Bly i metallisk form tror jag inte är speciellt giftigt för levande organismer, det är en helt annan sak om det är fråga om organiska blyföreningar.
Man har letat fram blykulor från trettioåriga kriget, amerikanska inbördeskriget m.m., och de är helt intakta och blyet har inte spridit sig mer än högst någon centimeter i marken, alla åren till trots.
Enda klara beviset ang. blyets olämplighet när det gäller ammunition är när det gäller hagel i våtmarker. När haglen faller ner och sjunker till botten kan änder och andra sjöfåglar ta dem för mat och när de mals sönder i muskelmagen blir fåglarna blyförgiftade.
Det finns ju folk som blivit skjutna och där man blivit tvungna att låta kulan sitta kvar, och det är inte blyförgiftning som varit deras största problem, långt därifrån.
Min övertygelse är således att vill du ha blybandet kvar kring stängelväxterna kan du lungt ha det kvar där.
Fiskarna kommer inte att hinna bli påverkade av blyet innan de dör av ålderdomssvaghet och vattenkemin lär knappast bli påverkad den heller.
Det har hävdats att det skulle varit vattenledningar av bly som orsakade romarrikets undergång, men det har visat sig att så inte var fallet. Det var blyet i glasyren man hade till dryckeskärlen, som fälldes ut av syrorna i vinet som förorsakade blyförgiftningarna.
För övrigt är det mineralfiber som sitter kring rötterna i krukade växter, "Gullfiber" är bara ett varumärke och sällan den sorten som används (har aldrig sett gul mineralull i en sådan kruka).
