toccata skrev:

Det viktigaste enligt mig, är att man frågar sig:

Vad tycker jag om att människan har djur i fångenskap? Med vilken rätt ska människan få begränsa friheten från andra djur? Vill jag ändå ha ett eget djur boende hos mig? Vad kan jag göra för att djuret ska må så bra som möjligt?

Det finns inget moraliskt i att hålla djur i fångenskap, jag tycker att du har helt rätt! Vilket djur vill hellre sitta i fångenskap än vara fri?

Men nu har ju vi människor sedan 10 000 år tillbaka tämjt kor, grisar, getter, höns, lamadjur och får m.fl. Man tror att i samma veva så sökte katterna själva upp oss och valde att leva vid vår sida. Våra byar var en bra plats för möss och råttor, katterna hotade inte människorna så de fick stanna... Nu 10 000 år senare är vi i en situation där många av dessa gamla tamdjur inte klarar sig utan att få mat och skydd av oss. Det gör det i mina ögon mer moraliskt rätt att hålla dem i fångenskap.

Avelsindustrin är som jag ser det i många fall, kanske de flesta, så omoralisk att man kan bli gråtfärdig. Vi ska ha fram djur som måste förlösas med kjesarsnitt, knappt kan andas, har ögon som inte vill sitta på plats, saknar hår, är hjulbenta, osv, osv. Detta för att människor som kallar sig djurvänner har hittat på att vissa raser är vackra när de är defekta!!! Men som vanlig handlar det väl om att tjäna pengar. Undrar om inte aveln i kombination med djurutställningar är det mest onda vi gjort djuren förutom djurtransporterna. Att vi konsumenter köper dessa stackars "rasdjur" kan jag inte begripa.

(Alla djur som vi har tämjt lever i en lugn och social hierarki, utom katter. Vildkatter lever ensamma och är aggressiva mot andra katter. Det är bara de senaste 150 åren som vi har avlat fram olika raser av katter och verkligen förändrat deras utseende. Alla andra tamdjur har vi avlat intensivt sedan vi tämjde dem och förändrat mycket mer.)