Som ni märker så delar jag upp tråden i olika underdelar för att försöka undvika mastadonttrådar.
Saltvattenskar kräver stark belysning om man tänker ha koraller, jämförbar med den belysning man har i ett ordentligt växtakvarium. Orsaken är givetvis att de flesta koraller använder fotosyntes, precis som växter, genom sitt samarbete med en liten alg, de s.k. zooxantellerna.
Den typ av belysning som är vanligast är lysrör (T5 = den smala varianten, men det går med T8 också det är de vanliga lite tjockare rören), kompaktrör (typ ett vikt T5) samt metallhalogen. Det finns en tumregel som säger ca 1 watt av dessa typer per liter och det kan man väl säga kan stämma för de mer krävande korallerna. Det har ju också stor betydelse hur djupt akvariet är. Min erfarenhet är att många av de mindre krävande korallerna, typ mjukkoraller och läderkoraller mycket väl kan både överleva och växa till med halva den mängden watt per liter om karen inte är för djupa.
Watt per liter är ju också inte ett speciellt bra mått eftersom det inte tar hänsyn till kvalitén på ljuset, dvs. spektrat.
Ett annat begrepp som brukar diskuteras väldigt mycket bland saltvattensakvarister är det sk Kelvintalet som används som ett mått på färgtemperaturen. I regel är det så att ett högt kelvintal ger ett blåare ljus och ett lägre ett mer rödaktigt ljus. Dagsljusets färgtemperatur brukar man ange till mellan 5500 och 6500 K. Ett blått ljus ligger oftast uppåt 20.000 K. Ett fullfärgsrör vid 6500 K ger ett vitt ljus och ett vitt ljus brukar definieras som att det innehåller alla våglängderna. För att få fram de olika Kelvintalen så filtreras ofta vissa våglängder bort och inte ens Kelvintalet är egentligen ett kvalitetsbegrepp även om det är bättre än förbrukad effekt!
Vad som är intressant är ju givetvis vilka spektraltoppar som finns i din ljuskälla, du kan ju givetvis göra det lätt för dig genom att satsa mycket på en fullfärgskälla på 6500 K då får du alla våglängder och då är det bara att kräma på.
Men det börjar att komma rör som tar hänsyn till de olika absorptionstoppar som finns för de olika klorofyllgrupperna.
Om vi börjar med klorofyll A som förekommer hos alla fotosyntetiserande organismer utom bakterier så har det två toppar 430 nanometer och 660 nanometer (blått och rött ljus)
Klorofyll B som finns hos fröväxter, ormbunkar, mossor och grönalger så har det sina toppar på 450 och 640 nanometer
Klorofyll C finns hos kiselalger, brunalger och dinoflagelater och har sin topp kring 450 nanometer. Här är det viktigaste att nämna att zooxantellerna som ansvarar för korallens fotosyntes oftast är infångade diatomer (kiselalger) och dinoflagelater. En ordentligt spektraltopp kring 450 nanometer är alltså inget som bara har att göra med saltvattenskänsla utan har även en biologisk kvalité stämpel.
Bakterieklorofyll hos framförallt purpurbakterier och har sina absorptionstoppar kring 366 och 770 nanometer.
Källa för ovanstående http://web.abo.fi/fc/opu/amne/biol/vaxtfys_7-8.10.ppt som för övrigt är utmärkt för att förstå fotosyntesen en liten undran bara de säger att ljus med högre våglängd har mer energi i sina fotoner men det stämmer nog inte utan är precis tvärtom ju kortare våglängd desto mer energirik foton.
Övriga pigment av betydelse är karotener, xanthofyller, fycoerytriner samt fycocyaniner. Det sistnämnda pigmentet förekommer rikligt bland många cyanobakterier och fycoerytriner förekommer hos rödalger, kan också vara aktivt i de röda cyanon man ofta har i saltvatten. Topparna för dessa pigment ligger i gult, orange samt i sistnämnda fallet det gröna spektrat.
Ett annat ljusfenomen som man kan iaktta hos vissa koraller är det som kallas Fluorescens. Detta är när en foton av en lägre våglängd skickas tillbaka som en foton av längre våglängd. Vad korallerna använder de energivinsten till är okänt men effekten ses framförallt när man bara belyser med blått och vissa koraller sänder tillbaka en skimrande grön färg.
Sammanfattning man behöver en ljuskälla som ger ett kraftigt ljus och om det ligger i det blåa området så är det åtminstone ingen nackdel.
Detta är teorin praktiken är som vanligt lite svårare. Av någon anledning så finns inga armaturer med kompaktrör som passar mindre akvarium att få tag på. Dessa är nämligen väldigt utmärkta de ger ett kraftigt ljus på korta längder. Själva rören går idag att få tag på i olika färgtemperaturer men själva armaturerna får man bygga själva. I tyska webbutiker finns dock fortfarande Interpets armaturer i kompaktutförande att få tag på.
En sak att tänka på är också den värmestrålning en ljuskälla utsöndrar. Metallhalogen är ofta inte tänkbara eftersom det blir en kraftig värmestrålning från dem och det kan vara besvärligt i ett litet akvarium på sommaren. De kommande LED belysningarna kan komma att bli något när priserna gått ner eftersom de inte har någon värmestrålning att tala om varma blir dom men det går bakåt.
MVH Lasse
Saltvattenskar kräver stark belysning om man tänker ha koraller, jämförbar med den belysning man har i ett ordentligt växtakvarium. Orsaken är givetvis att de flesta koraller använder fotosyntes, precis som växter, genom sitt samarbete med en liten alg, de s.k. zooxantellerna.
Den typ av belysning som är vanligast är lysrör (T5 = den smala varianten, men det går med T8 också det är de vanliga lite tjockare rören), kompaktrör (typ ett vikt T5) samt metallhalogen. Det finns en tumregel som säger ca 1 watt av dessa typer per liter och det kan man väl säga kan stämma för de mer krävande korallerna. Det har ju också stor betydelse hur djupt akvariet är. Min erfarenhet är att många av de mindre krävande korallerna, typ mjukkoraller och läderkoraller mycket väl kan både överleva och växa till med halva den mängden watt per liter om karen inte är för djupa.
Watt per liter är ju också inte ett speciellt bra mått eftersom det inte tar hänsyn till kvalitén på ljuset, dvs. spektrat.
Ett annat begrepp som brukar diskuteras väldigt mycket bland saltvattensakvarister är det sk Kelvintalet som används som ett mått på färgtemperaturen. I regel är det så att ett högt kelvintal ger ett blåare ljus och ett lägre ett mer rödaktigt ljus. Dagsljusets färgtemperatur brukar man ange till mellan 5500 och 6500 K. Ett blått ljus ligger oftast uppåt 20.000 K. Ett fullfärgsrör vid 6500 K ger ett vitt ljus och ett vitt ljus brukar definieras som att det innehåller alla våglängderna. För att få fram de olika Kelvintalen så filtreras ofta vissa våglängder bort och inte ens Kelvintalet är egentligen ett kvalitetsbegrepp även om det är bättre än förbrukad effekt!
Vad som är intressant är ju givetvis vilka spektraltoppar som finns i din ljuskälla, du kan ju givetvis göra det lätt för dig genom att satsa mycket på en fullfärgskälla på 6500 K då får du alla våglängder och då är det bara att kräma på.
Men det börjar att komma rör som tar hänsyn till de olika absorptionstoppar som finns för de olika klorofyllgrupperna.
Om vi börjar med klorofyll A som förekommer hos alla fotosyntetiserande organismer utom bakterier så har det två toppar 430 nanometer och 660 nanometer (blått och rött ljus)
Klorofyll B som finns hos fröväxter, ormbunkar, mossor och grönalger så har det sina toppar på 450 och 640 nanometer
Klorofyll C finns hos kiselalger, brunalger och dinoflagelater och har sin topp kring 450 nanometer. Här är det viktigaste att nämna att zooxantellerna som ansvarar för korallens fotosyntes oftast är infångade diatomer (kiselalger) och dinoflagelater. En ordentligt spektraltopp kring 450 nanometer är alltså inget som bara har att göra med saltvattenskänsla utan har även en biologisk kvalité stämpel.
Bakterieklorofyll hos framförallt purpurbakterier och har sina absorptionstoppar kring 366 och 770 nanometer.
Källa för ovanstående http://web.abo.fi/fc/opu/amne/biol/vaxtfys_7-8.10.ppt som för övrigt är utmärkt för att förstå fotosyntesen en liten undran bara de säger att ljus med högre våglängd har mer energi i sina fotoner men det stämmer nog inte utan är precis tvärtom ju kortare våglängd desto mer energirik foton.
Övriga pigment av betydelse är karotener, xanthofyller, fycoerytriner samt fycocyaniner. Det sistnämnda pigmentet förekommer rikligt bland många cyanobakterier och fycoerytriner förekommer hos rödalger, kan också vara aktivt i de röda cyanon man ofta har i saltvatten. Topparna för dessa pigment ligger i gult, orange samt i sistnämnda fallet det gröna spektrat.
Ett annat ljusfenomen som man kan iaktta hos vissa koraller är det som kallas Fluorescens. Detta är när en foton av en lägre våglängd skickas tillbaka som en foton av längre våglängd. Vad korallerna använder de energivinsten till är okänt men effekten ses framförallt när man bara belyser med blått och vissa koraller sänder tillbaka en skimrande grön färg.
Sammanfattning man behöver en ljuskälla som ger ett kraftigt ljus och om det ligger i det blåa området så är det åtminstone ingen nackdel.
Detta är teorin praktiken är som vanligt lite svårare. Av någon anledning så finns inga armaturer med kompaktrör som passar mindre akvarium att få tag på. Dessa är nämligen väldigt utmärkta de ger ett kraftigt ljus på korta längder. Själva rören går idag att få tag på i olika färgtemperaturer men själva armaturerna får man bygga själva. I tyska webbutiker finns dock fortfarande Interpets armaturer i kompaktutförande att få tag på.
En sak att tänka på är också den värmestrålning en ljuskälla utsöndrar. Metallhalogen är ofta inte tänkbara eftersom det blir en kraftig värmestrålning från dem och det kan vara besvärligt i ett litet akvarium på sommaren. De kommande LED belysningarna kan komma att bli något när priserna gått ner eftersom de inte har någon värmestrålning att tala om varma blir dom men det går bakåt.
MVH Lasse
Jag är inte tillräckligt ung för att veta allt
Kommentar