kattras?

[Azur]

Norsk Skogkatt har INTE bond katt i sig.

Jo, det har den. Rasen avlades fram genom att korsa bondkatt och perser, och sen linjeavla. Den har däremot INTE europeisk vildkatt i sig.

[Shepard]

Som jag har fattat det så har skogisen norsk bondkatt och Angora i sig. Den påminner bra mycket mer om en Angora än om Perser. Jag tror det gick till så att Angorakatter som kom som skeppskatter till Norge parade sig med norska bondkatter. Skogskattens päls liknar inte Perserns päls alls. Persern klarar sig inte utan pälsvård, och pälsen tovar sig, medan skogisens päls är vattenavstötande, och den tovar sig inte. Kroppsformen är inte heller Perser, utan mer Angora, med lång kropp, lång nos, och lång svans. Katten på min avatar är familjens skogis Kajsa. En 13-årig dam som tycker dagens ungdom är jobbig, särskilt då min egen 1-åriga bondkatt Rufus. Får han retas med tant Kajsa är hans dag gjord.

En av mina favoritraser, som jag nå´n gång skulle vilja ha, är Abbesinier, en otroligt vacker katt, särskilt då den viltfärgade. Egyptian mau är också fin. Den största kattrasen, och som i mångt och mycket påminner om skogisen, är Maine Coon. Den är större än skogisen, och har inte lika lång nos, men har liknande päls, då den är Amerikas svar på skogisen, och har anpassat sig till ungefär samma förhållanden. Raser med väldigt extrem rasstandard, som är till nackdel för katten (Perser t.ex), tycker jag man ska försöka undvika, eller hitta ett exemplar som inte är av utställningsstandard, då de tenderar till att ha mer normala nosar, och därmed inte lika stora andnings och ätsvårigheter, och problem med rinnande ögon, som en del Perserkatter har. Av nå´n anledning är det de mest missbildade som är mest uppskattade på utställningar Förstår inte heller varför man avlar fram katter som har så´n päls att de aldrig skulle överleva utan att bli borstade.

Nå´n skrev förresten ovan att Servalen är ökenlo, det stämmer inte, Servalen är en gulbrun svartfläckig katt utan örontofsar, med ganska kort svans, som lever på Afrikas savanner. Ökenlon kallas däremot för Karakal, och är gråbrun, har tofsar på öronen, och ungefär lika lång svans i förhållande till kroppsstorleken som Servalen.

[Anneth]

Den Norska Skogkattens usprung är egentligen ganska okänt, det finns många historier & myter om skogisens uppkomst.
Den första godkända Norska Skogkatten "(N)Pans Truls" var en katt som kom från skogarna och han är beskriven som Trollekatten från skogene. Pans Truls är även den katten som har gett skogisen dess rasbeskrivning. Man tror att skogisens uppkomst är en blandning av bla dels korthårskatter som kom till norge under vikingatiden och dels från långhårskatter som kom med korsfararna sedan har naturen skapat den katt som vi känner igen som Norsk Skogkatt. Så att säga att skogisen har perserblod i sig är ganska vanskligt eftersom att skogisen är väldigt gammal som ras även om den inte blev godkänd så sent som i mitten på 70-talet.

Hälsningar Anneth (S*On Tin Tio´s Norska Skogkatter)

[lillmulan]

Maine coon

Maine coon är ju jag grymt sugen på kan jag säga
Bjässe katt

[Azur]

Vill påstå att historien om skogskatter ur skogen med lång historia är precis det - en historia. Liknande berättelser finns om massor av raser, t.ex. arabellahäst, och de verkar i stort sett allihop vara hittepå. Praktiskt taget alla hund och katt-raser är mindre än 200 år gamla, oavsett legenderna, och alla är resultat av korsningar följd av linjeavel (plus ibland mer korsningar).

[Anneth]

Den Norska Skogkatten är inte ngn skapelse av människan. Den är "tillverkad" av naturen, precis som maine coonen & den sibiriska katten.

Här nedan lägger jag in texten som finns på Skogkattslingan. (http://www.skogkattslingan.com/)

"Norges national(s)katt med anor från vikingatiden.

Den stora robusta och muskulösa katten med yvig svans och halvlång päls, vilken den Norska naturen i århundraden skoningslöst avlat fram och fött upp med hjälp av isande kyla, snöstormar, piskande regn och hagelskurar, svält samt rädsla i de norska skogarna.
Moder jord lät endast de kraftigaste och mest välanpassade djuren behålla livet, samt gav dem flera goda egenskaper för överlevnaden.

Speciell päls med tjock underull, för att skydda mot kyla, och de långa vattenavvisande täckhåren, hängande över ryggen och utmed sidorna för att ge skydd mot regn och snår.

För att de ömtåligaste delarna på kroppen skulle få mera skydd fick dessa mer päls, såsom krage, kindskägg, skjortbröst, knickers, tofsar under trampdynorna och den långa ludna svansen.
Päls- och ögonfärger brydde sig Moder jord inte så mycket om och gav Skogkatterna alla päls och ögonfärger som hon hade tillgängligt, dock ej siamesteckningen.

Storvuxen och muskulös med lång kropp och höga ben, där bakbenen är högre än frambenen, är nästan ett måste för att klara sig i vildmarken. Skogkatten rör sig enormt smidigt och är en suverän trädklättrare. Javisst tar den sig ner för egen maskin, oftast då med huvudet före.

Skogkattens trekantiga huvud påminner starkt om lodjurets. Med de stora toffsförsedda öronen, rovdjurets vilda blick från de stora något snedställda ögonen. Den kraftiga hakan och den raka profilen förstärker det vilda utseendet.

Nu frågor du dig - Kan man ha denna katt som innekatt och sällskapsdjur?
Svaret är otvivelaktigt JA. Skogkatten är mycket sällskaplig, kärvänlig och tillgiven sin ägare. Liksom alla andra katter har varje Skogkatt sin stora personlighet. Den är även lekfull och intelligent och småpratar gärna utan att för den skull vara högljudd.

Pälsen är trots sin längd lättskött, men tova då och då vid pälsfällningen kan förekomma. När skogkatten fäller sin päls, ja då fäller den och till slut ser den nästan ut som en korthårskatt där bara svansen och knickerserna visar att den är semilånghår.

Sägnerna kring Skogkatten är många och den nämns tidigt i litteraturen som "Hulderkatten" eller "Trollkatta".

I Oslo 1938 ställdes den Norska Skogkatten ut första gången och bedömdes av en mycket begeistrad kattdomare vid namn Knut Hansen. På grund av 2:a världskrigets utbrott och dess efterverkningar, kom inte avelsarbetet för att bevara denna nationalkatt igång igen förrän 1972. År 1973 godkändes rasen i Norge efter att man enats om standarden.

Katterna bokfördes i experimentstamboken och 1976 hade normännen ca 100 st katter registrerade. Samma år på FIFes årsmöte i Wiesbaden blev Skogkatten godkänd, dock utan certifikatstatus. Klokt nog gav sig inte norrmännen, med Fredrik Nordanne i spetsen. Till FIFes årsmöte i Paris 1977 hade de utrustat sig med ett rikt bildmaterial och dokumentation både från det Norska avelsrådet och från uppfödare, där tre generationer Skogkatt fanns dokumenterat.
Rasen blev godkänd.

Intresse fanns tidigt i Sverige för Skogkatten, men norrmännen ville först skapa en god stam, så det var bara 3:e och 4:e generationskatter som fick exporteras.
1977 kom den första Skogkatten till Sverige, Pans Tuppen. "

[tkvick]

Jag kan VARMT rekommendera dig att skaffa en Maine Coon.
Jag skaffade en hane för fyra år sedan, och det är den trevligaste katt jag träffat på.
Trots att han har varit okastrerad ända tills för 6mån sen, så har han varit ursnäll och kelig av sig.
Anledningen till att han blev kastrerad var våran bondkatt hona.
Vi tyckte att det räckte med en kull blandisar.

Läs om dom på denna länk.

http://www.mainecoon-katten.se/

[oscarbergvall]

Kattras

Det finns 2 kattraser jag rekomenderar varmt och den ena är Devon Rex och den andra är Sphynx. Sphynx är den jag rekomenderar främst. Dom är dyra att köpa men keligare och mer tillgiven kattras får man leta efter.
Minuset är att dom kräver mycket skötsel trots att dom är "pälslösa".
Man måste duscha dom, peta klorna och öronen.
Peta öronen behöver man även på Devon Rex.

[Shepard]

Både norsk skogskatt, Maine Coon, och sibirisk katt räknas till semilånghåren, och det finns inga, genetiskt sett, långhåriga katter som skapats utan människans hjälp. Det finns en kattart (inte ras) som ser lite långhårig och lurvig ut, men som genetiskt sett är korthårig. Har för mig det är Pallaskatten. Norsk skogskatt, Maine Coon och sibirisk katt tillhör alla arten Felis domesticus, som påstås vara en avart av afrikansk vildkatt (vissa europeiska raser kan kanske ha europeisk vildkatt i generna), och är alltså tamkatter. De finns även i en rad framavlade färger, som en naturlig art aldrig skulle få i naturen.

Det troligaste är att de uppkommit genom korsningar med inhemska, korthåriga tamkatter, och införda semilånghåriga raskatter, som t.ex Angora. Och då många av dessa katter förmodligen tjänade sitt uppehälle som råttfångare på och omkring bondgårdar, och troligtvis var utomhus både sommar och vinter, så utvecklade de tjocka pälsar, som motstod snö och kyla. Att de skulle vara helt naturliga arter är rätt osannolikt, eftersom de tillhör samma art som så olika raser som perser och siames. Som sagt så har de troligtvis uppkommit genom korsningar av två olika tamkattstyper, och se´n har naturen över ett antal generationer försett dem med bra överlevnadsegenskaper, som tjock päls, eftersom de flesta av dem förmodligen levde utomhus i ur och skur.

[qumarr]

själv har jag två st bengaler, rekomenderas varmt!
väldigt olika och egna personligheter på de två.

[wero]

Jag har 2 exoter och en perser, vilka inte alls har huskattens temperament, men vill då rekommendera cornish rex, en mycket livlig och envis krabat!
Personligen tycker jag inte de är de vackraste men de är klart skoj, min syster har två. Pris vet jag inte men rätt så dyra. Hennes är båda "enmanskatter", om det är rastypiskt vet jag inte?