konstigt beteende

[ioan]

Hejsan

det är såhär att jag har en bengal som är ca 6 mån. och han är kastrerad,
men grejen är att alltid varje morgon så går han och gnäller väldigt mycket,
det är inte att han inte får mat, uttråkad möjligtvis men andra katter jag
haft har klarat sig själv rätt bra. Andra gånger så går han bara omkring och gnäller och jamar väldigt mycket, sätter sig i hörn och gör det oftast.
Förstår inte vad det kan vara som gör detta. kanske är han ung och därför
det konstiga beteendet? Han är innekatt kanske jag ska tillägga.

När jag reser till mina föräldrar så brukar jag ta med honom, och där finns det
redan 2 katter, och då går han och morrar och är väldigt agressiv, jag förstår
förstås att det är lite ovant, men det är verkligen hela tiden går knappt att ta
i honom. Vet inte riktigt vad jag ska göra med dom här problemen,
men man blir nästan tokig om han när vi är hemma ska gå och gnälla och jama
och sen om vi reser bort att han ska vara väldigt agressiv, är det nån som har
nåt tips på vad jag kan göra? eller vad som kan vara problemet?

MVH // Johan

[svensdotter]

tar ju alltid ett tag för dem att vänja sig vid en annan katt. Så det kan nog vara problemet om han väser och morrar när du reser bort och han får träffa andra. Däremot skulle jag tro att han väcker dig på morgonen. Han har säkert tråkigt och tycker att du ska kliva upp. Hade en katt förut som fick för sig att vi skulle kliva upp vid halv sex. Levde om som en tok tills man klev upp, då gick han själv och la sig. Tyckte väl han hade gjort sitt som väckt oss.
Mina katter kliver i regel upp långt före mig och busar och lever om, men då är dom ju fyra stycken så dom har ju fullt upp med varandra. Altså får jag sova i lugn och ro. Om inte dom får för sig att dom ska sladda över mig i sängen förståss

[Inka]

Bengaler kan vara VÄLDIGT verbala. Min bror och hans flickvän har en och hon snackar hela tiden. Man kan inte ringa dit utan att höra katten i bakgrunden. Nu är jag inte någon slags expert på just bengaler men eftersom de innehåller en viss procent vildkatt så är de ju lite annorlunda mot för andra katter. Jag skulle gissa på att det inte är så mycket att göra åt. Denna bengal är drygt två år och låter så mycket att jag skulle tveka inför att ha henne. Deras andra katt är livrädd för henne också så de får ha lägenheten avdelad. Trots att de försökt vänja katterna långsamt och i flera månader så har det helt enkelt inte gått. Det vet jag inte om det beror på rasen.
Ett tips är att söka på något kattforum där det finns många som har erfarenhet av just din kattras.
Du har inte nån bild på kissen som man får se? De är ju underbart vackra!

[svensdotter]

Deras andra katt är livrädd för henne också så de får ha lägenheten avdelad. Trots att de försökt vänja katterna långsamt och i flera månader så har det helt enkelt inte gått. Det vet jag inte om det beror på rasen.
Ett tips är att söka på något kattforum där det finns många som har erfarenhet av just din kattras.
Du har inte nån bild på kissen som man får se? De är ju underbart vackra!

det tog faktiskt nästan ett år innan min första katt accepterade min andra. Men sedan har jag fått hem två till(hittekatter) och den ena accepterades direkt även om min första fortfarande är tydlig med att det är hennes lägenhet dethär, den andra är enda hanen(numer också kastrerad) och han är ännu inte fullt accepterad av "högsta hönset" men hon har iaf accepterat honom nu, och då har de bara varit här kanske en-två månader. Så uppenbarligen så lär dom sig detdär också. Men en del katter är visst ,mer revirhävdande än andra och det kan ta LÅNG tid. Var själv nära att ge upp men det löste sig ju faktiskt, även om det tog nära ett år.

[Inka]

Då kanske det löser sig för dom. Den ena katten är så rädd för den andra att hon kissar på sig när den kommer i närheten.