Att få barnen med på akvarienoterna....

Hur får man en fyraåring att inte bli svartsjuk på akvarieintresset utan i stället dela det? I går gick vi och såg "Hitta Nemo", trevlig (om än en aning långtråkig) tecknad film delvis i akvariemiljö. Här är en länk till en bild som visar hur min son utvecklar sitt intresse.

http://www.zoonen.com/perzoonen/visabild.asp?oid=126170#

.

ett bra tips är ju att låta fyraåringen vara med i affären o välja fisk(nån som passar i akvariet) o sen ha den som "egen".

så fastnade jag iallafall..=)

Om fyra-åringen får välja fritt skulle vi få att ett 3000 liters akvarium med rockor och malar...... Fast du har rätt. Väldigt glad är han i sin gröna svärdbärarhona han fick ropa in på en auktion.

Du får göra som jag.. Vi sitter tillsammans och studerar livet i akvariet.. Till slut när jag tystnar så tigger barnen om fler kommentarer. Orsaken är nog, som min vuxna dotter säger, att jag låter som en sportkommentator och utan pardon drar med mig småtjejerna i entusiasmen.. [:-94]

Min 4åriga dotter tycker det är jätteroligt att titta i fisk böcker och gå i zoobutiker. Det viktigaste tror jag är att barnen får vara med och bestämma. Hon har även ett "eget" akvarium 160l där hon har valt egna fiskar men man måste sätta gränser för det går ju inte att blanda hur som helst om hon får bestämma allt.

Hos oss började det faktiskt tvärt om! När Karin var 7 år så ville hon ha ett akvarium, jag köpte ett, hon ledsnade, och jag tog över... och på den vägen var det :-)

Jag har alltid haft små kar på 20-40 liter som barnen kunnat ta över. De har fått inreda dem som de velat och sedan plockat över några Guppys och Ancistrusyngel... när de ledsnat har det bara varit att ösa tillbaka allt... Karin har säkert startat 5-6 gånger vid det här laget...
Ibland känns det som om jag gör fel, men samtidigt tror jag att de kommer att märka att de inte klarar sig utan ett kar tillslut... för det brukar inte gå lång tid förrän de börjar om. En sak är jag i alla fall alltid stenhård med, de får sköta sina kar själva (med lite moderlig uppsikt)!!!

Som läget är nu så har i alla fall 4 av 5 ungar full koll på biologisk balans, biotoper, hur man sköter ett kar och vad alla fiskar i alla kar heter...
Vi har till och med haft deras klasser här på studiebesök, då jag pratat om just biologisk balans och fiskskötsel... då kan man också passa på att i ett tidigt skede tala om för barnen att man måste ta reda på hur stora fiskarna blir och om dom passar i hop och sådana saker.
Nu har i alla fall 3 av ungarna (13, 13 och 14 år) köpt egna akvarier och håller på med lite testodling och sådant... så det verkar som om åtminstone tre små akvarienördar är fostrade....

Om jag någongång skulle få barn så skulle jag naturligtvis vilja att dom delade mina intressen. Dom skulle ju få en hel del att välja på i ett hushåll med kaniner, marsvin, hamstrar, hundar, ödlor, ormar och fiskar..
Men samtidigt tycker jag att man måste låta barnen finna sina egna intressen. Man bör inte tvinga någon, varken stor eller liten, att tycka om någonting bara för att man själv gör det. Visst är det kul med gemensamma intressen, men låt dom välja sin egen väg.

För min del skulle inte det värsta tänkbara vara ointresserade barn, utan allergiska barn...

Mvh
Björn

Kloka ord Björn! "Jag är för liten för att spela fotboll", säger min 4-åring och tittar på bollen med avsmak när min fotbollstokiga man försöker kicka till honom. När jag tagit honom till stallet för att rida i småbarnsgrupp har han skakat av fasa inför de stora, enligt honom, illaluktande bästarna. Det är svårt att tvinga på barn intressen, och även om det är fullt möjligt så ska man självklart inte göra det! (och om man absolut ska göra det skulle man inte välja något mer matnyttigt än akvarier)? [:o)]