Hej Urban!
Det stod inte så mycket om järntabletterna i de tidigare trådarna så här kommer några kommentarer utav mig:
Järnet i tabletterna är Fe2+ vilket är helt OK och möjligt för både växter och fiskar att tillgodogöra sig. För akvariebruk bör det vara i chelaterad form och det fungerar med järntabletter. Men det finns några saker att tänka på:
1. I akvariemiljö oxiderar detta järn lätt till rost vilket är skadligt, i synnerhet för vissa fiskarter och tydligen särskilt för en del VF fiskar (har gjort några smärtsamma erfarenheter därvidlag). Man bör alltså anpassa järnhalten i akvariet till fiskbestånd, kemisk miljö och växtbestånd i det aktuella akvariumet.
2. I tabletternas dragering finns det en del sockerarter som kan hjälpa till att "boosta" en alg- eller bakterieblommning, särskilt nu framåt vårkanten. Dettsutom är jag osäker på hur övriga drageringssubstanser inverkar på fiskars gälar osv. Man bör således skrapa av drageringen med en kniv eller annat lämpligt.
På många håll rekommenderas järnhalter upp till 1 mg Fe/l akvarievatten. Jag har länge hållit mig kring 0,5 mg/l oavsett typ av gödning och det har fungerat väl för många växter också. Järngödning fungerar bara i närvaro av minst 10 mg koldioxid/l akvarievatten. I en stads vattenledningsvatten är vanligen denna halt uppnådd (ibland tillsätts det i syfte att hålla ledningarna fria) så det bör inte innebära något problem.
Observera att användningen av oxydatorer eller ozonisatorer förstör kelateringen av järnet och även av andra för fiskarna nyttiga ämnen. Använd inte sådana metoder under tiden som du gödslar, de gör att järngödningen inte fungerar. Syret i vattnet ingår förbindelser med det värdefulla tvåvärda järnet, som oxiderar till det värdelösa trevärda. Detta järn faller ut och avsätter sig som bruna slemmiga beläggningar (som består även av andra ämnen) i filtret.
Överdosera inte. Det är känt att vissa akvarieväxter, däribland Ludwigia-arter och Hygrophila-arter kan reagera negativt på höga järndoser. Har du många sådana växter i akvariet är det bäst att ge det mesta järnet via rötterna istället.
Om du alltså räknar på en tablett som innehåller säg 60 mg Fe så kan du ta och krossa en sådan tablett för att få fram en halt av 0,5 mg/l i ett 120-l-kar. Man bör göra mätningar med jämna mellanrum så att man kan hålla koll på hur de specifika miljöomständigheterna i just det karet påverkar halten åt ena eller andra hållet. Vid vattenbyte bör man förståss fylla på i motsvarande mängd. Du kan hålla dig kring den halt du önskar eller som jag börja efterdosera när det gått ned till 0,1-0,3 mg/l. Jag har själv testat järntabletter och det har gått bra. Har dock inte provat detta under längre tid, kan jag tillägga. Det är billigare att köpa järnchelat hos lantmännen än att hålla på med tabletter ... Det tar även litet tid innan järnet löser sig från tablettmassan och kommer ut i vattnet. Men det är bara att prova.
MvH
Christina P