Tror ni på spöken?

[MK57]

Den här vidion tycker jag är läskig

http://youtube.com/watch?v=ROmPYyvX78U

[eriahl]

Ibland hör man något och hinner få fram kameran. Annars skulle man väl bli inlåst och nyckeln grävas ner på månen. Tagna för ett par år sen. Olika år -05 och -06

[erikthur]

Men Katharina brukar säga att jag är ett spöke - eller var det ett troll - något sådant där annat övernaturligt...

[Dysnomia]

Alla får väl tro vad de vill om andevärlden själv är jag mottaglig och kan både höra och se samt känna men jag brukar säga att den som lever får se .

Word!
Med ett tillägg...
Jag gillar inte den kommersiella biten. Det är på modet med övernaturlighet och andlighet och det skapas en massa enbart för att dra in pengar. Det bör tas med en stor nypa salt. Dock skapar det en acceptans för oss som lever i det mot hur det var för bara några år sedan.

[erikthur]

Alla får väl tro vad de vill om andevärlden själv är jag mottaglig och kan både höra och se samt känna men jag brukar säga att den som lever får se .

Borde det inte hellre vara att den som dör får se.....

[Katharina]

Ibland hör man något och hinner få fram kameran. Annars skulle man väl bli inlåst och nyckeln grävas ner på månen. Tagna för ett par år sen. Olika år -05 och -06

Men det där är ju fel i framkallningen så det är 2 bilder i varandra lr hur?!

Jag har upplevt en hel del men jag är jätteskeptisk till bevisning i ämnet.. Däremot tycker jag att det är jättekul att höra andras berättelser, men då mer som en underhållande historia än en sanning... Jag bryr mig inte om att ta ställning överhuvudtaget till det jag inte har upplevt själv.

Det svåraste jag har varit med om är när en i övrigt mycket trovärdig barndomsvän påstår sig ha sett UFO på sitt landställe utanför Uppsala och att bönderna där inte går ut på kvällarna. Då håller jag mig verkligen helt opartisk!!!
Svårt det där..
Ännu mer skumt är att hon aldrig pratar om det, det känns nästan som att hon inte riktigt minns det om jag tar upp det.. Är det för att hon ljög eller är det förträngning??!

Ja ja.. en spännande story var det iaf... Det fanns detaljer i historien som att hon inte kan springa när hon blir rädd utan att pojkvännen fick ta tag i henne som jag vet stämmer med henne... Hmmm...

[eriahl]

Jag vet inte hur det gick till men ser liiite mysko ut ändå. Är sonen och såklart inte äkta vandrare i området mellan ljuset och mörkret huuualigen.

[Baf2]

Spöken finns nog tror jag för att
1. har en kompis som har sett ett och han talar altid sanning och han var hela tiden rädd efter det!
2. En annan kompis mormor jobbar på hotell,
Rum 49 var "Haunted".
Men en dag effter några år så tänkte dom öppna rumet igen utan att säga någonting till gästerna,men redan när första gästen hade varit där så tyckte dom att dom hade hört ljud och hört dörar öppnas och massor annat.
Idag är rummet stängt
Hotellet är Karlstads Elite hotell!

[miacaliza]

De som har upplevt något säger att de vet... För mig är det ganska naturligt även om jag inte lägger så mycket tid och kraft på det...
De som inte har upplevt något säger att de inte tror på det. Hur sjutton kan man säga att man inte tror på det när man aldrig har mött eller erkänt att man har mött något?

Men jag har aldrig sett något UFO, men jag skulle aldrig säga att jag inte tror på det?! Jag säger att jag inte vet! För hur sjutton ska jag kunna veta, jag har inte scannat hela universum...
Jag har lite svårt att lita till människor som försörjer sig på detta, håller mig skeptisk, jag har lite svårt att tro på tarokort (eller hur det stavas) men jag säger absolut inte att jag inte tror på det.. Hur ska jag kunna vet det?!

Det är så oerhört mycket vi inte vet om allt möjligt.. Förr låste de in dem som upptäckte bakterierna och sa att jorden var rund, vi gör samma idag, fast nu hånar vi folk som pratar om saker vi inte känner till... Vi är lika rädda för nytt idag som för flera hundra år sedan...

Tro får man göra i kyrkan, antingen vet man eller så vet man inte.. Tycker jag..

Håller med dig till 100% .
Själv har jag upplevt både det ena och det andra ända sedan jag var barn så för mig är det en naturlig del av mitt liv.
Sedan att alla inte är mottagliga...ja så är det ju bara och dom får tro vad dom vill.
Men det skulle ju vara bättre om dom sade att dom helt enkelt inte vet...för vi som faktiskt är mottagliga och faktiskt upplever, hör och ser saker är inte galna på något vis...det är bara så att alla människor har olika förmågor...och det här är en av mina.

[Katharina]

Håller med dig till 100% .
Själv har jag upplevt både det ena och det andra ända sedan jag var barn så för mig är det en naturlig del av mitt liv.
Sedan att alla inte är mottagliga...ja så är det ju bara och dom får tro vad dom vill.
Men det skulle ju vara bättre om dom sade att dom helt enkelt inte vet...för vi som faktiskt är mottagliga och faktiskt upplever, hör och ser saker är inte galna på något vis...det är bara så att alla människor har olika förmågor...och det här är en av mina.

Ja, det finns väl en och annan som är "döv" men jag tror att de flesta andra blundar.. Sen om det händer dem något så förnekar och förtränger de det..

T ex hörde jag om en gammal farbror som var synsk och hade en barndomskompis som var fysiker. Herrarna sitter en kväll och den synske berättar flera historier som fysikern inte kan förklara. Fysikern vet att hans barndomsvän inte ljuger.
Nästa gång de ses frågar den synske om fysikern har löst mysterierna men fysikern har helt glömt bort dem!!!
Det slutar med att den synske får berätta historierna (typ 4) flera gånger, fysikerns hjärna (det undermedvetna) fortsatte att radera det oförklarliga när han sov på saken!!!

Mycket intressant...

[Azur]

Jag har sett spöken två gånger. Bägge gångerna var jag yrvaken/sömndrucken, bägge gångerna varade synen bara i någon sekund, och jag är personligen efter detta övertygad om att åtminstone mina spöken var drömmar.
Dvs helt enkelt ett resultat av mörker och att jag inte vaknat helt än.

[Mumin]

Nä, det är inte lätt att veta vad man ska tro.
Men intressant att fundera på.
Vad säger ni om följande?

När min äldste son var drygt året så hade vi en jättestor säng till oss alla tre. Han avskydde nämligen sin spjälsäng. Jag la honom för natten, sjöng lite vaggvisor, såg till att han kom till ro, och så gick jag ut. Vi hade ingen dörr utan bara ett draperi in till sovrummet. Oftast somnade han fort, men ibland låg han lite vaken, snackade lite för sig själv, kanske kröp över till någon annan sida av sängen. Ungefär var femte minut gick jag in, stoppade om honom, puss puss, och så ut igen. Jag höll mig förstås precis utanför sovrummet, så jag hörde att ingen hände honom.

Den här kvällen hade jag gjort precis som vanligt, han snackade lite, nynnade, inget lät ovanligt. Det hade bara gått nån minut, jag hade koll på klockan, så fick jag en absolut oemotståndlig impuls att gå in till honom. Han lät som vanligt, jag hade inte hört att han
kravlat sig ner från sängen eller knatade runt i den eller så.
Så jag tänkte att det har bara gått en minut, jag behöver inte gå in. Då är det som en hand i ryggen som föser mig mot sovrummet, det går absolut inte att spjärna emot.

Och när jag kommer in till ungen så sitter han på golvet och har fått ut kontakten ur dosan i väggen. Och där fanns det strömförande ledningar så att man kunde koppla vidare till ett annat uttag. På dem satt det s.k. pilspetsar, och en av dem hade ungen i munnen.

Hade han fått av den eller fått tag i den andra så hade jag inte haft honom kvar här hos mig, det är ett som är säkert.

Förklara det den som kan...

[miluhe]

Nej jag tror inte på spöken. Men skulle de finnas så vill jag absolut inte träffa ett

[Patrik Steen]

Vi fick flytta ifrån en Lägenhet i Malmö det gick inte att bo där längre för det hände skumma saker som mörka varelser som rörde sig,dörrar slogs igen,den älsta barnet såg en äldre man som satt framför henne var kväll det var en massa saker som hände,en gång tantan ringde mig ifrån toaletten för det var nån som stängde dörren när hon var där inne problemet var att det var ingen hemma,så hon låste om sig så jag fick komma hem.Sen kom det fram att en man hade varit död på hallgolvet nån månad eller några månader avtrycket på mannen var kvar på hallgolvet han hade föruttnat på den typ så det var ett avtryck på han där det såg vi när vi fick reda på det.

[Vic]

Jag tror inte på spöken eller övernaturligt, dock har jag en spännande story från när min pappa var ung.

Han kommer ihåg det mycket väl.
Han var på väg hem efter att ha spelat bordtennis med sina vänner. Efter en bit så går han förbi en gammal tants hus. En tant som tyckte om att skrämma små barn, göra olika ljud osv när de går förbi. Han sprang förbi fort och plötsligt hörde han något i luften. Han kollar upp och han ser något - ca 30 meter långt och 10 meter brett, starkt blinkande och dovt surrande(typiskt hittapå-rymdskepp, men det var så han minns det) Han blev jätterädd och sprang hem till sin mor, min farmor, och berättade att han hade sett ett UFO. De går till baksidan och min farmor får se det med. Nästa dag stod det i Göteborgsposten.