Jag känner bara att jag måste svara i den här tråden!

Jag mådde hemskt dåligt när vi gjorde slut. Det var min bästa vän här i livet. Men vi har mycket bra kontakt idag och träffas helt utan problem.

Och jag har som sagt en annan kille nu sedan över ett år tillbaka!

Akvarieintresset har faktiskt legat väldigt lågt. Jag gjorde klart bakgrunden och det blev väldigt snyggt. Men efter att jag flyttade hemifrån och fick lite dåligt med tid och pengar sålde jag det(med mkt vemod). Ett efter ett har jag lagt ner akvariumen till förmån för smådjursintresset. Numera har jag bara ett 50-liters med körsbärsräkor och guppies.

För några minuter sedan ringde en kompis till mig och berättade glatt att hon köpt 3 guldfiskar som hon har i en 11-liters skål. Var givetvis tvungen att berätta för henne om vad guldfiskar kräver och ska hjälpa henne få rätt ifrån djuraffären att få pengarna tillbaka och lämna igen fiskarna. Så jag tänkte skänka henne lite körsbärsräkor istället. Ramlade in här igen för att leta på lite växter och annan info och kände att akvarieintresset blommade upp lite igen. Man kanske skulle köpa det där 100-literskaret på blocket.. bara 100 liter.. :)

Jag kände mig oerhört tröstad efter att ha varit inne här. Minns faktiskt fortfarande Joacims ord om kaffe och minimjölk. Det gjorde att jag släppte paniken lite kring det här med maten.

Vill i alla fall så här 2 år efter tacka för att ni var så snälla och delade med er av era kloka råd! Akvarieintresset kommer och går precis som mina andra intressen. Jag tror det är fullt naturligt. Att bryta upp är en sorgeprocess. Ibland kanske inte energin räcker till sina intressen under den värsta mjukisbyxeperioden precis efter att det tagit slut. Men sen brukar det blossa upp igen efter att den värsta tiden har gått över. Och då är man nördigare än någonsin. Det är också en del i processen!

Kramar till er alla underbara akvariemänniskor!