Kväve och blod har nog lite mer att säga oss än vad vi först tror.
Jag är gammal dykare och har räknat på detta åtskilliga gånger.
Man säger ofta att cyanobakterier kan använda just N2 vilket skulle betyda att vi skulle få massor med cyanobakterier om vi använde luftstenar!
Grejen är den att vi måste höja trycket rejält för att det skall bli så. Jag måste kolla lite men det borde finnas i tabeller osv för att se hur det förhåller sig med syre men jag tror inte det funkar i de djup vi har i ett akvarium.
Sedan har gaser olika lösningsförmåga vid ett visst tryck. Exempelvis kan man separera Metan och Koldioxid genom att höja trycket på gas/vattenblandningen till 8-10 bar. I det läget kryper koldioxiden in i vattnet medan Metanet stannar som en gas bubbla. Detta betyder att vi måste hitta trycket där syret kryper ut ur luften och in i vattnet medan kvävet stannar kvar. För att kvävet skall lösa upp sig i blodet till skadliga nivåer så måste vi ha ungefär 1 bars tryck vilket motsvarar ett vattendjup av 10 meter detta har också en tidsfaktor. Man måste utsätta en vätska/gasblandning för tryck under en ganska lång tid för att något skall hända. Detta har också med bubbelbildningen att göra se nedan.
Så den akademiska men intressanta frågan är. Löser sig Syre vid ett lägre tryck än kväve i vattnet?
Det där med olika storlek på bubblorna är till nytta men kanske inte för att pysa syre från luft till vatten.
Bubblornas storlek ökar vid ett lägre tryck vilket man använder sig av bland annat i luftdrivna filter och annat.
Så efter allt detta så kan vi konstatera att en gas som är löst i en vätska kan stanna kvar i sin lösta form vid ett visst tryck. Men sänker vi trycket eller höjer temperaturen börjar gasen att avgå som bubblor! Det går fortare om vätskan är agiterad och man sänker trycket snabbt. Vilket man lätt ser om man öppnar 2 pilsner en från kylen och än som legat i en varm bil!
Naturligtvis kan ovanstående vara helt galet men jag tror det ligger lite sanning i det.
Jag är gammal dykare och har räknat på detta åtskilliga gånger.
Man säger ofta att cyanobakterier kan använda just N2 vilket skulle betyda att vi skulle få massor med cyanobakterier om vi använde luftstenar!
Grejen är den att vi måste höja trycket rejält för att det skall bli så. Jag måste kolla lite men det borde finnas i tabeller osv för att se hur det förhåller sig med syre men jag tror inte det funkar i de djup vi har i ett akvarium.
Sedan har gaser olika lösningsförmåga vid ett visst tryck. Exempelvis kan man separera Metan och Koldioxid genom att höja trycket på gas/vattenblandningen till 8-10 bar. I det läget kryper koldioxiden in i vattnet medan Metanet stannar som en gas bubbla. Detta betyder att vi måste hitta trycket där syret kryper ut ur luften och in i vattnet medan kvävet stannar kvar. För att kvävet skall lösa upp sig i blodet till skadliga nivåer så måste vi ha ungefär 1 bars tryck vilket motsvarar ett vattendjup av 10 meter detta har också en tidsfaktor. Man måste utsätta en vätska/gasblandning för tryck under en ganska lång tid för att något skall hända. Detta har också med bubbelbildningen att göra se nedan.
Så den akademiska men intressanta frågan är. Löser sig Syre vid ett lägre tryck än kväve i vattnet?
Det där med olika storlek på bubblorna är till nytta men kanske inte för att pysa syre från luft till vatten.
Bubblornas storlek ökar vid ett lägre tryck vilket man använder sig av bland annat i luftdrivna filter och annat.
Så efter allt detta så kan vi konstatera att en gas som är löst i en vätska kan stanna kvar i sin lösta form vid ett visst tryck. Men sänker vi trycket eller höjer temperaturen börjar gasen att avgå som bubblor! Det går fortare om vätskan är agiterad och man sänker trycket snabbt. Vilket man lätt ser om man öppnar 2 pilsner en från kylen och än som legat i en varm bil!
Naturligtvis kan ovanstående vara helt galet men jag tror det ligger lite sanning i det.
(Jag gillar bubblor
)
350 l 
Ibland är jag: 
Kommentar