mumin skrev:

när jag jobbade för världsbanken i tanzania berättade en av våra inhemska medarbetare om när usa via fn skickade majs som bistånd. Det var bara det att den majsen var gul, och det betraktade befolkningen som kreatursföda. Ugali, majsgröten man äter som basföda görs på vit majs. Så ja, även i andra delar av välden finns det mat man inte äter.

I indien, som ju har en stor del mycket fattiga människor anses det som en självklar del av gästfriheten att sätta fram mat som gästen uppskattar. Att sitta tyst, men ändå inte uppskatta maten anses oförskämt. Värdfolket vill bjuda på något som gästen verkligen tycker om. När jag reste där, gick mitt rykte före mig att jag föredrog milt kryddad mat. Jag fick alltid en egen skål med mild (nåja!) mat till den gemensamma risskålen.



Att vi äter kräftor i sverige tyckte de var otroligt äckligt, de är ju asätare enligt dem, och därför oätliga. Att jag lovade att bjuda min tolk på kräftor om han kom till sverige någon gång, fick honom att svära på att aldrig sätta sin fot här. Med ett stort garv. Vi hade många diskussioner om olika synsätt i våra länder bl a detta med maten, gästfrihet osv.



Så jag tycker att det är med förlov sagt otroligt larvigt att kritisera den här tråden med hänvisning till världssvälten. Folk i andra länder är inte särskilt olika oss, de har också individuella smaklökar precis som vi. De ratar också mat de inte gillar om de har möjlighet. Skulle vi som skrivit i den här tråden hamna i en svältsituation så kommer vi äta både sill, kött och kabeljopudding om det är det som bjuds och skölja ner det med te.



Tills dess kan vi vara precis som resten av världen och glädjas åt våra olika smaklökar. Utan att bli skrivna på näsan för det.