Självbilds- och begreppsförvirring

[erikthur]

Och så blev det idag och jag bytte vatten i akvarierna. Donade lite med växterna, rensade bort en del skruttiga delar och passade på att fiska upp alla snäckor jag kunde hitta. De är lite väl många nu, så jag fick kanske upp 50 stycken. Och så tippade jag ut dem genom fönstret och sen kom jag på det: Ingen djurvän här inte! 50 (kanske, vet inte ens hur många) liv ut genom fönstret. Det är inte det att jag har dåligt samvete, men däremot lite problem med den plötsliga förändringen i min självbild. Det är inte djur i allmänhet utan bara de valda djuren jag är vänligt inställd till. Vad kan det kallas att man är då? Mer som någon sorts patron? Eller någon som gärna leker Gud i ett par byttor med vatten? Visst är sånt jobbigt!

Det verkar väl ganska oklart om Gud väljer och vrakar bland olika arter eller religioner.
Eller har någon sett tecken på detta?
Efter tsunamin lade många muslimer märke till att många moskéer stod oskadade.
Men vad är deras kommentarer idag efter den senaste jordbävningen?
Däremot har jag faktiskt något emot de som alltför fort har ihjäl fisk som visar det minsta symptom på sjukdom.
Man slår väl inte ihjäl mormor för att hon blivit lite krumryggig och klagar över smärta då och då?

[Idanajad]

Wow, vad ni högg på det här! Har aldrig tidigare skrivit något som renderat så många svar så fort. Och (kanske) så många missförstånd. För att förtydliga: Jag har inte dåligt samvete för att jag rensat bort snäckor, jag drabbades bara av en märklig känsla när en liten del av min uppfattning om mig själv (eller en egenskap jag brukar tillskriva mig själv) skakade till och visade sig vara osann. Tyckte i och för sig själv att det var lite intressant, men kunde inte drömma om att så många av er andra skulle engagera er i det.

[Maria - Sjöjungfru]

Kan bara hålla med, anser mig nog själv oxå vara djurvän, men när det kommer till skator som systematiskt skiter ner hela altanen eller getingar som invaderar densamma så blir man smått mordisk, för att inte tala om alla läbbiga mördarsniglar som käkar upp mina älskade liljor i rabatten. Lite senare matar man gärna igelkotten som sambon räddat efter att den fastnat under altanen.

Och så säger man till barnen att dom skall vara snälla mot djuren, "slå inte mot akvarierutan, du skrämmer ju fiskarna", för att senare blanda till en "bananflugebomb" för att ha ihjäl dom små läbbiga sakerna som flyger om kring i hela huset medans samma barn tittar på och undrar vad man skall ha den till . Så visst gör man skillnad på djur och djur.

[Birgitta W]

Men det är ju som att hyra in en bödel ju!
Det funkar ju inte, hela världen går under

Hyr gärna in några bödlar - de ska väl också leva..?

[mohlin]

En bra parallell man kan jämföra med är ogräs. När gräset växter i gräsmattan är man glad och nöjd, men när det fröar av sig och tar fart mitt bland rosorna, så blir det plötsligt "ogräs" och man rycker upp det. Samma sak är det - väl? - med djur.
Kolla exemplet med skatorna. Kan inte annat än att hålla med, bli på er plats = utanför vår trädgård, så är det bra.
Vissa människor odlar bananflugor. För tester, forskning eller fiskmat. Där är de nyttodjur.

Beror på "vilken sida" om problemet man står alltså...