När jag skulle stadsträna min Boxer första gången och han som unghund står på T-bane station Gamla Stan i Stockholm och båda tågen rusar in på perongen samtidigt så märkte jag att han backade lite... Jag sträckte ner handen och strök honom lugnande medan tågen rusade in... Han var aldrig rädd att åka T-bana... Om jag hade betett mig annorlunda så hade han säkert varit rädd..

Ytterligare en aspekt är att även om Rottisarna upptäckte när de kom fram till Kramfors valp att det var en valp och bara tänkte uppfostra valpen (vilket är fel när det är en främmande hund, ute sådär) så har ju de här raserna ett väldigt tufft sätt emot sina valpar, slår omkull dem så de rullar som bollar utefter gräsmattan... Det är klart att valpar från andra raser som inte beteer sig så emot sina valpar blir rädda om det är främmande hundar men det betyder inte att hundarna är sjuka.. Bara ägaren som släppte fram dem så..

När min Boxer var påflugen på tikar när han var unghund så lånade jag en sur Dobermann tik som fostrade honom en helg.. Jag lovar att jag fick blunda för hur mycket stryk han fick så fort han kom i närheten av henne men efter det så var han så ödmjuk emot alla tikar, oavsett storlek och ras.. La sig gärna ner på rygg och fjäskade.. Och HANS tjej, det var surtiken, det.. :D

Kramfors. Om du är en sådan van hundägare, varför stoppade du då inte Rottisen??? Som jag gjorde med en anrusande, ökänt sjukt agressiv Schäfer...