Stålet övergår i rost, Fe+++ som är helt olösligt i vatten och reagerar inte med fosfat.
Rostet sedimenterar och i sedimentet måste det vara en väldigt specifik syrehalt för att väldigt specifik reduktionsbakterie ska kunna sätta tänderna i rostet och reducera Fe+++ till Fe++ där det antingen kan bindas i substratets CEC eller tas upp av rötter - eller binda med fosfat.
Det måste vara järnhydroxid för att binda fosfatet.
Rent järnchelat har jag annars i mängder, men chelatform kanske aldrig går över i joner eller?
Precis. Kelatet binder jonen i en stor organisk molekyl som gör den vattenlöslig och skyddad. Vanligt EDTA tror jag faktiskt kelaterar Fe+++ men det gör inget sålänge jonen hålls vattenlöslig och kan tas in i växten där växten pillar bort kelatet och reducerar den själv.
