Jag skulle önska vargdebatten var lite ärligare.

Ingen är egentligen RÄDD för vargar, utan det är fyra problem:
1) Vargar dödar jakthundar under älgjakten.
2) Vargar dödar tamboskap (får, hästar, kor).
3) Vargar dödar tamboskap (ren)
4) Vargar dödar frigående boskap (älg, rådjur, hjort).

Punkt 1 är den minst betydande. Det är relativt sällsynt att varg dödar jakthundar, och det kan ofta undvikas genom att i mindre omfattning använda drivande frispringande hundar, och till viss del genom spikhalsband. Det kommer dock inte att gå att helt få bort.

Punkt 2 är av större betydelse, men lättare att åtgärda: det är inte alltför svårt att sätta upp vargsäkra staket, och man kan få statligt bidrag till det. Det är förstås ett extra-arbete, och det kommer att ta ett bra tag innan hela sverige insett betydelsen av vargsäkra staket.

Punkt 3 är politiskt omöjlig att göra nånting åt - det kommer inte att gå att ha varg i fjällen eller i stora delar av norrlands inland pga renarna. Den logiska lösningen, som också skulle lösa problemet med överbetning i fjällen och tillåta att vildren fick sprida sig in i sverige igen, vore att avgränsa och inhägna renbetesmarkerna, men det är som sagt politiskt omöjligt. Kort sagt: inga vargar, inga vildrenar, och inga järvar i fjällen.

Punkt 4: här är det VERKLIGA skälet till motståndet mot varg i Sverige: den äter älg. Älgjakten är inte bara en fritidssysselsättning, den är ekonomiskt viktig för de flesta som bor på landsbygden, och i praktiken är sveriges älgar frigående tamboskap. Varje älg vargen tar är en förlust på flera tusentals skattefria kronor för jaktlaget. Det går tyvärr inte att få vargen att låta bli att äta älg heller.
Det finns motargument, huvudsakligen att om vargen blev vanligare skulle man kunna tillåta jakt på varg vilket delvis skulle ersätta förlusten av älg, men jag tror inte det nånsin blir lönsamt att ha varg i ett jaktområde.
Staten kompenserar till viss del för uppätna älgar genom att betala per varg i ett område, men det uppväger knappast ändå.