Killis funderingar

[Caj]

E. dageti kan man hålla i ett rätt litet kar, om det är ett par och proppat med växter. Tippar på att 20 liter räcker långt, kanske även 10 liter. När jag hade dem körde jag dem i större burkar, från 50 liter och uppåt, och det blev yngel ändå. Den enda art jag haft som förökat sig värre än guppy. Otroliga firrar.

Åh tusan! Förökar de sig så kraftigt blir det problem vad man ska göra av alla yngel, kanske de nykläckta kan ges som levande foder. Men ingen fisk som ger lite utmaning att odla då med andra ord. Jag hade tänkt mig någonstans runt 25-40 liter. Huvudsaken är att fiskarna mår bra.

Vad jag vet finns ingen speciellt ohoppbenägen killi, bara "grader i helvetet". De värsta verkar vara Rivulus, som jag aldrig haft, bara sett. Vid besök hos en kille som odlade dem så hoppade mängder med fiskar _ned_ från undersidan av täckglaset. De trivdes tydligen med att sitta där. Har även hört från folk som fångat dem i naturen att när man kommer fram till en bäck där det finns Rivulus, så är det massor med fisk som hoppar _ned_ i vattnet, från t ex flytväxter.

Hehe! Jaha, nå men ett bra övertäckt akvarium tillsammans med en del flytväxter kan nog avhjälpa de problemen. Helt otroligt egentligen, fascinerande är det rätta ordet! Tänk att inreda att ganska högt akvarium med en strand längs med bakre långsidan liksom och så en del övervattensväxter också, det hade nog kunnat bli rätt häftigt!

Varför fler inte kör killis i sällskapskar är både kristallklart och svårbegripligt. En del lämpar sig dåligt för sällskapskaret, kortlivade, hoppbenägna, grymma på först till maten unt so weiter. En del är dock strålande i ett större kar. Körde under några år ett lyktöga, P. normanni, i ett större stim i ett kar på drygt 200 liter. Det beteendet jag såg har jag aldrig sett dem köra i mindre kar. De kan verkligen röra sig som trollsländor i vattnet, om två jämnbördiga hannar utmanar varandra. De höll ca 10 cm avstånd och drog imponeringsrundor så man kunde gråta... bakåt, framåt, uppåt, you name it. Såg ut som man hade fäst dem ihop med en pinne, så synkroniserat rörde de sig. Finns fler i lyktögonfamiljerna som funkar klockrent som stimfiskar i större burkar.

Det där verkar ha varit underhållning på hög nivå, verkligen något att titta på kan jag tänka mig.

Varför inte fler kör killis som ytfiskar förvånar mig också. Även varför inte fler kör killis öht - i många fall perfekta akvariefiskar. Både trivs och funkar bra i mindre akvarium, och en hel del är inte särdeles känsliga.

Ja visst, en del arter verkar ju vara bra lämpade just för det. Visst, artakvarium har sin tjusning med, men kanske en orsak att folk inte köper killifiskar oftare kan bero på att utbudet i affärerna inte är så stort. Fast ofta kan ju affärer beställa hem fisk.

Clownkillin är däremot en luring. Har haft den i flera omgångar och alltid lyckats bra med dem avseende yngel (könsfördelningen blev däremot åt helsike, viktigt med temp för att få jämn könsfördelning). Det finns dock ett helt gäng populationer, där somliga är busenkla och andra omöjliga, även för vassa killioter. Hittar du någon med beteckningen P. annulatus "CI *årtal* så verkar de vara rätt enkla. CI står för commersial import. De är ruskigt trevliga akvariefiskar, och dessutom snygga!!

Hilsen,

/P

Ja det verkar vara lite beroende på vilken stam man får, jag såg ett gäng i en affär, jag talade med innehavaren och han tyckte inte de var problematiska. Sedan läste jag om fiskarna och den informationen jag fick där var att det var en väldigt svår fisk. Tack för tipsen!

Vet du annars någon killi-fisk som inte förökar sig jättelätt men som inte är jättesvår heller. Jag har ju osmosfilter så det är inga problem även om det ska ner lite i Ph, annars kanske det blir några E. dageti eller clown-killi. Min "stil" vad gäller akvarium är ganska små akvarier och enkel utrustning eller bara lite utrustning. Att hålla bra vattenvärden och se till att fiskarna trivs är väldigt viktigt, men det verkar som om man kan hålla en hel del fiskar under rätt enkla omständigheter om man håller koll på vattnet. Små delvattenbyten rätt ofta har jag märkt underlättar mycket.

[erikthur]

Det där med "Rivulus på tork" har jag också upplevt. Det är ju ett sätt att komma undan sina fiender (verkliga eller inbillade) i vattnet. Även ibland en reaktion på att något är på tok i vattnet. Efter ett vattenbyte (på 80-talet) som tydligen innehöll något mindre lämpligt hade jag i stort sett alla mina Rivulus hängande på akvarierutorna. Jag har för mej att det var Riv holmiae den gången.

[PatrikMalmo]

Börja med några clownkillis, två-tre par blir nog fint i burken du tänkt dig. Är det rätt variant (dvs en enkel) så blir det lite yngel efterhand, men inte jättemånga. Vill du ha fler kids måste du plocka bort de större syskonen. De är märkliga för föräldrarna kalasar inte på ynglen, men de större syskonen kniper de mindre. Själv har jag bara lyckats få yngel när föräldrarna gått kvar i akvariet, när jag satt dem till lek har det blivit nada. Kör dem i rätt mjukt vatten (KH 3 eller under), gärna med lite torvfiltrering eller torv i burken. Har funkat fint för mig. Bra med flytväxter också, täck iaf halva ytan. Jag gillar flytormbunken, deras blad ger ofta fint skydd åt småttingar.

Jag är inte särdeles insatt i killivärlden, så jag har svårt med fler tips. De fiskar du nämnde har jag haft, så de vet jag hur de har funkat för mig. Du kan säkerligen hitta mer info (och köpa en del fisk) här:

http://www.alfanita.se/

Kan tänka mig att det finns några hyfsat tåliga och lättodlade arter inom Aphyosemion och Fundulopanchax.

Hilsen,

/P

[Caj]

Börja med några clownkillis, två-tre par blir nog fint i burken du tänkt dig. Är det rätt variant (dvs en enkel) så blir det lite yngel efterhand, men inte jättemånga. Vill du ha fler kids måste du plocka bort de större syskonen. De är märkliga för föräldrarna kalasar inte på ynglen, men de större syskonen kniper de mindre. Själv har jag bara lyckats få yngel när föräldrarna gått kvar i akvariet, när jag satt dem till lek har det blivit nada. Kör dem i rätt mjukt vatten (KH 3 eller under), gärna med lite torvfiltrering eller torv i burken. Har funkat fint för mig. Bra med flytväxter också, täck iaf halva ytan. Jag gillar flytormbunken, deras blad ger ofta fint skydd åt småttingar.

Jag är inte särdeles insatt i killivärlden, så jag har svårt med fler tips. De fiskar du nämnde har jag haft, så de vet jag hur de har funkat för mig. Du kan säkerligen hitta mer info (och köpa en del fisk) här:

http://www.alfanita.se/

Kan tänka mig att det finns några hyfsat tåliga och lättodlade arter inom Aphyosemion och Fundulopanchax.

Hilsen,

/P

Stort tack! Man kan ju köpa ett gäng till ett akvarium och sedan se om man kan få ihop ett par eller tre par och flytta över dem till ett odlingsakvarium.

[SenorBastardo]

Stort tack! Man kan ju köpa ett gäng till ett akvarium och sedan se om man kan få ihop ett par eller tre par och flytta över dem till ett odlingsakvarium.

Du behöver nog inte köpa ett gäng för att "para ut" de kommer att para sig ändå. Det enda som kan vara lite problematiskt är att de är en smula hierarkiska och en del hannar undertrycker sin utveckling så de ser mer ut som honor. Det innebär att det kan vara lite lurigt att avgöra om det är ett par eller en dominant och en underordnad hanne du får. Men det är inte jättesvårt att skilja dem se bara till att de kollar noga när du köper. Annars är det en lättodlad och trevlig fisk.

[Caj]

Du behöver nog inte köpa ett gäng för att "para ut" de kommer att para sig ändå. Det enda som kan vara lite problematiskt är att de är en smula hierarkiska och en del hannar undertrycker sin utveckling så de ser mer ut som honor. Det innebär att det kan vara lite lurigt att avgöra om det är ett par eller en dominant och en underordnad hanne du får. Men det är inte jättesvårt att skilja dem se bara till att de kollar noga när du köper. Annars är det en lättodlad och trevlig fisk.

Tack för svaret, jag hittade beskrivningar på hur man kan skilja hanar och honor åt. Kan ju vara bra att köpa ett gäng så de kan para sig bäst de vill.

[erikthur]

Köper man bara ett par och olyckan är framme så blir det ju inga ägg längre. Minst två par är nog att förorda och yngla av dom hellre tidigare än senare.

[Caj]

Köper man bara ett par och olyckan är framme så blir det ju inga ägg längre. Minst två par är nog att förorda och yngla av dom hellre tidigare än senare.

Jo ett litet gäng får det nog vara ändå. Blir det inga yngel så är det ju inte hela världen, men visst hade det varit roligt! Men de är fina att titta på och studera ändå.

[Caj]

En annan sak jag kom att tänka på, i hur små akvarier kan Notobranchius-arter gå i utan att det är elakt? Jag tänkte köpa ett akvarium i dag men väntade lite med inköpet. Jag såg ett mycket litet akvarium, men sådana är väl tillfälliga odlingsakvarier? Då är det väl smidigare att sätta ner en burk med torv i akvariet istället för att ha ett separat.

Min fråga grundar sig på om jag efter clownkillier skulle vilja fortsätta med någon Notobranchius. Till ett litet gäng clownkillier hade jag tänkt mig ett ganska lågt akvarium på omkring 20 liter. Det är inte taskigt eller? Annars blir det lite större.

[erikthur]

Kanske jag är elak men mina små nothogrupper håller jag i 3-litersburkar. Nanolek kallar jag det. Jag byter dock vattnet nästan dagligen. Så om vi räknar vatten här skulle detta motsvara ungefär ett 80-liters med 25% vattenbyte varje vecka. Vattenmässigt i alla fall.

[Caj]

Tack för ditt svar. Men där är de bara tillfälligt eller?

Angående värmare, filter tänker jag klara mig utan vilket nog ska gå bra, men små värmare antar jag att clown-killier behöver, annars får de gå i 20 grader eller så. Är det något man får beställa på nätet sådana små värmare?

[PatrikMalmo]

Värmare och clown-killis är lurigt. En del populationer vill ha varmt (över 25), andra trivs bäst i svalare (runt 20 eller strax över). Eller snarare, så har jag greppat det. Ger mycket olika könsfördelning beroende på temp iaf, så långt är jag säker. Kanske kan det handla om att det är en extrem ytfisk, så att tempen egentligen inte spelar större roll för de vuxna, men däremot för könsfördelningen efter lek (finns bägge delar, somliga ger överskott på honor i högre temp, andra ger tvärtom). Hur säkert detta är vet jag dock inte exakt, spekulerar bara - jag har som sagt sett populationer där även rutinerade killifolk gått duktigt bet, men har samtidigt själv haft populationer som jag lyckats med (räknar mig inte till rutinerat killifolk).

Hilsen,

/P

[Caj]

Det verkar lurigt, man får experimentera i så fall. Kanske skulle en något mindre lurig art vara lämplig att börja med. Notobranchhius finns det ju en del, men även de kanske är luriga på sina vis. Det tål att tänkas på lite kanske, utmaningar är roligt, men är man inte van vid att odla kanske det är lite för svårt i början.

Nåja, jag kan ju börja sätta upp ett litet akvarium till att börja med. Hade tänkt mig massa hornsärv i det, tyvärr verka hornsärv liksom barra en del i nya akvarium åtminstone.

[Caj]

Inte om clown-killier visserligen här, men ändå intressant och enligt den informationen så skulle Nothobranchius guentheri vara en lämplig nybörjar-killi. http://www.petfish.net/articles/Killifish/gue.php

Hur kommer det sig att man kan få just flera killi-fiskar att trivas i så små akvarier? Eller är det bara tillfälliga odlingsakvarier?

[erikthur]

De flesta killiarter vi håller i hobbyn kommer från mindre vattendrag. Många årstidsfiskar lever ju tom och i vattenpölar som torkar ut fullständigt. Det gör att det är möjligt att hålla dem i mindre burkar. Vi som håller på med killis brukar dessutom vilja hålla många olika arter och då blir burkarna inte större än nödvändigt för att få plats med många av dem. Man kan ju normalt inte blanda dem. Närbesläktade arters honor kan vara mycket svåra att skilja på och finns det fler som lägger ägg i burken vet man ju inte vem som lagt dom.