Ni vet hur det blir när akvariumen är igång och allt funkar som det skall. Det är liksom inte så mycket mer än vattenbyten och algskrapning, några tuggande honor att ta hand om och lite yngelvård, matning.....ja sedan funkar allt och man är nöjd, men visst saknar man något, en uppstart ja eller ett nytt projekt...
Men det är inte så lätt, när man är nöjd med det man har och inte har plats för något mer......det är då man behöver en spark i baken, eller en mindre katastrof för att komma igång och förändra, för mig var det en mindre katastrof , ja två gånger dessutom......
För sex år sedan flyttade vi till ett mindre radhus, från en stor villa......mitt akvarierum fick helt enkelt stryka på foten för att alla barn skulle få plats, flera kar och mycket fisk fick säljas av, men två kar och några yngelbehållare skulle iallafall få plats, flytten gick bra, akvariumen inreddes och livet gick vidare. Ett 375 liters i vardagsrummet och ett 540 liters i tvättstugan tillsammans med tre 60 liters yngelkar, alla fyllda med Malawi ciklider. Ett 450 liters, ett 375 och ett 120 fick stå tomma i garaget, ja utifall jag skulle kunna hitta lite mer plats framöver. Om sanningen skall fram klarade jag helt enkelt inte göra mig av med fler. Och så har det sett ut de senaste sex åren.... tills för några månader sedan då katastrofen kom....
Jag och minste sonen satt i vardagsrummet och tittade på något på tv, när vi hörde något från tvättstugan. Första tanken var ju att tvättmaskinen börjat läcka, men så var det ju inte.....vatten sprutade i nedre kanten från 540 liters karet.....min son fick börja tumma golvet på allt medan jag sprang ut och hämtade 120 liter karet från garaget. Vatten slangades över och fiskar flyttades, alla fiskar klarade sig och jag var evigt tacksam över golvbrun och våtrumsmatta i tvättstugan. Så egentligen var väl katastrof lite starkt uttryck, missöde är väl mer korrekt och jag hade ju haft akvariumet i över trettio år och köpt det begagnat redan då.....så någon gång skall väl ett kar börja läcka. Och vi skulle ju ändå renovera tvättstugan.....
ja, det var ju början på sparken i baken jag behövde för att komma igång igen. Fortsättning följer........
simma lugnt, Thomas
Men det är inte så lätt, när man är nöjd med det man har och inte har plats för något mer......det är då man behöver en spark i baken, eller en mindre katastrof för att komma igång och förändra, för mig var det en mindre katastrof , ja två gånger dessutom......
För sex år sedan flyttade vi till ett mindre radhus, från en stor villa......mitt akvarierum fick helt enkelt stryka på foten för att alla barn skulle få plats, flera kar och mycket fisk fick säljas av, men två kar och några yngelbehållare skulle iallafall få plats, flytten gick bra, akvariumen inreddes och livet gick vidare. Ett 375 liters i vardagsrummet och ett 540 liters i tvättstugan tillsammans med tre 60 liters yngelkar, alla fyllda med Malawi ciklider. Ett 450 liters, ett 375 och ett 120 fick stå tomma i garaget, ja utifall jag skulle kunna hitta lite mer plats framöver. Om sanningen skall fram klarade jag helt enkelt inte göra mig av med fler. Och så har det sett ut de senaste sex åren.... tills för några månader sedan då katastrofen kom....
Jag och minste sonen satt i vardagsrummet och tittade på något på tv, när vi hörde något från tvättstugan. Första tanken var ju att tvättmaskinen börjat läcka, men så var det ju inte.....vatten sprutade i nedre kanten från 540 liters karet.....min son fick börja tumma golvet på allt medan jag sprang ut och hämtade 120 liter karet från garaget. Vatten slangades över och fiskar flyttades, alla fiskar klarade sig och jag var evigt tacksam över golvbrun och våtrumsmatta i tvättstugan. Så egentligen var väl katastrof lite starkt uttryck, missöde är väl mer korrekt och jag hade ju haft akvariumet i över trettio år och köpt det begagnat redan då.....så någon gång skall väl ett kar börja läcka. Och vi skulle ju ändå renovera tvättstugan.....
ja, det var ju början på sparken i baken jag behövde för att komma igång igen. Fortsättning följer........
simma lugnt, Thomas
Kommentar