfasen.
Till frågan om luftbubblor tar ut koldioxid från vattnet.
I 95 % av fallen så är luftbubblor den överlägsen bästa sättet att i ett akvarium utan droppfilter föra ut koldioxid ur akvariet. Varför - jo det handlar om jämnvikt. I detta fall mellan luft och vatten. Koldioxiden kan lösas som gas i vatten i en speciell koncentration beroende på tryck och pH. Mängden koldioxid i luft och i ett vatten i balans har en jämnvikt. Nu är det oftast så att produktionen av koldioxid i vattnet gör att koncentrationen i vattnet oftast är högre än vad jämnvikten säger. Man kan se detta i ett korallakvarium eller växtakvarium där pH:t svänger mellan den ljusa perioden och den mörka. Produktionen av koldioxid i akvariet är altid densamma men konsumtionen varierar pga om fotosyntesen är aktiv eller inte. Under ljustiden så plockar växter, alger och zooxanteller (som är infångade alger) upp koldioxid. Detta ser man genom att pH stiger. Och här, under vissa omständigheter vid kraftig fotosyntes kan undantaget (5 %) inträffa. Koldioxidkonsumtionen blir så stor att innehållet av fri koldioxid i vattnet blir mindre än vad jämnvikten mellan luft och vatten säger och luftbubblorna för in koldioxid i vattensystemet. Men detta är ett undantagsfall som inträffar i högre pH.
Om man inte tror att luftningen har betydelse för utdrivningen av koldioxid kan göra följande försök. Ta kolsyrat vatten i två glas. Mät pH i bägge. Lufta det ena i 5 minuter. Mät pH i bägge igen. Detta kan nog övertyga de flesta.
Jag kan ta ett exempel från 80 talet. Vi hade ett tusentals laxungar i en bassäng där vi tillförde friskt, syresatt vatten med pH över 8. Vi tillförde även bikarbonat. Syret räckte till eftersom vi syresatte inkommande vatten med ren syrgas men pH:t i bassängen gick inte över 7, nästan oavsett hur mycket vatten vi tillförde (med pH 8 och väl buffrat). Vi hade ingen "syresten" (och då snackar vi sten) i det karet. Vi satte dit en sådan luftbubbleskapare och vips på en halvtimma var ph uppe i 8 igen. Jag jobbade även på en ålodling där vi inte hade någon luftning i bassängerna - från bassängerna låg ph:t på under 7 men efter gigantiska "droppfilter" (som är utmärkta avgasare) så var pH uppe kring 7,5 - 8 igen normalt när inte alla karbonaterna var förbrukade av nitrifikationen. Jag har även exempel från en malodling där koldioxiden som togs upp från fiskarna gjorde att pH var kring 6,5 i bassängerna men ca 7,5 - 8 ut från nitrifikationen (den var kraftigt luftad) - dessutom räckte den från fiskarnas koldioxid omvandlade bikarbonaten/karbonaten till att förse bakterierna med sin oorganiska kolkälla efter ett tag, vi behövde till vår förvåning inte tillsätta någon bikarbonat för nitrifikationen. Det systemet var något i hästväg när det gällde biologisk nedbrytning.
MVH Lasse
Ps - det är mina kurvor som Bygert har sett (koldioxidjämnvikt mellan luft och vatten) - ökad koncentration i luften kring akvariet blir mer koldioxid ner i akvariet - lägre pH. Det kan skilja på ca 2 tiondelar beroende på om vi är 2 personer i lägenheten eller 6. Det skiljer ett par 10:ondelar mellan vinter och sommar beroende på vädring eller ej. Men detta gäller ett akvarium där jag har stor biologisk verkan och pH ligger upp mot 8,3 som max och jag har en väldigt noggran mätning - jag tar ett pH värde automatisk var 10:onde minut och har kurvor sedan två år tillbaks. Det här är väl mätt. I ett växtakvarium utan extern koldioxidtillsättning så skall man ju försöka utnyttja den koldioxid som ansamlas under natten och inte lufta ut den. När ljuset tänds så finns det koldioxid som inte används under natten och växterna bara tackar och tar emot. När sedan (om de gör det) växterna driver upp pH:t till 8,3 - då kan man börja lufta - för då tar man koldioxid från luften och för ner det i akvariet - passa på att bjud på fest samtidigt :)
Tobbe R skrev:Tyvärr Lasse, dina argument hänger antingen inte ihop eller har inte med saken att göra.
För det första, det är självklart att mindre bubblor ger bättre syresättningseffekt, det hänger ihop med ytan av bubblan jämfört med mängden luft, luften utnyttjas bättre.
För det andra, om bubblorna inte är effektiva i att förmedla syre till vattnet, av vilken anledning skulle de vara bättre på att ta bort koldioxid, samma fenomen föreligger dvs ojämnvikt mellan mängden gas i vattnet resp. luften.
För det tredje, ditt exempel med vattenglaset är inte giltigt för ett akvarium. Det är sannolikt dåliga experiment som detta som gjort att myten har uppkommit. Man jämför en vattenmängd utan filtrering/omrörning med hur det blir efter genomluftning. Så gjorde man på 50-talet och fick då den effekt du talar om. Det går helt enkelt inte att jämföra detta med modernt akvariebruk där alla har ett kraftigt motordrivet filter som ser till att vattenytan luftas/avgasas mycket mera effektivt.
Genomluftningsargumentet hade en poäng när valet var syresten eller ingen omrörning alls men är inte relevant i ett modernt akvarium. Ett riktigt test skulle vara att köra ditt kolsyrade vatten genom ett vanligt motorfilter och jämföra med eller utan bubblor. Det skulle nog ge en lite bättre effekt för kombinationen filter/bubblor men endast för att ojämnvikten i ditt exempel är mycket stor.
Tobbe
Tobbe R skrev:Jag är inte särskilt intresserad av växter, har i stort sett bara Vallisneria, Anubias och hornsärv så det blir bara spekulationer. En sådan är att man inte kan övermätta vattnet med koldioxid om man har luftstenen.
En annan och i mitt tycke intressantare hypotes är att det kanske ger för hög syrehalt. Krause visade på 70-talet att i naturen växer växterna där det är låg syrehalt medan områden där det är hög syrehalt som vid vissa källor m.m. i stort sett är växtfria. Hans förklaring som låter rimlig men jag inte kan styrka är att den höga syrehalten oxiderar nödvändiga näringsämnen så se inte längre kan tas upp av växterna. Typexempel är järn som rostar i närvaro av syre men i syrefattig miljö är användbar.
Hans bok om växter kan nog hittas på bibliotek eller antikvariat, han hade också en artikelserie i tidskiften Akvariet.
Tobbe
Lasse skrev:Att luftbubblornas storlek och uppehållstid har betydelse vet jag genom kontrollerade försök på 90 talet. det var då disk. om de så kallade diffusorerna vekligen tillförde syre i vattnet. Jag testade ett antal i en bassäng som hade ett stort syrebehov. Jag använde elektronisk syremätare. Pumpens utblås placerades relativt djupt ner i bassängen så ytrörelsen blev så liten som möjligt. Den enda difussorn som klarade att tillföra syre i denna bassäng var Eheims diffusor till kraftpaketet - den var den enda som gav så små luftbubblor att de mesta försvann på vägen upp.
Kjell Fohrman skrev:Detta minns jag mycket väl.
Värt att notera är också att på 90-talet så såldes alla innerfilter med dessa diffusorer som ju uppenbarligen i bästa fall bara hade en dekorativ funtion (med undantag då för den som såldes med Eheims kraftpaket).
Idag säljs nästan ingen pump längre med diffusor. Istället brukar de säljas med en "skedliknande" sak med vars hjälp man kan rikta pumpens utblås mot vattenytan.
Så med "facit i hand" så har tydligen nu även pumpfabrikanterna anlsutit sig till din linje;)
Lasse skrev:J
En sak kan jag inte svara på - varför luftning driver ut koldioxiden bättre (eller driver ner den bättre) - det är en sak jag funderat över i 20 år åtminstone. Den närmsta förklaringen jag har att de har olika partialtryck och därför uppträder olika. Koldioxid är väldigt lösligt i vatten - det är bara det att det stannar inte som löst gas utan vandrar vidare och blir bikarbonat och karbonater - och tvärtom. syre är däremot väldigt svårlöst i vatten.
MVH Lasse
Lasse skrev:Varför hög syrehalt motverkar växternas tillväxt beror på att växternas utsöndring av syrgas inte är en aktiv process utan beror på diffussion - det betyder att nivån av löst syre i vattnet måste vara lägre än i vävnaden för att syrgasen skall tränga ut. Kan inte växterna bli av med syrgasen tillräckligt fort så kan vävnaden skadas pga av syreradikaler. Det är därför att ganska ordentlig vattenrörelse är nödvändigt i högt belysta biosystem - såsom korallrevsakvarier. Vissa växtakvarister har också upptäckt detta.
Denna kunskap kan du nog Googla dig fram till utan att titta på antikvariaterna.
MVH Lasse
Tobbe R skrev:Tyvärr Lasse, dina argument hänger antingen inte ihop eller har inte med saken att göra.
För det första, det är självklart att mindre bubblor ger bättre syresättningseffekt, det hänger ihop med ytan av bubblan jämfört med mängden luft, luften utnyttjas bättre.
För det andra, om bubblorna inte är effektiva i att förmedla syre till vattnet, av vilken anledning skulle de vara bättre på att ta bort koldioxid, samma fenomen föreligger dvs ojämnvikt mellan mängden gas i vattnet resp. luften.
För det tredje, ditt exempel med vattenglaset är inte giltigt för ett akvarium. Det är sannolikt dåliga experiment som detta som gjort att myten har uppkommit. Man jämför en vattenmängd utan filtrering/omrörning med hur det blir efter genomluftning. Så gjorde man på 50-talet och fick då den effekt du talar om. Det går helt enkelt inte att jämföra detta med modernt akvariebruk där alla har ett kraftigt motordrivet filter som ser till att vattenytan luftas/avgasas mycket mera effektivt.
Ett riktigt test skulle vara att köra ditt kolsyrade vatten genom ett vanligt motorfilter och jämföra med eller utan bubblor. Det skulle nog ge en lite bättre effekt för kombinationen filter/bubblor men endast för att ojämnvikten i ditt exempel är mycket stor.
Genomluftningsargumentet hade en poäng när valet var syresten eller ingen omrörning alls men är inte relevant i ett modernt akvarium.
Tobbe
Lasse skrev:Nej - jag har inte visat det med någon fancy teori men jag har gjort det i praktiken åtskilliga gånger. Kan vi vara överens om att ett hundraliters akvarium där det sitter en tvåtusenliter cirkulationspump har tillräckligt med pumprörelse för att vara en effektiv jämförelse. där vet jag att det efter en sänkning av pH med koldioxid från 8 till 6,7 tar en hel natt med bara cirkulationen men dock bara en halvtimme med en luftsten för att få upp pH igen. Jag har ett 450 liters saltvattensakvarium med en total cirkulation på ca 15 000 liter i timmen varav två intervallpumpar som ger 9000 liter som vågrörelse. Om jag tar av min skummarkopp och kör full luftning igenom injektorn så höjer jag mitt pH med ca 0,2 enheter även fast jag har mycket dålig ventilation i sumpdelen - hade jag bra ventilation där så skulle jag höja ännu mer. Luftbubbling är i praktiken betydligt effektivare än bara vattenrörelse när det gäller utdrivning av koldioxid. Jag har nu gett dig en 6 till 7 olika fall där det fungerar så i praktiken - har du med din praktik kunnat bevisa motsattsen?
Syresättningen i ytan sker inte när bubblorna brister i ytan utan att just ytan mellan luft och vatten blir betydligts större genom vågrörelsen och att det inte där finns samma typ av ytspänning som i de runda bubblorna i vattnet. Utjämningen mellan två element vad gäller gaskoncentration bestäms av koncentrationsskillnaderna, interfacets yta samt tiden. Varför utgasningen av koldioxid är snabbare än in/utgasning av syrgas vet jag inte men en möjlig förklaring kan vara koldioxids partialtryck och det därför kan ske ett gasbyte redan i bubbelstadiet. Men vet förklaringen gör jag inte - jag bara vet att det är så i praktiken att luftbubbling utjämnar skillnader i koldixidkoncentrationer snabbare och mer effektivt än kraftig ytrörelse.
De försök jag gjort tidigare med luftbubbling tyder på att även om det teoretiskt kan ske ett gasutbyte med syrgas i själva bubblorna så är det utbytet väldigt lite jämfört med ytrörelsen - i alla fall med de storlekar och uppehållstider som är vanliga inom akvariehobbyn.
MVH Lasse
Afrodite skrev:Orkar inte tugga i mig något, men har hittat på flera ställen att det skulle handla om att bubblorna inte hinner syresätta vattnet pga att dom färdas för kort väg.
Det skulle i så fall stämma med detta, där det står 2% per stigmeter... när man läser om bottenluftare i större anläggningar. tex här http://www.sorubin.se/dev/page5.html
Det är bara att läsa 1 gång till och suga i sig! Det är sånt här som gör forumet till en guldgruva.Mathias Nilsson skrev:Du...
Det har här var så jäkla bra!
bossep skrev:Det är bara att läsa 1 gång till och suga i sig! Det är sånt här som gör forumet till en guldgruva.
bossep skrev:Lasse,
Nu när även du lurats in I den här tråden (vilket jag välkomnar) skulle jag vilja kolla av ett par relaterade frågor som jag inte är helt klar över.
Jag pysslar mycket med algblomningar och får ofta rejäla pH höjningar som du beskriver. Förutom att kolet försvinner blir ytvattnet rejält över saturerat med syre. Det hinner helt enkelt inte gas ut vid ytan.
Borde man då inte kunna använda luft för att utjämna förhållandet syre/ koldioxid? Dels skulle man gasa ut syret och även tillföra behövligt CO2, eller?
Problemet jag har är att det blir fiskdöd tack vare en massa ammonium som blir ammoniak i detta rejält förorenade vatten när pH sticker upp till 9 eller mer.
Just nu används vattenpumpar typ de på sidan 66 och sidan 67 men de är utmärkta för syresättning men i vårt fall blir det helt fel. Jag kommer att flytta dessa till reningsverket där de kommer att göra nytta.
Orsaken till detta tänka är att jag mätte pH och syrenivåer i fiskodlingen vi bygger. Jag hade kopplat bort dropfiltret och lät bara röret ligga på kanten till en av tankarna. De andra tankarna var helt utan vare sig last eller cirkulation. Det var förövrigt den konstiga tanken också. Resultatet vid mätningen var 100 % syre i samtliga tankar men den jag hade cirkulation i visade pH 7.8 medan de andra låg på 8.4. Min teori är att strålen som hade en fallhöjd på runt 20 cm drog med sig CO2 från luften ned i vattnet. Borde man inte kunna förvänta sig samma sak med droppfiltret under full belastning?
De vatten jag jobbar med (Guatemala) har relativt högt pH naturligt så jag skall testa med lite luft i en av de större basängerna där jag leker med microsystis och annat. Jag kommer att testa det samma i algodling eftersom vi odlar Tilapia och vill ha grönt vatten.Lasse skrev:Jag har faktiskt testat det i en algodling och det fungerar faktiskt - det höga pH gör att luftens koldioxid faktiskt går ner i vattnet och syrgasen luftas ut. Vi konstaterade det genom att mäta pH utvecklingen med eller utan luftning. pH stabiliserades i en viss grad (på ett högt värde) när vi luftade men forstatte öka när vi slutade lufta. Har inga värden i huvudet - det var länge sedan.
Jag har också tänkt i de banorna och det vore kanon om det funkade. Då kan jag strippa ammoniak redan innan det går in i den resterand kvävecykeln. Jag borde då kunna köra luftningen relativt grunt då jag bara har extremt högt pH i ytvattnet.Det problemet löser du med luftningen också - ammoniakgasen går upp i luften
Jag använder betydligt mindre och lägre droppfilter just nu och det funkar i alla fall när när belastningen inte är så stor. Jag kan dock bygga ganska rejäl på höjden om det behövs i framtiden. Mitt problem blir nog att få vattnet "lagom skitigt". Jag vill som sagt ha kvar lite näring för alger om det går.Droppfilter är lösningen på dina problem - men det skall vara rejäl fart över det. I en Ålodling så hade vi 7 meter höga torn med en yta på ca 6 kvadratmeter (3*2*7 meter) Där körde vi 200 kubik i timmen :) Man kunde bli påverkad av den ammoniakdoft som man kunde känna om man stack in huvudet i toppen. Luften sögs uppåt - vattnet gick neråt. Ett sådant filter är oerhört effektivt vid avgasning.
Ja jag testade med syrefattigt/fritt brunnsvatten och fick upp DO till acceptabla nivåer 70% mättnad redan på 30 cm.Metoden används på många offentliga akvarier som tar in havsvatten från större djup - tornen kallas inte biotorn utan luftningstorn i de fallen.
MVH Lasse
Jag har också tänkt i de banorna och det vore kanon om det funkade. Då kan jag strippa ammoniak redan innan det går in i den resterand kvävecykeln. Jag borde då kunna köra luftningen relativt grunt då jag bara har extremt högt pH i ytvattnet
Lasse skrev:Det finns en kvävereningsmetod som bland annat används av reningsverket i Eslöv. Det bygger på att man höjer pH i vattnet från livsmedelsindustrin till ca 11 - 12. Sedan förs detta vatten ut i "strippningstorn" (läs droppfilter). Den ammoniakhaltiga luften förs sedan ner i svavelsyra och man får det utmärkta gödningsmedlet ammoniumsulfat.
MVH Lasse
Nu blir jag kanske riktigt glad! När jag höll på med Malawi på 70 talet testade jag med skummare eftersom det då var lag på att mosa upp Hårdhet och alkalinitet rejält högt. Det tycktes som om det gjorde nytta men alla talade om för mig att jag var tokig (inget nytt således) och att det bara funkade med saltvatten. På den tiden hade man ju bara lakmuspapper att testa med så det blev ju lite "trial and error"!Lasse skrev:Det funkar - skummarna i saltvatten och deras framgångssaga bygger just på att de luftar ut ammoniaken innan nitrifikationen.
MVH Lasse
bossep skrev:Nu blir jag kanske riktigt glad! När jag höll på med Malawi på 70 talet testade jag med skummare eftersom det då var lag på att mosa upp Hårdhet och alkalinitet rejält högt. Det tycktes som om det gjorde nytta men alla talade om för mig att jag var tokig (inget nytt således) och att det bara funkade med saltvatten. På den tiden hade man ju bara lakmuspapper att testa med så det blev ju lite "trial and error"!
bossep skrev:Det låter intressant! Jag får ju en ganska stark soppa ut från biogasreaktorn vilket vi använder som flytgödsel men kunde man göra ammoniumsulfat av det på det här viset kanske det kunde vara en bra ide! Vet du vad som händer med fosforn i ett sådant fall?
Lasse skrev:Fosfaten sker inget med i detta fall - men om du stoppar in slammet (efter fällning med kalciumklorid - fungerar fruktansvärt bra i dessa pH att fälla fosfat) i din rötkammare så har du ut den delen också.....
MVH Lasse
Detta var mer historisk kuriosa och det var bara fingertopp, lukta, slicka som fanns. Samt att kolla hur fisken reagerade. Nitrit var något man fick ögonen på när Tetra Laborett kom på marknaden. Ammonium/Ammoniak och dess relation till pH hade man absolut ingen susning om. Det var nog bara innom saltvatten och då typ Lasse som hade lite koll på det här.Bygert skrev:Är man inte lagom tokig så trivs man nog inte i den här tråden.
Skummare är ju som namnet säger designade för att producera skum och då skum med proteiner och annat som man vill bli av med. En saltvattensskummare kommer inte att uträtta mycket på den fronten i sötvatten, den orkar inte göra skum så. Den kan däremot säkert ha en effekt på att föra till/bort ammoniak, syre och koldioxid genom en effektiv genomluftning.
Jo jag har sätt lite sånna grejor. Men växter och alger är ofta trevligare och fyller lite samma funktion. Dessutom funkar de vid lägre pH.Det finns dock faktiskt skummare som är gjorda för att klara att verkligen skumma i sötvatten också. Inga billiga pjäser dock.
skrattar, ja det är underligt hur en sån här sak kan få igång så många skallar! OBS jag skrev inte knäppskallar.Bygert skrev:Är man inte lagom tokig så trivs man nog inte i den här tråden.
Lasse skrev:Du kan använda kalciumklorid också - det är kalciumet som bildar fällning med fosfaten. Har du mycket kalcium i vattnet redan så gör det också till. pH och ammonium/ammoniak har jag haft koll på länge - ända sedan 1982 ungefär :) och då var det bara sötvatten (nästan). :)
MVH Lasse
bossep skrev:
Det där med skadeverkan av ammoniak tycks inte ha blivit lika uppmärksammat i Sverige som Nitrit. Vet du varför? Jag misstänker att det blivit så eftersom Svenskt vatten oftast varit relativt pH neutralt. Nu börjar det visa sig i normala hemakvarier eftersom alla kommuner tycks buffra upp pH över 8. Det kanske vore dags att börja revidera rekommendationerna runt detta? Jag tror det dör/skadas mer fisk i dag av ammoniak än av Nitrit.
Bygert skrev:Om det tillåts mig att för ett ögonblick gå tillbaka till det som var ämnet från början, tja råd ja. Här kan vi ju se att några akvarister som inte direkt hör till nybörjarna (vad kan vi ha för samlad erfarenhet av akvarier här i tråden? räcker hundra år?) inte blir så där helt överens om somligt och inte kan förklara allt man är överens om heller. Så tänk då på den tjugoåriga tjejen i zooaffären som blivit anställd på grund av erfarenhet av att ha kanin och låga lönekrav, hur i herrans namn skall den människan klara ut att ge bra råd? Ägaren i zooaffären måste ju gå en kurs (som inte är lång och av varierande kvalitet) men de anställda behöver det inte. Det är begripligt att det blir stolligt ibland. Men det är inte bra att det blir så mycket dåliga råd. Frågan är hur man kan komma åt det, att få zooaffärsmänniskorna att intressera sig för syreavgivning från bubblor känns som överkurs men det vore ju bra om de åtminstone visste nåt om vad en guldfisk behöver för att må bra. Hur kommer vi dit?
Bygert skrev:Om det tillåts mig att för ett ögonblick gå tillbaka till det som var ämnet från början, tja råd ja. Här kan vi ju se att några akvarister som inte direkt hör till nybörjarna (vad kan vi ha för samlad erfarenhet av akvarier här i tråden? räcker hundra år?) inte blir så där helt överens om somligt och inte kan förklara allt man är överens om heller. Så tänk då på den tjugoåriga tjejen i zooaffären som blivit anställd på grund av erfarenhet av att ha kanin och låga lönekrav, hur i herrans namn skall den människan klara ut att ge bra råd? Ägaren i zooaffären måste ju gå en kurs (som inte är lång och av varierande kvalitet) men de anställda behöver det inte. Det är begripligt att det blir stolligt ibland. Men det är inte bra att det blir så mycket dåliga råd. Frågan är hur man kan komma åt det, att få zooaffärsmänniskorna att intressera sig för syreavgivning från bubblor känns som överkurs men det vore ju bra om de åtminstone visste nåt om vad en guldfisk behöver för att må bra. Hur kommer vi dit?
Afrodite skrev:Intressant fråga... Jag tycker det största problemet när man är nybörjare är att man kan få så extremt olika råd. Till och med i en och samma butik.
Bygert skrev:Om det tillåts mig att för ett ögonblick gå tillbaka till det som var ämnet från början, tja råd ja. Här kan vi ju se att några akvarister som inte direkt hör till nybörjarna (vad kan vi ha för samlad erfarenhet av akvarier här i tråden? räcker hundra år?) inte blir så där helt överens om somligt och inte kan förklara allt man är överens om heller. Så tänk då på den tjugoåriga tjejen i zooaffären som blivit anställd på grund av erfarenhet av att ha kanin och låga lönekrav, hur i herrans namn skall den människan klara ut att ge bra råd? Ägaren i zooaffären måste ju gå en kurs (som inte är lång och av varierande kvalitet) men de anställda behöver det inte. Det är begripligt att det blir stolligt ibland. Men det är inte bra att det blir så mycket dåliga råd. Frågan är hur man kan komma åt det, att få zooaffärsmänniskorna att intressera sig för syreavgivning från bubblor känns som överkurs men det vore ju bra om de åtminstone visste nåt om vad en guldfisk behöver för att må bra. Hur kommer vi dit?
Bygert skrev:Det som faktiskt står i reglerna är att den som driver handel skall ha gått kurser. Normalt måste man ju tolka det som att den som driver handel, det är ägaren. Att det sen i lägen där ägaren sitter nånstans och vänder papper det i så fall är bättre om någon ansvarig i butiken går kursen, det är helt givet. Men en aldrig så ansvarig i butiken driver egentligen inte handel så det är tveksamt om det egentligen håller.
Sen går ju kalkylen för hur många per affär som gått utbildningen att ifrågasätta, del finns ju ett antal som behövt utbildningen av annat skäl än att stå i affär, jag t ex. Det bör också vara åtskilliga som gått utbildningen men nu gör annat, det är ju inget ovanligt fenomen direkt att någon optimist startar en zooaffär och sen ger upp efter nåt år. Kanske är det två per affär som gått utbildningen i genomsnitt, knappast mer. Då är det ju också troligt att det finns många affärer där ingen som står i affären gått utbildningen alls medan andra affärer kanske skickat all personal.
Tyvärr ger ju också utbildningen bara en grov grund. Jag skulle ju inte ha velat ge råd i zooaffär om akvaristik med den utbildningen som jag gick som enda bas. Det gäller ju att de som jobbar med det här är intresserade och vill ta till sig kunskap. Somliga är det definitivt, för andra är det mer tveksamt.
Afrodite skrev:Intressant fråga... Jag tycker det största problemet när man är nybörjare är att man kan få så extremt olika råd. Till och med i en och samma butik.
I en butik fick jag under ett och samma besök direkt motstridiga råd. Jag köpte nämligen akvarium, växter och inredning och frågade... Hur länge skall jag ha belysningen på?
Dom visste således akvariestorlek, växtsorter, vilka fiskar jag skulle ha och att jag var nybörjare och även faktiskt filter, belysning och filtermedium tror jag inhandlades vid samma tillfälle. Den ena säger... Absolut inte mer än 8 timmar, då odlar du bara alger. När jag kommer till kassan så möts jag av nästa person som då påpekar att jag skall ha tänt minst 10 timmar, gärna 12 timmar eftersom annars får inte växterna tillräckligt med ljus och jag kommer bara få alger istället.
ähmm oki. ett o samma besök, samma zoobutik, samma fråga två HELT olika svar.
Hur skall man då som nybörjare ens ha en aning om vilket ben man skall stå på?
Visst kan jag förstå att det är svårt att ge råd, men någonstans vill man ju ha någon slags enlighet i de råd man får, man vill ha något slags riktlinjer att följa och inte bara gå på trial and error. ... mest error i början känns det som. Men nu börjar det gå i rätt riktning igen :D
zoddri skrev:Då kan vi ju passa på och fråga expertisen i tråden, vad är egentligen en lämplig tid att ha igång belysningen. På hedenhös tid hade jag inte någon timer utan belysningen i akvariet reglerades av min egen dygnsrytm.
Nuförtiden är lampan på 09-22 om jag inte minns fel.
Alger förekommer ju men det finns ju otocinclusar som tar hand om det :)
Så vi kanske skulle säga 8-14 timmar för växter? Sedan är det lite olika för olika alger. Vissa klarar sig med mycket lite ljus andra vill ha massor. I alla fall svävalger pallar för 20 timmar ungefär. Enligt de senaste rönen tycks det endast ta upp kol under den ljusa tiden och annan näring vid mörker. Andra alger faller nog ofta in mellan dessa och växter. Men viss mörkertid behöver alla.Kjell Fohrman skrev:Funkar det i ditt akvarium så är den tid du kör i ditt akvarium lagom.
Rent generellt brukar man säga att växter inte kan tillgodogöra sig ljuset mer än ca. 8-12 timmar, medan däremot algerna kan tillgodogöra sig belysningen i 24 timmar.
Så har man belysningen tänd längre tid så är risken stor för algproblem - man brukar säga aldrig mer än 14 timmar, men att det räcker med 8-12.
Men som sagt - man har ju koll på sitt akvarium så börjar det bli alger så kan man minska på belysningstiden.
Om algproblem kan du läsa i denna Zoopetartikel http://www.zoopet.com/index.php?option=com_content&view=article&id=186 där även belysningtiden står angiven
Du kan inter ersätta ljusmängd med ljus tid.Mathias Nilsson skrev:Jag ligger på 8 i mitt hightech och jag drabbas av grönalger i mängder, så starkt ljus även i korta perioder leder till algboomar. Det är medflyten som styr ;)