Hej igen, Kramfors och alla andra!

Livskraftig tråd det här, och det är uppenbart att problem fortfarande finns och att åsikterna troligen går isär(har dock inte läst inläggen efter att jag hoppade av förut fram till idag). Skriver detta inlägg för att det var nära till en incident nyligen och för att jag av en händelse hamnade här på forumet igen.

Det var på håret att vi blev attackerade av en lös kamphund på en promenad i hemtrakterna. Ägaren(en mörkhyad äldre tonåring med "gangsterstil") hade ingen vidare pli på hunden. Vi betedde oss lite räddhågset och försiktigt när vi såg att kamphunden var lös, vilket tyvärr verkade trigga hundens intresse. Det var mycket obehagligt och vår hälsa hängde, under några minuter, på en skör tråd. Vår hälsa och framtid sattes på spel där en kamphundens godtyckliga "jaktinstinkt" avgjorde utgången. Tillsvidare går vi inte rundan längre. En slyngel påverkar våra liv negativt.

Kanske var det fel att stanna upp(hundpsykologiskt sett), men man ska inte(som jag nämnt tidigare i tråden), som utomstående, behöva ta ansvar för hur hundar är funtade, man måste få stanna, springa, hoppa eller vad som helst utan att riskera att bli attackerad.

Ägarproblem, ja!
Hundrasproblem, sannolikt!
Rädsla, ja!

Problem kvarstår, hur löser man dem?

Btw, under sommaren blev en mycket liten flicka biten svårt i ansiktet av deras egen kamphund, enl lokaltidningen. Flickan kanske skulle ha haft vett att förstå hur hon skulle ha betett sig för att undvika attack, tagit ansvar? Och det hade väl sannolikt hänt med vilken hundras som helst?