[FONT="Comic Sans MS"][COLOR="DarkGreen"]Vaknade med en sån där hyfsad skallebang, så det vart en akut djupdykning ner i pillerburksskafferiet och sen raka vägen in under täcket igen.
I tisdags så var jag och fick mig en dos järn intravenöst, mina järnvärden hade nämligen sjunkit lite väl lågt. Så det behövs en omgång om 5 doser för att få upp den till någorlunda nivå igen.
I övrigt så är det behandlingen för att ta bort Hepatit-C:n som ligger närmast i tiden. Fick ju det via en blodtransfusion då jag gick i dialys -90.
Men nu har de alltså kommit på en behandling som gör att man kan bli fri från själva viruset, och det är ju alltid en fördel att bli det inför en kommande ny transplantation ju.
Den informationen jag fått än så länge är ju att man inte kommer att vara världens kaxigaste person under behandlingstiden, för det är väl ganska så hyfsat starka doningar som man får ju.
Och jag som tycker att det räcker så bra med de dagar som jag mår illa och magen min har uppenbara åsikter om det som jag försöker att äta ju.
Men det är ju under en begränsad tid som man kommer att må helpajko så det får bli som det blir helt enkelt. Huvudsaken är att jag blir frisk från Hepatiten ju, så att inte den får för sig något elände om några år, eller efter den nya transplantationen. Typ som att sätta igång så att jag får skrumplever eller någe annat "lattjo".
Ja livet är skojsigt nästan jämt, det är det jag alltid har sagt ju !!
[/COLOR][/FONT]