Blåciklider lek

#1 - 11 juli 2006 00:51
När de har lekt, börjar de istället bråka och struntar i att vakta rommen,
som sedan klart blir uppäten.

Detta händer varannan/tredje vecka då de leker, det slutar
alltid med att de börjar gnufa, sedan biter de fast varandra
med munnen.

Det är en del andra fiskar i också, så jag förstår inte varför de
tar ut aggressionen på varandra, ngt förslag?
#2 - 11 juli 2006 07:42
[FONT=Comic Sans MS][COLOR=darkorchid]Det är en del av leken. Mina blåciklider är alldeles fnasiga om läpparna när de har lekt. De kan simma omkring i tre-fyra dagar och bita varandra hårt i läpparna innan de slutligen lägger rommen. Då kan de vara riktigt tufsiga! De kan behöva ha ett par omgångar med lek på sig innan de får till det.[/COLOR][/FONT]
#3 - 11 juli 2006 09:37
Av de ciklider jag haft (Blåciklid, Golden, Grönmetallic) så vet jag att de kan "tufsa" till sig rejält under parningslek! Riktiga strider vid vattenytan har jag sett och attacker emot mun osv...Men håller med Lenmar, det borde ta sig så småningom. Kul!

MVH: Scalara
#4 - 11 juli 2006 14:00
problemet är att de lägger rommen först, sen börjar de nafsa, det märker
de andra firrarna och passar där med på att äta upp rommen obemärkt.

Dessutom är de ganska vuxna blåciklider, dvs. de har lekt flera gånger
innan, och då har det gått bra, dvs. de har haft yngel många ggr.

Jag vet inte om de gör så för att de inte orkar med att sköta yngeln,
dvs. de vill bara leka sedan strunta i att..
#5 - 11 juli 2006 16:07
Det kan vara så att de inte kommer överens. Ciklider är ju individer.
#6 - 12 juli 2006 21:42
Som sagt, ciklider är individer, av de ca 20 par blåciklider jag har haft har jag inte haft sådana problem, hos ditt par är det nog inte lättja, snarare någon trigger som stör deras naturliga beteende, snarare för mycket beskyddarinstinkt än för lite. Man kan spekulera ganska mycket i vad det kan bero på, en vild gissning kan vara att temperaturen är onödigt hög och att det stressar på dem onödigt mycket. Riktigt mätta, övermatade fiskar är i allmänhet lugnare. Oftast handlar det "bara" om att komma till frisimmande yngel, så man behöver inte mata dem så att de ser ut som grodyngel särskilt långa perioder, iaf vad gäller andra ciklidarter med samma typ av yngelvårdsstrategi, blålciklider är som bekant nästan alltid helt bekymmersfria.

Allt förutsätter naturligtvis att akvariet inte är överbefolkat.

Diskusodlare med bråkande par sätter ofta ett metallgaller en bit från rommen så attt föräldrarna inte kan äta upp äggen, men ändå sköta om dom, när ynglen är frisimmande brukar bråken ha löst sig.











Annons