Aargh skalardummingar!

Jaha då var det dags igen. Mitt svarta skalarpar har rykt ihop igen då de inte kommer överens om hur avkomman ska skötas. De gör nästan alltid det efter att äggen nyss kläckts eller strax innan. För andra gången har honan gett honom råstryk så han har fått en infektion på ena ögat, samma öga som förra gången. Upptäckte igår hans helvita öga så jag blev tvungen att sätta honom i saltbad.
Fattar inte vad hon gör med honom... han är skrapig omkring ögat också, precis som om hon sandpapprat honom, det finns ju bara en växt i akvariet så han kan inte ha gjort det själv =( Synd om honom som blir undanskuffad.

Brukar det vara honan som är så aggressiv eller är min extra bitchig?

Nu sitter det 40-50 små svansviftare kvar på bladet i lekakvariet. Tror inte jag ska ge föräldrarna fler chanser nu, de har fått massor, och han lär ju bli blind förr eller senare som hon håller på. Blir att de får leka av sig och flytta tillbaka till stora karet i fortsättningen. Så trist.

Är det vanligt att skalarer håller på så fast de är ett definitivt par? De blir ju vänner igen så fort man avlägsnar dem från avkomman och de leker igen inom två veckor om de får chansen, så "lusten" saknas ju inte.

Jag hade ett scalarepar ett tag som var bra yngelvårdare, och höll sams väldigt bra. Men efter ett tag så dog honan, och jag köpte en ny, vildfångad hona. Det dröjde länge innan de lekte, och när de väl gjorde det såg allt frid och fröjd ut, tills ynglen nästan var frisimmande, då gav sig honan på hanen, och gav honom storstryk, han såg inte rolig ut.

Det verkar vara viktigt att de kommer överens, precis som med människor. Störst chans att få ett yngelvårdande par som kommer överens har man nog om man skaffar minst 6 små, och låter dem växa upp tillsammans, och välja partner själva, än om man bara köper två, och tvingar ihop dem, så att säga. Jag skulle nog byta ut honan, och/eller köpa några till, så kanske de kan hitta en partner de kommer bättre överens med.

Skillnad mellan hona och hane

Sticker i mellan med en lite fråga.
Hur ser man skillnaden mellan hona och hane på scalar? Kan man se könen tidigt eller hur står brukar det vara när man se vilket kön det är?



"En vacker sång sopar dammet från hjärtat"

De växte ju upp tillsammans (med två andra yngel), bildade par och tolererar inga andra skalarer så det är nog tyvärr ingen ide med dem. Jag har märkt att båda två är lite allmännt vålsamma till sinnet, det har de alltid varit så de kanske helt enkelt inte är lämpade för barn =/

Hur gjorde du med ditt par som hade samma beteende? Bytte du ut en av dem igen eller?

Har ett annat par som leker och de äter upp äggen innan bråk ens uppstår =) De ska dock få fortsätta att försöka, man vet ju aldrig om det kanske går upp ett ljus för dem tillslut, skulle va kul att få se hela förloppet nån gång!

[QUOTE=Jokis]Sticker i mellan med en lite fråga.
Hur ser man skillnaden mellan hona och hane på scalar? Kan man se könen tidigt eller hur står brukar det vara när man se vilket kön det är?[/QUOTE]

Det kan vara väldigt svårt att se skillnaden även om de är vuxna. I regel är den vuxna hanen större än en vuxen hona men i affär är det ju inte så lätt att veta ålder på ett större exemplar. Det sägs att en hane som lekt kan få en "puckel" i pannan. Säkraste kortet är att titta efter honans äggläggningsrör när de är proppmätta eller när hon ska till att leka. Hanen är oftast lite mer revirhävdnade/aggressiv, men det kan ju variera. Det är de metoder jag vet iaf.

Det är svårt att se könen på scalarer, omöjligt när de är små. På vuxna scalarer kan man nog med lite vana, och tur, se en viss skillnad. Hanarna brukar bli större, och få längre fenor. De brukar också få lite kraftigare pannor, som nog utvecklas mer om man har mer än en hane.

Ja, de är ju individer, de två kanske är olämpliga. Jag hade ett halvvuxet par en gång, som terroriserade ett halvvuxet eldbukspar. Särskilt scalarehonan var riktigt grinig på eldbukarna, de backade så långt de kunde om de mötte henne. Jag minns faktiskt inte riktigt vad jag gjorde efter att honan gav sig på hanen. Om jag inte minns fel så fick han nå´n svampinfektion och dog. Har för mig att även honan dog strax efter.

De verkar tyvärr va lite känsliga mot infektion när (kärleks)livet strular för mycket. Känner igen terroristbeteendet, tror alla skalarer har en liten (eller stor) demon inom sig. Tur att de inte är så värst snabba jämfört med de flesta andra fiskar =)

Jag har hört att ciklider med höga och platta kroppar är känsliga mot yttre bakterieangrepp, så ett sår kan nog lätt bli infekterat, särskilt om vattenkvaliteten inte är på topp. Hade ett rejält problem med mina små scalarer nyligen, En del av dem dog. Men nu verkar det vara löst, saltade och bytte vatten mycket under en period.

Låter ju troligt att det är så, men vi får väl bara vara tacksamma då både salt och fräscht vatten är väldigt lättillgängligt här i vårt land!
Känns ju alltid bättre än att behöva ha i olika kemikalier och mediciner dessutom.

Har ett par som jag har fått flera kullar av.. men nu så har dom fått någe fel.. dom lägger rom och vaktar och fläktar ända tills lampan släcks.. då e det full fart och vips e äggen borta. det slutar med att dom e osams och gruffar hela tiden.. tills nästa lek.. samma sak.. leken går bra men lampa släcks å så börjar det igen.

så tydligen har dom lite familje bekymmer :)

[quote=Bucket]så tydligen har dom lite familje bekymmer :)[/quote]

skicka dom på familjerådgivning ;)

skämt osidå skulle det inte gå att ha npn svag lampa tänd nattetid ?