Min mor gjorde en stor insats på vår skärgårdsö som var igenvuxen sedan länge. Det hade gått betesdjur där innan ön styckades på trettiotalet.
Detta är ett projekt som kommer att ta tid, men har det varit hag/ängsmark så kommer du få den tillbaka.

Som du redan vet så är det viktigaste att få bort näringen ur marken.

Slå när de växter du vill ha är mogna och låt som sagt höet ligga ett par dar. Du kan också hjälpa de viktiga växterna på traven genom att samla in frökapslarna och torka dem för sådd nästa vår.Detta ärsärskilt bra när örterna har lika mognadstid.
Särskilt gullvivor går alldeles utmärkt att göra så med. De behöver inte vara alldeles mörkbruna för att samlas in utan kan vara lite brungröna. Lägg på en bricka i ett soligt fönster så öppnar de sig.

Faga på våren, dvs räfsa hårt ner i gräset, plocka nerfallet från träden, elda inte om ytan är för liten utan för bort till kompost.

Grässvålen får inte bli för tät eftersom örterna du vill ha då får svårare att gro. Den luckrar man med hård räfsning på våren.
Det finns en stor fröreserv kvar i jorden, du kommer förmodligen att bli förvånad över vad som kommer upp om ett par år.

Har du älggräs på den här ytan har du förmodligen ganska ganska näringstätt, så det gäller att ha tålamod. Du kan behöva slå flera gånger per säsong de första åren.
Min mor använde en grästrimmer, men vartefter du får örter så blir inte det så bra eftersom den mer sliter av stjälkarna med fransigt resultat.Mindre bra för tillväxten.
Men går det inte att använda lie så är den förstås bättre än inget. Dock ska du kanske vara rädd om dig själv och köpa en bensindriven, det är ett jobb som sliter rätt hårt på axlar och nacke.

Som väl framgått nu så kan du inte lämna höet kvar, antingen köper du en kompostkvarn, eller säljer det som smådjurshö. Mors äng var ungefär som din i storlek och den försörjde min kanin rätt bra, finns det ingen unge hemma på gatan som har marsvin eller så?
Torrt hö går utmärkt att ha i plastsäck, bara man öppnar den så det luftsar. Annars finns pappersäckar på Lantmännen, de går att använda flera gånger.



Det handlar helt enkelt om att efterlikna det betestryck som en gång varit. Skillnaden på äng och hage kan du förstås, annars är en hage betad och därmed också gödslad, en äng slogs till vinterfoder och därefter släpptes betesdjuren på för att beta resten av växtsäsongen.
"Äng är åkers moder", dvs näring överfördes från ängen till åkern via djurgödseln. (Nu kom visst föreläsaren fram i mig...) Men det är därför ängen är så näringsfattig, vilket gynnar konkurrenssvaga växter.

Jag tycker inte att du ska kalka din mark, för pH du har passar den fröreserv som finns i marken. Det finns vildfröblandningar att köpa, men det som väl är mest intressant är att återskapa den flora som en gång funnits.

Om du vill så har jag fortfarande ett par kilo gullvivsfrön från Roslagens skärgård,vilket låter som en motsättning mot det jag skrivit ovan, men ligger inte din sommarstuga för långt bort så kan det vara okej.

På åttitalet drev Naturskyddsföreningen ängs och hagmarksprojekt, kolla om det kan finnas länkar där. På Gotland är fagning ofta levande i ängena så där kan nog finnas information via länsstyrelsen, likaså i Småland.

Någonstans i boktravarna har jag en bok om just detta, utgiven av Ängs- och hagmarksprojektet, ska leta och se och återkommer i så fall.