quarantino skrev:Jag kan säga att vår familj hade en dvärgpudel när jag var liten och jag har busat och gosat med en boxer och haft jätteskojigt med en bulldog, och jag har fått mkt fin kontakt med en King Charles Chavalier, eller vad den nu heter. Det är ju inte de mötena som är problemet!
Jag skulle nog skaffa en liten hund om jag inte riskerade att hela tiden stöta på andra hundar! För att jag vet att det skulle bli än mer trubbel med hund än utan. Dock så brukar ju aggressiva hundar intressera sig för andra hundar än människor men skaffar man sig en sällskapshund så är man ju rädd om det livet också!
Och även om hundfobi går att KBT:a bort så kvarstår hoten, de dåliga hundarna/de dåliga ägarna!
Fobi är en sak, men att bli rädd när en hund attackerar/morrar är en överlevnadsmekanism som ger adrenalin så att man kan fly eller fäkta!
Tänkte på det också, det där med synligt märke... Men det är nog inga problem att förfalska. Och vilka förfalskar, jo de dåliga ägarna med sina dåliga hundar!
Och, jag tog själv initiativet och sa att jag är skrajsen och vill överbrygga det, när en granne med schäfer flyttade in. Det gick bra, men det var den hunden det...
Går inte fram till loosergänget med pitbulls och frågar om jag får hälsa för jag är så rädd! Det går över min gräns för heder och känsla för pinsamhet! :p
Jaja, lite mkt personligt kanske. Problem kvarstår!
Jag har varit rädd flera gånger när jag hade en liten hund :( Ja, rädd för hundens skull alltså. Det är helt klart ett problem att det finns folk som släpper lös hundar och inte har någon kontroll.
ja, du har nog rätt i att det skulle gå att förfalska ett sånt märke :(
Vad bra att du kunde prata med din granne med schäfern. Jag skulle bli jätteglad om någon kom och pratade så med mig.
Jag känner verkligen med er som är hundrädda. Det hjälper förstås inte, men jag ville säga det ändå.
