Den där "ramen" äre en fet, jämn, svart siliconremsa som sitter på insidan. I överkanten på karet blir det en liten glipa mellan vattenytan och rampen på ett par mm, och det gick inte att fylla på mer vatten för då kommer glasstagen i vattnet. Den glipan ville jag inte ha därför då syns ljuset lysa fram, så jag tejpade dit lite svart eltejp som delvis täcks av rampen när den ligger på, och som fixar bort den där ljusglipan.

Just att skynda långsamt är min grej. Jag har fått öva på det några år - men visst känns det som att man vill bli klar fort, fort. Men det är som goast innan det är klart! Jag kan sitta i timmar och bara glo rätt in i det tomma karet, dricka lite kaffe eller ta en öl... Ja, fy fan, vad mysigt att liksom ha det bästa framför sig.
Nästa projekt blir Discuskaret, som skall göras iordning från grunden - har lite "nakna" ideér för detta kar också - tänk rötter, inte så mycket växter...