Detta är mitt första inlägg. har snurrat runt här och lärt mig massor av all läsning. På ETT sätt har jag stalkat er allihop och "tjuvkikat" på er. På ett annat sätt känns det nästan som att man lär känna er, i alla fall ni som är aktiva och skriver många kloka inlägg av olika slag men även tokerier...
I kväll använder jag Zoopet till att avleda mina grubblande tankar....
*På jobbet idag fick jag ett svårt och tragiskt besked gällande ett barn som akut insjuknat svårt = känner djupt med föräldrar och övriga.
*Min vuxna dotter är just nu inlagd för igångsättning, mitt första barnbarn kommer snart till världen = surrealistiskt, magiskt, spännande och oro.
*I mitt lilla söta akvarium har något hänt och en liten platyhona beter sig inte som förut. Hon drar sig undan på ett annorlunda sätt men beter sig samtidigt inte så märkligt att jag kan ta på något konkret... Ingen svullnad, inga prickar, inga utstående fjäll, äter bra och är pigg emellan varven. Men magkänslan... Hm kanske är hon deprimerad? kan en fisk bli det?
Nåväl, ni har lärt mig att tålamod och att skynda långsamt är det kloka när det inte finns tydliga symtom och vattenvärdet är ok, så jag fortsätter att omväxlande hänga framför akvarierutan och omväxlande här och läsa intressanta, kloka, roliga, spännande inlägg.
Tusen tack för att ni håller mig sällskap "i väntans tider"
Med vänliga varma hälsningar// blivande mormorn
I kväll använder jag Zoopet till att avleda mina grubblande tankar....
*På jobbet idag fick jag ett svårt och tragiskt besked gällande ett barn som akut insjuknat svårt = känner djupt med föräldrar och övriga.
*Min vuxna dotter är just nu inlagd för igångsättning, mitt första barnbarn kommer snart till världen = surrealistiskt, magiskt, spännande och oro.
*I mitt lilla söta akvarium har något hänt och en liten platyhona beter sig inte som förut. Hon drar sig undan på ett annorlunda sätt men beter sig samtidigt inte så märkligt att jag kan ta på något konkret... Ingen svullnad, inga prickar, inga utstående fjäll, äter bra och är pigg emellan varven. Men magkänslan... Hm kanske är hon deprimerad? kan en fisk bli det?
Nåväl, ni har lärt mig att tålamod och att skynda långsamt är det kloka när det inte finns tydliga symtom och vattenvärdet är ok, så jag fortsätter att omväxlande hänga framför akvarierutan och omväxlande här och läsa intressanta, kloka, roliga, spännande inlägg.
Tusen tack för att ni håller mig sällskap "i väntans tider"
Med vänliga varma hälsningar// blivande mormorn
Kommentar