Jag har lilla skönheten på min avatar här hemma, första dagen idag.. Matte och husse har åkt till den sedan länge planerade Gotlandssemestern.. Det fungerar jättebra!! Hon börjar vänja sig vid 4 åringen men han är högljudd och våldsam så hon får ju skrämselhicka ibland men sen är hon där och fjantar kring honom efter ett tag så det ger sig nog.
Nu kan ni jättegärna få tycka till, det var en massa år sedan jag hade valp och det var innan "Dogwisperer" så jag försöker tänka på vad man lär ut numera.
1. Hon ville inte följa med dottern ner i källaren (utomhuskällare) så hon slapp.. men sen när jag skulle in i soprummet och hon tvekade så drog jag helt sonika med henne in för det kändes spontant mer rätt att inte låta henne "fjanta"!?
2. Hon verkar inte vara van att bli lagd på rygg och borstad osv. Hon blev livrädd och attans vad hon hann riva mig, jag var inte förberedd utan trodde att hon var vad vid det. Jag släppte runt henne omedelbart men vi fortsatte att borsta henne en stund till för att hon skulle vara lugn innan vi släppte henne men hon verkar vara rädd om magen. När vi lärt känna henne bättre så känns det som om vi skulle prova igen. Visst måste det vara bra att lära dem!!!?
Likadant har de tydligen haft lite svårt att klippa klor.. Som jag minns så röt man i bara om de fjantade och lät dem inte hålla på?!
3. Tips på bra valpuppfostringsbok?
Tacksam för tankar som sagt... Kul med valp.. Jag ska ta nya kort och lägga upp på Eurasiertråden i veckan!!! Hon förändras för varje dag känns det som.. [:-174]
Håller med Mumin; ta det lugnt nu i början och låt henne få tilltro till er.
I övrigt är den röda tråden; lugnt och bestämt, göra så liten grej som möjligt av allt som passerar i vardagen.
När du gick in i soprummet, så gjorde du rätt i att bara ta henne med, oavsett hennes "ovilja". Här gäller det att ignorera hunden, inget prat, inget beröm. Bara gå med bestämda steg. Att gå in i soprummet är en del av vardagen, inte konstigare än att gå ut genom dörren. Förmedla detta genom att inte göra en grej av det. Miljöträning är en viktig sak och utförs just så, i mängd.
Att ligga avslappnat på rygg är bra. Dock reagerar många valpar som denna gjorde; med panik. Jag jobbar mycket med hanteringsövningar när jag har valp. Men man får gå lugnt framåt. Ligga på rygg i famnen, ligga på rygg mellan mina ben. Lyfta tassar. Pilla överallt. Bära (även rottispojkar som väger 55 kilo måste bäras då och då.. :)). Hantera helt enkelt. Eftersom vi jobbar med hundarna så är det ytterst viktigt att man kan hantera hunden och den litar på en till fullo. Dit kommer man inte med hjälp av tvång och dominans, utan genom att hunden lär sig lita på människan. Även om man inte jobbar med hunden, så mår den bra av att känna sig trygg i det som händer.
Är valpen fortfarande "bärvänlig" i storlek, så sätt dig med henne i knäet, lägg henne försiktigt på rygg, lugnt och bestämt. Klappa under hakan och på bröstet, det är lugnande signal. Låt henne ligga så du känner att hon slappnar av, släpp ner, utan att göra affär av saken (inget "nu var du duktig!" alltså). Är hon så stor att hon är svår att hantera i knäet, så sätt dig på golvet och gör likadant.
Använd din kropp som lugnande, inga yviga gester, inga "brottningsmatcher", smek lugnande.
Kloklippning är alltför ofta ett problem. Men ja, inget "pjåsk" (röda tråden.. :)). Hundar som är rädda om sina tassar (vilket oftast beror på bristande hanteringsträning) brukar känna sig mindre illa till mods om man klipper deras klor stående. Precis som man gör när man kratsar hästarnas hovar, så låter man hunden stå och lyfta ett ben i taget. Bestämt tag runt tassen (utan att skapa panik). Börja med att bara pilla med tassarna. Träna det massor. Sen klipper man en klo. Utöka hela tiden. Detta går att träna flera gånger per dag. När man klippt alla klor så är det inte så många klor kvar att träna med, då kan man "knacka" lite med klotången mot klorna (en och en) för träningen.
Jag gillar "Din hund" av Järverud/Klinteberg:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9144007736
Den tar förvisso upp grundläggande lydnadsträning (som tävlingsform) och är inte en renodlad valpbok. Men lite träningstips skadar inte! :) Jag brukar använda denna bok på valpkurser och kursarna brukar tycka att boken är väldigt bra och grundlig.
Tror den passar dig då du är inne på Milan-stilen.
Jobbar mycket med hundspråket och signaler och tipsar därför även om ett par sådana böcker (ett måste på hyllan för hundböcker hemma):
Lugnande signaler av Turid Rugaas:
http://www.hundbocker.se/bokinfo/9197307920/
Samt Lexikon i hundspråk av Anders Hallgren:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9189090438