Patrik Steen skrev:

Tack för dem fina orden:)men hur var dem Cylindriska karen placerade i rummet där dem stod ??då måste dem ha varit fria ifrån ytor runt om för att få denna härliga känsla när man tittar i dem på alla håll.Kan ju bli hur fräckt som helst om man hade kunnat ha den möjligheten så som du beskriver:)

Jaaa, hur "cylindrarna" var placerade i rummet vet jag inte riktigt... men de bilder som visades (skall kolla om jag kan nosa upp de länkarna) var ju från ganska nära håll - men, ljusbrytningsdistorsion får man ju hur man än bär sig åt när man tittar eller fotograferar en solid (vattenfylld) rund eller cylindrisk behållare. Men varifrån man än tittar in i en sådan behållare så blir det som är placerat i mitten mest skärpa på - eller minst distat, så att säga (om vi bortser från något som finns helt nära glaset rakt "framifrån" sett).
Sedan spelar det ju egentligen ingen roll om man kan gå runt hela föremålet - utan mer att man kan titta på det från alla håll där det är placerat. På bilderna där denna princip använts såg det förbaskat fränt ut med, nästan som små öar med höga rötter och träd i mitten och sluttande "skog" och sist lite sand närmast glaset - som små miniatyrlandskap. Men, visst, det var såklart en dist utmed "kanterna" men detta gjorde bara att det så ännu fränare ut.

Om man tänker sig ett kub-kar istället, helt utan bakgrund/er, så skulle man kunna ha ett sådant ståendes, så att säga, fritt någonstans, där man kan gå runt det och betrakta det från alla håll - då vore det ju fränt att arbeta med inredningen från mitten och ut mot kanterna - högst i mitten och sedan lägre fram mot frontglasen - som en oas mitt i ett sandlandskap. :)