corydoras trotsar tyngdlagen :D

Jag skrev i ett tidigare inlägg om hur mina corydoras hade som vana att ligga på bladen istället för på botten.

Jag börjar nu tro att de är närmare släkt med apor än med övriga fiskar :)
Igår låg en av dem och vägde uppe på bladet, samtidigt som den andra tycktes ha endast en bröstfena och lite av kroppen på bladet. Till saken hör att det är ganska strömt i akvariet så malarna "gungar" där de ligger, men de tycks tycka det är roligt att aldrig ligga helt på bladet utan de gillar spänningen när de nästan ramlar ner från bladet :D

Tog några kort. Det ser ut som att den högra malen är på väg ned från bladet men det är han alltså inte, han gillar att trotsa tyngdlagen :) Även den vänstra låg och vägde uppepå bladets böjda del, gungande i strömmen..

Corydoras har ingen simblåsa, och tillsammans med deras tjocka pansar borde det innebära att de skulle sjunka som en sten - om det inte var för att de har ett specialtrick. De simmar upp till ytan, sväljer luft till en ficka i tarmen, och kan genom att ta in mer eller släppa ut luft hålla sig precis viktlösa i vattnet.
De tar dessutom upp syre ur luften i tarmen, vilket gör att de tål lägre syrehalter än många andra fiskar.

vilka fina corysar! Vilken sort är det?

Azur: Ja självklart vet jag att de tar luft vid ytan, och de brukar spotta ut lite luft om de fått för mycket, och de kan säkert mer än andra fiskar reglera sin tyngd på detta sätt. :) Men det är ändå roligt tycker jag, att de blivit så förtjusta i att ligga på bladen. mina Sterbaipansarmalar håller sig endast på botten...

Knyttet: Jag vet inte vilken sort det är. jag tycker de liknar metallpansarmal mest, men har aldrig fått det bekräftat tyvärr. De är mycket små ännu (3 cm), och jag vet inte om de kommer växa mer, för de har först för 4 månader sedan kommit till ett akvarium där de får mycket mat och kan bli lite tjocka efter varje utfodring. Tidigare snodde de andra fiskarna deras mat och de var mycket smala konstant. Men nu är de tjocka och glada :)

Edit: Deras skäggtömmar nöttes ner i det tidigare karet, men har börjat växa ut igen. Så "jättefina" kan jag inte säga att de ser ut, men de mår mycket bättre nu och har verkligen repat sig :)

toccata: synd att du inte vet, jag är nämligen på gång att skaffa corysar och jag kan inte välja vilken sort jag vill ha. Dina är väldigt fina med det där röd-orange upptill

Men metallpansarmalar trodde jag var bland de vanligaste corysarna, iallafall när jag var liten, för, öh, 15 år sedan....

Kolla metallpansarmal i artbeskrivningen på zoopet, tycker de ser ut ungefär så.

Hoppas du hittar några du tycker om, själv tycker jag att Sterbai's pansarmal är finast, men dessa corysar på bilden har lite mer av ett personligt "ansikte" tycker jag, på något sätt.

toccata skrev:

Men metallpansarmalar trodde jag var bland de vanligaste corysarna, iallafall när jag var liten, för, öh, 15 år sedan....



Kolla metallpansarmal i artbeskrivningen på zoopet, tycker de ser ut ungefär så.



Hoppas du hittar några du tycker om, själv tycker jag att Sterbai's pansarmal är finast, men dessa corysar på bilden har lite mer av ett personligt "ansikte" tycker jag, på något sätt.

jag ska kolla igen, har suttit och kollat igenom varenda artbeskrivning på pansarmalar för ett tag sen :) har gjort mig en lista på sorter som jag är sugen på, men det är så svårt att välja ut bara en sort när det finns så många fina. Har sett bild på C Aeneus som har en orange rand, men den såg inte ut som dina tyckte jag.

ja C Aenus är väl den som kallas metallpansarmal. Men den på bilden är ju mycket mer fullvuxen, plus att kortet är taget i ganska vitt ljus, medan mina kort är tagna i ljuset av två små lågenergilampor. Och mina malar har ingen riktig "rand", de har bara en brun/rödaktig färg på ryggen, som jag även tycker att metallpansarmalen på artbeskrivningen har (skulle synas bättre i varmt gult ljus).