Katharina skrev:En sak som alltid har stört mig i filmerna är tjejoffren. De går ner i skumma garage med mördaren efter sig och på 10 cm klackar som ekar i garaget, mördaren vet precis var hon är. Hon känner något på sig och börjar springa, men klackarna sitter kvar på så det blir ju bara i trekvartsfart och fortfarande alltifrån tyst.
Sen när mördaren anfaller så skriker hon och nästan faller i hans armar, helt kraftlös...
Men hallå! Vad okvinnlig du är! Jag hade ju gjort precis som i filmerna!
Alltså allvarligt... det värsta är väl att det finns dom som tar sånt nästan på allvar. Själv kan jag ju sitta och titta och skratta åt att det är så ironiskt med dom där schablonbilderna av manligt och kvinnligt... men särskilt när jag var yngre märkte jag att killarna i den åldern (högstadiet, ungefär) trodde att det var så det skulle vara.
Själv var jag aldrig poppis i skolan, killarna vågade väl inte annat än kolla på tjejerna som sminkade sig och lät "amen guuud ba". Jisses... Tur att man numera är "vuxen" och inser att livet är lite annorlunda än vad man föreställde sig då.
Halleluja! Det finns killar som gillar tjejer som inte måste vara så stereotypt tjejiga och det finns tjejer som gillar killar som inte måste vara stora och tuffa! Visste ni det?
