Hua hua.. Det är klart att det finns individer och underbara människor inom Socialtjänsten också.. Jag har träffat 2 stycken :D men de har slutat jobba inom Socialtjänsten nu, tråkig omgivning och tråkiga direktiv uppifrån säkerligen..

Det finns faktiskt en aspekt som vi definitivt inte kan ta ställning till här. Vad var epilepsin symtom för vad för sorts hjärnskada? Hindrar den skadan föräldern att fungera ordentligt.
Epilepsi är ju inte bara ett krampanfall, det är en "kortslutning" i hjärnan, så har folk med epilepsi beskrivit det för mig. Jag har känt 2 stycken nära och varit den som har tagit hand om dem när de har fått anfall. Den ena var min MS sjuka pappa som efter att sjukdomen började förstöra hans hjärna, fick epilepsi. I samma veva började han att anse att skadorna från hans MS inte var så stora!!! Han rörde armarna jättelångsamt men ansåg själv att de var helt okej. Med en sådan hjärnskada är man ju inte lämplig att ha hand om ett spädbarn.
Min väninna hade blivit påkörd, spräckt skallen och låg i koma i 3 veckor. De trodde att hon skulle dö men hon vaknade och fick lära sig allt på nytt, krypa, gå, prata osv. Minnesfunktionen var skadad och hon fick täta anfall som inte gick att bryta utan medicin. Ensam var hon inte kapabel att se till ett spädbarn eftersom hon kunde ligga och krampa i evighet någonstans.

Det beror ju på den andra föräldern också men jag håller med Gaffel om att det inte låter bra alls. Det känns så godtyckligt, i vissa fall får de behålla ungarna hur länge som helst och i vissa omhändertas barnen på en gång eller fall där de tar några barn och lämnar den yngsta?!! Måste man inte sätta personal på plats och utreda först? Går de bara in och tar barnet efter några samtal vid köksbordet?? [:o]