Plejaderna skrev:
Som jag önskar att jag hade varit som Ekenberg. Det hade jag behövt det senaste året.
Du Plejaderna. Jag är ingen livscoach och tänker inte utge mig för att vara en sådan heller. Men jag försöker alltid vara livsbejakande, alltid säga ja till vad som kommer i min väg och göra det bästa av det. Jag har haft motgångar, flera gånger och varit olycklig också. Min far var den gladaste och lyckligaste person jag känt, tyvärr gick han bort tidigt. Men på något sätt var det då jag bestämde mig för att leva som han, glädjas åt det man hade istället för att se det man inte kunde få. Och framförallt känna lycka i stunden inte längtan efter något som kanske skall komma. Så jag börjar varje dag med att hitta något att vara lycklig över. Och sedan försöker jag hitta fler saker under dagen. Man får öva men helt plötsligt går det automatiskt. Just nu har jag börjat öva på att ge andra människor komplimanger , det är svårt men jag hoppas att även det skall gå med automatik med tiden. Tänka vad mycket bättre vi kan göra vår värld.....
Och jag vet fortfarande hur lycklig jag var när personalen på dagis frågade barnen vad dom skulle bli när de blev stora och min då fyra årige Jonatan svarade”Jag skall bli tjock”,
naturligtvis undrade fröknarna varför han ville bli tjock ” jo, för det är min pappa och han är alltid glad” som sagt, då känner man att man lyckats lite iallafall. :)
